Naturens betydelse för välbefinnande

Grönska och natur har stor betydelse för vårt välbefinnande. För barn och unga är gröna miljöer särskilt viktiga för att stimulera lek, fysisk aktivitet och naturkontakt. Att gestalta med utgångspunkt i landskapet, med vegetation och naturliga material, ger många hälsovinster och upplevelsevärden samt främjar lärandet.

Tillgång till träd och vegetation ger barn möjlighet att med alla sinnen utforska naturen och ger naturkontakt. Foto: Therese Winberg/Scandinav bildbyrå

Att tänka på vid gestaltningen

• Ta tillvara så mycket av befintlig vegetation som möjligt. Stora och uppvuxna träd ger skugga, och buskage och slyskogar kan ha högt lekvärde. Befintlig vegetation har ett bättre utvecklat rotsystem och står därför emot slitage bättre än nyplanterad vegetation.
• Integrera grönskan i alla delar av utemiljön – från byggnadens entré till gårdens gräns mot omgivningen. Beakta att grönska ger sinnliga upplevelser som vindens sus i trädkronor, dofter av blommor och växter och upplevelsen av årstidernas växlingar.
• Ta tillvara lekpotentialen som natur och naturlika planteringar ger i form av löst material så som pinnar, löv, grus, vatten och sand. Med fantasins hjälp kan de bli rekvisita i leken och fungera som värdefullt byggmaterial till kojor eller andra lekmiljöer.
• Varierad topografi i utemiljön stimulerar till lek, spring och utmaningar. Barn behöver få upp farten, klättra och balansera. Naturlig topografi på tomten är värdefull och kan med fördel tas tillvara i utformningen av utemiljön.
• Utemiljön kan ses som en förlängning av klassrummet och en typ av lärmiljö som erbjuder olika ytor för pedagogisk aktivitet och inlärning. Det kan vara vegetationsytor, odling eller vattensamlingar. Utemiljön kan också vara en plats för delaktighet och meningsskapande om barnen får delta i utveckling och förvaltning av den.
• Beakta behovet av återhämtande och restorativa miljöer på förskole- eller skolgården där grönska kan spela stor roll.

Mervärde

• Placering av träd och vegetation på genomtänkta platser kan ge barn, elever och pedagoger värdefulla utblickar mot gröna miljöer från byggnaden.
• Grönskan i utemiljön kan också bidra till bebyggelsens grönstruktur som helhet och ge många olika ekosystemtjänster till samhället så som omhändertagande av dagvatten, reglering av lokalklimat och livsmiljöer för växter och djur.

Vistelse i gröna utemiljöer ger många hälsoeffekter

Barn och unga kan genom sin lek och utevistelse i natur finna lugn och ro eftersom naturen ger dem större svängrum än inomhus och i mer tillrättalagda utemiljöer. Naturen ger möjlighet att använda alla sina sinnen och att uppleva med hela kroppen. Natur och grönska stimulerar till rörelserika lekar. Naturen kan också erbjuda rekreation i form av avkoppling, stillhet, frisk luft, dofter, färger och ljud från naturen som fågelkvitter och trädens sus.

En utemiljö med grönska och natur vid skolan eller förskolan stimulerar barns lek och bidrar till bättre motorik. Det finns ett tydligt samband mellan motoriska färdigheter och lärande. För att barnet ska kunna utveckla sin motorik behöver det träna genom att balansera, åka kana, klättra, hoppa och springa. Naturliga, gröna miljöer stimulerar till olika sorters fysisk aktivitet. Grönska och natur har ofta en spännande topografi och en variationsrikedom i material och höjd som gör det oemotståndligt för barn att springa och klättra.

Forskning visar att barn som vistas mycket utomhus i gröna miljöer i förskolan har bättre nattsömn, ökat välbefinnande, ökad koncentrationsförmåga, ökad viktkontroll och färre infektionssjukdomar än barn som bara är ute någon timme per dag. (Söderström et al. 2013)

Samspel tvärs över ålder, kön och funktionsvariationer

Gröna partier på förskole- och skolgårdar fungerar som platser för socialt umgänge, fantasilek och utforskande, och tillhör ofta barnens favoritplatser. Rymliga, varierade och gröna miljöer kan sägas vara oprogrammerade, det vill säga inte designade eller avsatta för ett specifikt ändamål eller en viss lek. Det skapar en möjlighet till en friare lek. Med gott om vegetation i en rymlig och varierad grön miljö uppstår det en dynamik som gör att leken lätt kan växla mellan mer fartfyllda och mer lugna sekvenser och övergå i platsbundna lekar. Vistelse i gårdens kantzoner är särskilt spännande.

Med naturen som lekplats får barnen själva hitta på vad pinnar och stenar ska föreställa till skillnad från färdiga lekredskap. Särskilt flickor gynnas av naturliga inslag med löst material så som sand, stenar, pinnar och löv, på lekplatsen. Det ger flickorna fotfäste och leder till att de också ger sig in i de mer de mer fysiskt aktiva lekarna. (Jansson et al. 2021)

Att tillföra mer grönska till befintliga förskolegårdar och skolgårdar gynnar alla, men framförallt flickor och yngre barn. Enligt en forskningsstudie såg forskarna att skolbarn fick bättre uppmärksamhet, flickors fysiska aktivitet ökade och konflikterna blev färre när utemiljön blev grönare. Det fanns ett ökat socialt stöd mellan barnen när skolgården förgrönats och barnen fann gården mer attraktiv. (Jansson et al. 2021)

Gröna miljöer har också lyfts fram som särskilt stödjande platser av barnen själva. Socialt stödjande och trygga platser kan finnas på hela skolgården, men när barn berättar och pekar ut vilka platser de finner trygga och stödjande handlar det om platser där det finns vegetation och där de kan välja att umgås med andra eller att vara för sig själv. (Jansson et al. 2021)

Lek i grön miljö har en tendens att få en öppen och flexibel struktur som underlättar barnens förmåga till självreglering och möjligheter att tillgodose sina egna behov. Studier av gröna utemiljöer visar att de även underlättar samspelet mellan barn på tvärs av ålder, kön och eventuella funktionsvariationer. (Dyment & Bell 2009, Engdahl, 2011)

Naturen är inte könskodad eller åldersbunden, utan främjar lek mellan olika åldrar och mellan pojkar och flickor. Foto: Kerstin Andersson/Boverket.

Lek i naturmiljö har stor betydelse för förskolans verksamhet

Skolverket slår fast att den fysiska miljön är en nyckelfaktor för att planera och genomföra aktiviteter. Enligt Skolverkets allmänna råd bör utomhusvistelsen ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (Skolverket. 2017. s.16)

Vistelse utomhus i gröna miljöer och natur stödjer intentionerna i läroplanen för förskolan. Naturen är inte bara en lekplats utan en lärmiljö. I naturen får barnen fritt utveckla motoriska färdigheter, matematiska begrepp, språkförståelse och olika sinnen. Naturen stimulerar barnens utforskande av fysikaliska fenomen och kemiska processer, samt olika tekniker genom att exempelvis bygga kojor. De får även använda sin fantasi och kreativa förmåga. Genom den fria leken tränas kreativitet och samspel, samtidigt som balans, koordination och motorik finslipas. Barnen klättrar och balanserar på olika typer av stenar och stockar. De åker kana ner för stenar likt en rutschkana och utforskar därigenom friktion. Barnen styr själva leken, men miljön erbjuder inspiration, material och stimulans. Naturen är en inkluderande lekmiljö genom att tillgången på material är generös – det finns alltid fler pinnar och stenar vilket gör det lätt för alla att vara med.

Naturen och lösa material som pinnar och löv ger möjlighet för barns egen kreativitet och skaparlust att komma till uttryck. En omsorgsfullt gestaltad utemiljö behöver innehålla platser som barn kan forma och påverka på egen hand. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket.

Gröna utemiljöer är plats för naturkontakt och delaktighet

Varierade utemiljöer med mycket grönska vid förskolor och skolor möjliggör också en upplevelse av natur i barn och ungas vardag, så kallad naturkontakt. Det finns stora vinster med att grundlägga en relation till naturen redan som barn för att senare i livet lättare kunna mobilisera naturen som kraftkälla. (Jansson et. al. 2021)

Barns deltagande i utveckling och förvaltning av utemiljön ger positiva värden för både barn och miljö. En studie av grön skolgårdsutveckling på två skolgårdar i Sverige visade att när barnen inkluderas i förvaltningen av utemiljön ökade också intresset hos barnen för det vegetationen. Delaktigheten i förvaltningen ledde till ansvarskänsla, meningsskapande och omvårdnad hos barnen. (Jansson et al. 2021)

Gröna utemiljöer bidrar med flera ekosystemtjänster och funktioner

Förutom grönskans bidrag till välbefinnande och naturkontakt bidrar den med viktiga ekosystemtjänster, till exempel:

• Skugga varma dagar och skydd mot skadlig UV-strålning
  Skugga behövs för att göra det behagligt och möjligt att vara ute på gården även när det är soligt och varmt. Detta är särskilt viktigt för förskola och fritidshem som ofta är öppna även under sommaren. Solljuset behövs för att bilda D-vitamin, men barns hud är känslig och behöver skyddas mot alltför mycket ultraviolett strålning. Träd och annan vegetation erbjuder lagom mycket skugga genom sina lövverk.
  
  Läs mer om sol och skugga under rubriken Ljuskvalitet i denna vägledning.
  
  
• Bättre lokalklimat
  Hårdgjorda och öppna utemiljöer kan bli väldigt varma sommartid och blåsiga och kalla övriga tider på året. Vegetation dämpar vind och sänker temperaturen omkring sig både genom att ge skugga till närliggande områden och genom avdunstning av vatten från mark och vegetation.
• Grönska minskar exponering för luftföroreningar
  Luftföroreningar orsakade av utsläpp från trafik och verksamheter är ett stort hot mot människors hälsa i den byggda miljön, särskilt för barn och unga. Vegetation kan fånga upp både gaser och partiklar och därmed förbättra luftkvaliteten och minska exponeringen av luftföroreningar, vilket påverkar hälsan positivt.
• Minskat buller och mer naturliga ljud
  Buller medför stor påverkan på människors hälsa. För både barn, elever och personal kan buller även påverka taluppfattningen. Grönska och icke hårdgjord mark kan i viss mån dämpa buller och minska den negativa upplevelsen genom att istället erbjuda ljudupplevelser som fågelkvitter eller rinnande vatten. Bäst effekt uppnås om vegetation kombineras med markens topografi.
  
  Läs mer om buller under rubriken Ljudmiljö i denna vägledning.

På Källans skola i Ystad har delar av skolgården sänkts ned och planterats med träd och vegetation som tål både mer och mindre vatten. Allt dagvatten från fastigheten leds till denna försänkning där det fördröjs och i viss mån infiltreras innan det når dagvattensystemet. Spänger och stigar genom skogen gör dagvattenanläggningen till en spännande lekmiljö. Landskapsarkitekt: Edge. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Läs mer om andra ekosystemtjänster så som dagvattenhantering och livsmiljöer för växter och djur under rubriken Relaterad information.