Landamäreskolan – en formstark byggnad i landskapet

Byggnadens form ger fina mellanrum som gestaltats som små entrégårdar och en välkommande entré. Foto: Åke E:son Lindman

I en grön dalgång i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg ligger Landamäreskolan. Den S-formade byggnaden är väl placerad, väl gestaltad och miljöklassad. I planeringsprocessen samverkade pedagoger, beställare och arkitekter. Resultatet är en lärmiljö som är en tillgång både för den pedagogiska verksamheten och för lokalsamhället.

Lärande exempel på planeringsprocessen

Processen att skapa skola

Omorganisering med skolan i fokus

Landamäreskolan ligger i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg, ett bostadsområde med stora sociala utmaningar. På platsen fanns tidigare en F-9-skola från sjuttiotalet som var i behov av omfattande renovering.  Kommunen valde då att göra en större satsning för området genom att riva skolan och uppföra en ny skolbyggnad. Samtidigt omorganiserades åldersuppdelningen av skolan i samverkan med den närliggande Svartedalsskolan. Detta resulterade i att den nya skolan planerades och byggdes för årskurserna F-3 och Svartedalsskolan för årskurserna 4-9 skola.

Skolan delaktig i processen

Personalen på Landamäreskolan fick erbjudande att vara delaktig i utformandet av den nya skolan och tillsammans med Svartedalsskolan bildades en samarbetsgrupp som arbetade fram en pedagogisk plan. Denna samarbetsgrupp var en viktig referensgrupp till arkitekterna och var aktiv under tre år.

Samarbetsgruppen inspirerades av flera skolor som tänkt nytt kring samorganisering mellan pedagoger och lokaler. Gruppen landade i tydliga önskemål om en skola med lärmiljöer som kunde erbjuda flexibla lokaler med en variation av rum.

Vinsterna med god gestaltning

Placering och form avgörande 

En av skolans gestaltningsmässiga styrkor är placeringen av skolbyggnad och tillhörande gård. Skolan ligger i ett försänkt parkstråk och gränsar mot naturmark på tre sidor.  Bostadsbebyggelse anas bakom halvt genomsiktlig skog, och det finns en bra balans mellan trygghet och avskildhet.  

I nära anslutning till skolan finns spårvagnshållplats, gång- och cykelstråk som ger skolan bra kommunikationsmöjligheter till de centrala delarna av Göteborg.  Det kollektivtrafiknära läget underlättar skolans viktiga samarbeten med aktörer i centrala Göteborg som till exempel Universeum. De flesta av barnen som Boverket intervjuar bor i området. De går eller cyklar till skolan och använder sig av skolgården och den omkringliggande parken och naturen efter skoltid.

Arkitektur som möter landskapet

Den ursprungliga, nu rivna, skolan hade en kvadratisk form som upptog en stor del av tomten. Skolgården var liten, och det fanns inte möjlighet att bygga till. En ny form behövdes som skulle kunna hantera den komplexa tomten med stora höjdskillnader – en arkitektonisk och landskapsmässig utmaning.

Arkitekten valde en S-formad byggnad som anpassar sig elegant till dalgången, hanterar höjdskillnader, ger siktlinjer och samtidigt mer skolgårdsyta. Nivåskillnaden, uppemot tre meter, hanteras interiört med tre olika golvnivåer och flera entréer för tillgänglighet. Denna skräddarsydda lösning är komplex, men ger en intressant rumslighet och en dynamik såväl utvändigt som invändigt.

Den medvetna formen är starkt identitetsskapande. Barnen kallar den sin ”S-skola” och byggnaden har blivit ett kännetecken och skapat stolthet i stadsdelen. Foto: Lasse Olsson

Planritning, plan 1 Landamäreskolan. Skolans smala S-form har en bredd på 18 meter och skapar goda förutsättningar för dagsljus. Bild: Wahlström & Steijner Arkitekter AB

Estetik och välbefinnande

Dagsljus

De två gårdarna åt olika vädersträck ger bra dagsljus och siktlinjer ut från alla rum. Transparensen och kontakten mellan ute och inne ger en direktupplevelse av den omkringliggande grönskan och berghällarna. Det är inte bara vackert, utan skapar lugn och ökar koncentration och inlärningsförmåga enligt forskningen.

Material och inredning

Skolans konstruktion, fasad och inredning består till 80 procent av trä. Det är ett medvetet val för att skapa en hållbar och slitstark byggnad. Trä som genomgående material harmoniserar samtidigt med den omgivande naturmiljön. Inomhus ger trä en varm och ombonad känsla. Inredningens färgskala och textilier ger ett lugnande och vackert intryck.

En god lärmiljö

En öppen lärmiljö

Planeringsprocessen ledde fram till ett koncept med en öppen lärmiljö. Verksamheten är indelad i fyra arbetslag som delar på skolans två plan. Varje arbetslag har idag ungefär 90 elever och disponerar en hemvist som består av fyra mer eller mindre avgränsade rum. Det största rummet rymmer 22-23 elever och ska kunna fungera flexibelt. I hemvisterna finns också mindre grupprum, ett avskilt rum med trappstegsformad sittmöbel intill en ljusgård, samt ett större öppet samlingsrum.

Utöver hemvisterna finns en större yta för fritidsverksamhet i den öppna planlösningen. Fritidsrummen har olika teman som slöjd, ateljé eller teater och kan även utnyttjas som ett större mer öppet samlingsrum. Foto: Åke E:son Lindman

Öppenhet ställer krav

Pedagogerna berättar att lärmiljön fungerar olika bra för olika årskullar, men att de i stort upplever att den öppna flexibla planlösningen är positiv. Den ger många fördelar med bland annat ett större och närmare samarbete mellan de olika klasserna. 

Lärmiljöernas öppenhet ställer dock stora krav på pedagogerna att samordna och organisera elever, aktiviteter och tider för att inte de dagliga rutinerna ska krocka. För att de öppna ytorna ska fungera måste elevernas tränas på att koncentrera sig och ta hänsyn till varandra – framförallt ljudmässigt. Det är en utmaning för denna åldersgrupp med mycket spring och lek i benen. Särskilt krävande är det för de elever som har koncentrationssvårigheter eller särskilda behov.

Öppna lärytor med textilier som rumsavskiljare. Foto: Åke E:son Lindman

Skolbyggnaden är uppdelad i en mer publik del och en del enbart för skolans egen verksamhet. Närmaste i bild är entrén till den mer publika delen som rymmer allmänna funktioner som matsal, kök, personalrum, konferensrum, bibliotek och familjeklassrum. Till höger i bilden syns entrén till skolans egen verksamhet. Uppdelningen av byggnaden med separata entréer underlättar uthyrning av lokalerna och möjligheten för lokalsamhället att använda dem. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Skolans plats i samhällsbygget

Skolan som mötesplats

Byggnadens planlösning med en mer privat och en mer publik del underlättar att annan verksamhet kan ta plats i skolbyggnaden. Skolan kan därmed bli ett kunskapsnav och en mötesplats i närområdet för eleverna och deras familjer. Matsalen, mediateket och biblioteket är funktioner som kan användas av andra än skolan. Här finns också platser för läxläsning med läxhjälp samt ett familjeklassrum för elever och deras familjer. Verksamheten har en social agenda och arbetar integrerat med flera lokala samverkansprojekt. Skolan står även i startskottet att påbörja projektet ”Skola som öppen arena och mötesplats” som inom kort kommer att ta plats på skolan.

Skolan har ett bemannat bibliotek/mediatek, vilket är tillgängligt för hela stadsdelen. Biblioteket är uppdelat i två plan, med musik och dans på övervåningen och bibliotek på nedervåningen. Dubbel takhöjd längs med den glasade fasaden ger ett rikt ljusinsläpp över mediatekets läsytor. Foto: Åke E:son Lindman

Skolgården är terrasserad och lockar till lek och spring. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Rörelserika miljöer

En varierad gård för lek och spring

Gården har en god gestaltning där landskapets kvaliteter med utmanande höjdförhållanden har tagits tillvara på ett kreativt sätt. Topografin och byggnadens entréer i olika höjd har hanterats på förtjänstfullt sätt med murar, trappor och gabioner, det vill säga låga murar i form av sten inneslutna i metallnät. Dessa fungerar också som rumsbildande sittytor. Höjdskillnaderna lockar till spring, lek och rörelse. På gården finns också en amfiteater för undervisning och samling.

Illustrationsplan över skolgården. På gården finns det möjlighet att samla en eller flera klasser för utearbete. Scen, sittgradänger, lekutrustning och konstverk är logiskt utplacerade. Däremot saknas områden i närhet av klassrummen som känns trygga och nära vuxna. Möjligheten att själv göra avtryck genom elevarbeten, konstnärliga projekt eller experiment i undervisningen har därför ingen given plats. Alldeles intill skolgården ligger en stadsdelslekplats med bollplan, lekredskap integrerade i naturytor. Eleverna vill ofta gå dit och leka, men är begränsade av att en vuxen måste följa med, åtminstone i de lägre åldrarna. Illustration: Landskapsgruppen

Skolgård övergår i naturmark

Skolgårdsytan är till största del hårdgjord, men då den är omgiven av naturmark med berg och skog upplevs den ändå som lummig och grön. Naturmarken ingår inte i skolgårdsytan, men eftersom den ligger alldeles intill upplever man den som en del av barnens lekmiljö. Barnen får gå dit efter överenskommelse med en vuxen, alternativt att en vuxen följer med. I naturmarken finns mjuka markmaterial och löst lekmaterial. Där finns platser att gå undan och vara ifred på, liksom mer utmanande miljöer där man kan klättra och balansera.

Skolgårdens utmanande topografi har utnyttjats på ett bra sätt med murar, trappor, gabioner och slänter. Gården har många träd, men är relativt hårdgjord. Den omgivande naturmarken kompenserar för detta. I den finns utmanande lek för äldre barn och platser att dra sig undan på. Foto: Lena Jungmark/Boverket