Natur och gröna kvaliteter i vårdmiljöer

Natur och grönska. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Intryck av natur och kontakt med natur stimulerar läkande processer och utgör en värdefull resurs för verksamhet, patient och personal. Natur och grönska bidrar också med många andra sociala, ekonomiska och miljömässiga värden.

Att tänka på

Natur och grönska har stora hälsoeffekter. Redan under antiken då läkekonsten utvecklades anlades hälsoträdgårdar och en medvetenhet fanns om platsens och den omgivande miljöns betydelse för människans hälsa. Postiljonens vårdboende i Höllviken. (White arkitekter) Foto: Frida Lilja /Boverket

Natur och grönska är en viktig resurs i vårdmiljön 

Natur och grönska har en läkande effekt på människan och är därför en kvalitet som är viktig att ha med i utformandet av en vårdmiljö. Genom en omsorgsfull gestaltning av grönska i vårdmiljön skapas inte bara värden för vården, utan även i stort för platsen och den byggda miljön runtomkring.

I den byggda miljön renar naturen luften, tar hand om dagvatten, främjar hälsa och erbjuder platser för rekreation. Miljöer som erbjuder naturintryck och kontakt med natur kan fungera stödjande på olika sätt utifrån vilken upplevelsekvalitet de erbjuder. Det kan handla om att erbjuda social gemenskap och plats för umgänge men även en lugn plats för avskildhet i det situationer när det krävs. Miljöer med rika inslag av natur och grönska kan även erbjuda positiva och avledande utblickar ifrån byggnaden och förmedla både känslor av rymd och erbjuda små krypin under lummiga träds grenar.

Naturens tjänster tas ibland för givna och vi räknar inte med deras värde förrän de är borta. Ekosystemtjänster identifierar alla värden som natur och grönska kan bidra med och är ett sätt att synliggöra värdet på de tjänster som naturen ger oss. Det handlar till exempel om jämnare mikroklimat och förmågan att dämpa extrema temperaturer sommartid.

Du kan läsa mer om hur ekosystemtjänster skapar hälsosammare och bättre klimatanpassade platser i ”Relaterad information”.

Med begreppet natur och grönska avses i detta sammanhang inte bara växligheten. Även naturelement som ingår i ekosystemen, såsom vatten, jord och stenar, insekter och annat djurliv är viktiga beståndsdelar för hälsa och välbefinnande.

Miljöer med natur och grönska påverkar oss på olika sätt beroende på hur vi tar del av dem och hur vi kan ta del av dem påverkas av våra egna förutsättningar och hur väl de har gestaltats. Foto: Ellen Dahllöf Boyd och Sonia Andersson/Boverket

Naturintryck och gröna kvaliteters fördelar för hälsa

Vistelse i miljöer natur och gröna miljöer bidrar till att:

• blodtrycket sjunker, pulsen går ned och halterna av stresshormonet kortisol i blodet minskar
• öka välbefinnande
• förbättra sömnkvaliteten
• förbättrad effekt av medicinering
• positiv inverkan på beteendemönster och aggression.
• stimulera till fysisk aktivitet som motverkar övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer
• stimulera barns lek och hälsa

Vid tillgång på grönområden minskar även risken för mental ohälsa, i synnerhet depression. Studier har visat att människor reagerar på naturinslag med avslappning och sänkta stressnivåer. Detta ger hjärnan möjlighet till vila och återhämtning vilket i sin tur underlättar läkande processer.

Detta hänger ihop med att människor enligt uppmärksamhetsteorin har två typer av uppmärksamhet, den riktade och den spontana. Den spontana uppmärksamheten kräver inte energi från hjärnan och via den spontana uppmärksamheten är det lättare att komma åt de fysiska och mentala processer som främjar välbefinnande. När människors spontana uppmärksamhet träder i kraft, till exempel när vi ser något vackert, så vilar hjärnan. Därför är det värdefullt att aktivt arbeta med gestaltning som ger rika möjligheter till intryck och kontakt med natur och grönska eftersom de aktiverar den spontana uppmärksamheten som stimulerar individens läkande processer. (Ottosson 2011 och Kaplan & Kaplan, 1989)

Vid barn- och ungdomssjukhuset i Lund finns en naturlekplats och plantering med tema vild natur i anslutning till sjukhuset. (Gora art and landscape) Foto: Nils Bergendal

Natur och grönska i vårdmiljöer stöttar både patienter och personal

Människor som är pressade eller befinner sig i en kris har ofta svårt att förstå och hantera andra människor, medan fysiska miljöer, särskilt naturliga, är lättare att förstå. Ju mer pressad individen känner sig, desto större blir behovet av att finna hälsofrämjande och stödjande miljöer. Genom att skapa miljöer med natur och grönska som exempelvis trädgårdar och parker, till sjukhus och andra vårdinrättningar kan stress och utbrändhet minska både hos patienter och vårdpersonal.

Tillgängliga och väl omhändertagna inre gröna gårdsrum i en vårdmiljö kan vara både pausplats för personal och ett vilsamt rum för patienten. Bilder från innergård på Höglandsjukhuset i Eksjö. Foto: Annelie Mårtensson/ Boverket

Ett exempel på att maximera de effekter som natur och gröna kvaliteter erbjuder kan vara att placera väntrum delvis eller helt utomhus. I vårdmiljöer bedrivs ofta även olika former av rehab och även dessa funktioner eller delar av dem kan i flera fall placeras utomhus. Det är en fråga om utbud, att skapa olika miljöer för de olika behov och sinnesstämningar som kan uppstå i en vårdsituation. På detta sätt ges personal, patient och besökare en stor valfrihet utifrån sina behov för stunden. (Grahn 1991, Stigsdotter & Grahn 2003, Ottosson & Grahn 2008, Grahn m.fl. 2010 och Ulrich 2018).

Vid utformandet av en vårdmiljö är det angeläget att personalens återhämtande miljöer beaktas. Genom att erbjuda vistelse i miljöer med goda möjligheter till kontakt med natur, grönska, frisk luft och dagsljus under arbetspasset blir arbetsplatsen mer hälsofrämjande. Denna plats kan med fördel vara avskild från besökare för att ge personalen möjlighet till en så bra och avkopplande återhämtning som möjligt.

Även patienter behöver utblickar mot miljöer med naturintryck och grönska eller möjlighet att ta sig ut exempelvis i en skyddad grön innergård eller i ett grönområde när de väntar på sin behandling. Det är viktigt att utemiljön erbjuder platser med såväl sol som skugga. En del individer kan vara extra värme- eller ljuskänsliga, exempelvis på grund av mediciner som gör att man inte bör vistas i direkt solljus. Skuggande träd eller pergolor kan då möjliggöra utevistelse även under varma sommardagar. Utemiljön kan också utformas så att insyn hindras i de rum inomhus där patienter behöver skyddas av integritetshänsyn.

Du kan läsa mer på sidan ”Grönska främjar hälsa och välbefinnande" i PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer om WHO:s genomgång av evidens kring urbana grönområden och hälsa på sidan ”Urban green spaces and health”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Natur och grönska stimulerar alla våra sinnen

Miljöer med goda möjligheter till natur och grönska kan utformas för att stimulera fler sinnen än de visuella. Doft, smak, ljud och känsla kan användas för att framkalla en positiv upplevelse eller och distraktion. I gestaltningen kan till exempel doftande buskar användas i utemiljöer för att aktivera luktsinnet hos patienter vars andra sinnen är nedsatta. Det kan även handla om att erbjuda ett varierat utbud av sittplatser i natur och grönska eller utomhus beroende av personens behov för stunden, i grupp för sociala tillfällen eller undanskymt och enskilt när det behovet finns.

Vegetation kan också användas för att möta byggnaders skala och upplevelsen av dess storlek. Till exempel kan ett par befintliga gamla träd göra att en stor ny byggnad inte uppfattas som så stor, som kan bidra till att skalan upplevs mer human. Att arbeta med hela miljön, både byggnad och landskap, är därför viktigt för att uppnå väl gestaltade vårdmiljöer.

I vårdboendet Trädgårdarna Örebro ger utemiljön ett stort värde. Flera sinnen stimuleras genom grönska i olika nyanser, vattenspel, planteringslådor och gräs som rasslar i vinden. (Marge arkitekter) Foto: Anna Gäderlund/Boverket

Naturintryck och grönska inomhus bidrar med många kvaliteter

Växtmiljöer inomhus kan både göra en plats mer tilltalande för patienter och personal och bidra till platsens karaktär. Inslag av natur och grönska tillsammans med andra gestaltningskvaliteter som inredning, färgsättning, ljusmiljö kan i en omsorgsfull gestaltning vara en viktig faktorför att vårdmiljön blir attraktiv och lugnande. Attraktiviteten kan handla både om att skapa estetiska kvaliteter och samtidigt främja hälsa genom avslappning och positiv distraktion.

Intryck av natur och grönska är en viktig aspekt i en vårdmiljö som tillsammans med andra gestaltningskvaliteter ska fungera som en helhet. Grönskan kan exempelvis användas för att styra flödet av människor och underlätta orienterbarheten genom att markera olika målpunkter.

I en vårdmiljö är det även viktigt att beakta frågor som allergi, renlighet och skötsel. Astma- och allergiförbundet har tagit fram en lista med bra val av växter som kan vara lämpliga för människor med allergi och överkänslighet. Det finns också olika sätt att tillgodose växternas behov av näring och vatten, utan att riskera vårdmiljöns hygienkrav.

Läs mer om tips på växter som Astma- och allergiförbundet har listat på sin webbplats, på sidan ”Astma- och allergiförbundet, Bra växtval”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Gröna miljöer inomhus kan bidra med stora värden till upplevelsen av den byggda vårdmiljön. Grön vägg i väntrummet på Gustavsberg Vårdcentral. (Landström arkitekter) Foto: Sonia Andersson/Boverket och Anders Landström (höger)

Olika zoner för kontakten mellan inne och ute

Inslag av natur och grönska inomhus och utomhus är inte isolerade till respektive miljö, utan dessa värden spiller även över på varandra. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Alnarp har tagit fram en principmodell med fyra olika zoner av kontakt med utemiljön, för att tydligare kunna visa hur de olika zonernas värden överlappar och hänger samman.

Principillustration för utemiljöns fyra zoner med olika kontakt med utemiljön. Symbolerna till vänster i bilden illustrerar att patientens möjlighet till kontakt med utemiljön varierar, vilket behöver uppmärksammas vid utformningen. Principen är framtagen av Anna Bengtsson, SLU Alnarp. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Jenny Lilja/Boverket, baserad på modell Anna Bengtsson/SLU

Principmodellen ovan visar att gestaltning av utemiljön inte enbart handlar om utomhusmiljön. Det handlar även om hur inomhusmiljöerna har kontakt med utemiljöerna genom fönster (zon 1) och genom en övergångszon mellan inne och ute exempelvis i form av en balkong eller veranda (zon 2). Trädgården eller utemiljön just utanför byggnaden utgör zon 3, medan omgivningarna längre ut, till exempel den lilla parken i närområdet, utgör zon 4. Inne i byggnaden, där det inte finns kontakt med utomhusmiljön, kan avsaknaden av kontakt delvis kompenseras till exempel genom virtuella fönster eller ljusinsläpp i taket med artificiellt dagsljus. Därför finns det i principmodellen även en zon 0.

Virtuella fönster och ljusinsläpp från taket med naturmotiv kan till viss del kompensera kontakt med natur och grönska när möjligheten saknas som exempelvis i behandlingsrum där strålbehandling genomförs. Foto: Anna Bengtsson

Upplevelsen av utemiljön inifrån och övergångszonen mellan inne och ute är särskilt viktigt för patienter och personal eftersom stor del av tiden tillbringas inomhus. En grön övergångszon möjliggör att personalen kan komma ut under en stressig arbetsdag och att människor med exempelvis begränsad rörlighet lättare ges tillgång till kontakt med natur och grönska. Att skapa rofyllda gröna miljöer i närheten av vårdinrättningen är därför av stor betydelse

Uteplats omgärdad av grönska som är vacker både sommar och vinter. Uteplatser i nära anslutning till byggnaden är betydelsefulla för både patienter och personal. Värnamo Sjukhus. Foto: Robert Burman

I många fall kan det vara en utmaning att de områden som klassas som zon 4 kan ha en annan fastighetsägare än byggnaden. Det kan till exempel vara en allmän plats i form av en park eller torg som ligger i anslutning till vårdbyggnaden. Omständigheten att en annan part har stort inflytande över utformning på vägen till vårdbyggnaden kan vara en faktor som behöver tas med i planeringen och förvaltningen av vårdmiljön.

Läs mer om utemiljöns fyra zoner på sidan ”Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Planera för förvaltning

Vid nybyggnad och ombyggnad är det viktigt att växter och grönytor ges bra förutsättningar att utvecklas så att värdena som de tillför kan bibehållas och utvecklas. När det gäller befintlig vegetation och träd är viktigt att i allra största mån behålla det som finns på platsen. Dessa värden är en viktig del av platsens identitet och äldre träd har oftast mycket stora natur- och kulturvärden som vårdmiljön kan dra nytta av och med tillägg stärka och förbättra.

Väntrum i Bergsjön Vårdcentral omgärdat av växthus fyllda med exotiska växter. Grönskan ger unika och positiva upplevelser som stödjer både patienter och personal. Förvaltning av växthusen fanns med i tidigt planeringsskede. (Wingårdhs) Foto: Jakob Schubert

Grundförutsättningar som storlek, antal och nivå på skötsel påverkar till exempel hur skötseln ska läggas upp, och därmed de resurser som måste avsättas framöver. Storleken påverkar både vad som krävs av skötseln och vilken växtsammansättning som är lämplig. Mindre anläggningar med blomsterrabatter kan kräva en mer intensiv skötsel än en större park med naturlik karaktär. För att underlätta skötseln av miljöer med natur och grönska är det viktigt att ha med sig förvaltningsperspektivet och nivån på omvårdnad redan vid utformningen. Växter och miljöer med natur och grönska som är illa skötta upplevs som skräpiga och motverkar sitt syfte att främja hälsa, då det visar på brist av omsorg och därmed upplevs vårdmiljön inte som viktig och prioriterad.

Om du är intresserad av hur man kan ekonomiskt beräkna trädens ekosystemtjänster så finns dataprogrammet i-Tree Sverige. Det är ett nationsomspännande projekt där flertalet organisationer medverkat och fokuserar däremot endast på de ekosystemtjänster som går att mäta rent monetärt.

Du kan läsa mer om i-Tree i ”Relaterad information”.

Exempel på frågeställningar - Natur och grönska

Här kan du ta del av frågeställningar som kan vara ett stöd vid utformning av den byggda vårdmiljön. Frågorna syftar till att lyfta olika perspektiv som gestaltningen kan behöva stödja?