Bostadsmarknadsenkäten 2024

Boverkets bostadsmarknadsenkät presenterar en unik sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2024.

Mycket stort deltagande i årets enkät

Varje år skickar Boverket ut bostadsmarknadsenkäten till Sveriges 290 kommuner. I menyn hittar du sammanställningar av bostadsmarknadsläget i olika regioner och kommungrupper samt för olika grupper på bostadsmarknaden. Här redovisas dessutom hur kommunerna planerar för bostadsförsörjningen. I år har 288 kommuner besvarat enkäten. Du hittar resultatet av enkäten på kommunnivå i öppna data.

Intressanta iakttagelser i bostadsmarknadsenkäten 2024

Här sammanfattar vi några intressanta iakttagelser i bostadsmarknadsenkäten 2024. 

Förändring av frågorna som rör bostadsmarknadsläget

Till följd av förändringen av bostadsförsörjningslagen (2000:1383) som kom 2022 har frågorna som rör bostadsmarknadsläget förändrats. Från och med 2024 ombeds kommunerna göra två bedömningar av bostadsmarknadsläget. Utöver att svara på underskott, överskott eller balans på bostadsmarknaden sett till efterfrågan ombeds kommunerna bedöma till vilken grad bostadsbehoven är tillfredsställda på en femgradig skala. Mer om läget på bostadsmarknaden kan du läsa på sidan Läget på bostadsmarknaden i riket.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Fler kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i balans

Antalet kommuner som bedömer underskott på bostadsmarknaden har minskat med 32 jämfört med föregående år. I årets enkät är det 148 kommuner som bedömer underskott på bostadsmarknaden som helhet. Totalt 119 kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i balans, vilket är en ökning med 22 sedan förra året. Kommuner som anger balans har ökat i samtliga kommungrupper men det är fortsatt främst utanför storstadsregionerna som kommuner bedömer balans. Mer om läget på bostadsmarknaden kan du läsa på sidan Läget på bostadsmarknaden i riket.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Underskottet förväntas öka om tre år

För första gången på många år bedömer kommunerna att läget kommer vara sämre om tre år jämfört med idag. Av de kommuner som har besvarat frågan om hur kommunens bostadsmarknadsläge förväntas se ut om tre år uppger 173 kommuner att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden. Förra året ökade antalet som bedömde underskott om tre år, och i år är det fler som bedömer underskott om tre år än som bedömer att de har underskott i dag. Mer om läget på bostadsmarknaden kan du läsa på sidan Läget på bostadsmarknaden i riket.

Läget på bostadsmarknaden i riket

De flesta kommuner bedömer behovet vara delvis tillfredsställt

En nyhet i enkäten är en del där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen. Där ombeds kommunerna göra bedömningen på en skala ett (behovet är i låg grad tillfredsställt) till fem (behovet är i hög grad tillfredsställt). Det är 135 kommuner som anger en trea, 65 kommuner bedömer behovet vara tillfredsställt i lägre grad (1–2) och 85 kommuner bedömer behovet vara tillfredsställt i högre grad (4–5). De kommuner som bedömer att behovet är tillfredsställt i lägre grad finns i alla kommungrupper i hela landet. De kommuner som bedömer att behovet är tillfredsställt i högre grad finns övervägande i kommuner med färre än 25 000 invånare och övriga kommuner med fler än 25 000 invånare.  Mer om läget på bostadsmarknaden kan du läsa på sidan Läget på bostadsmarknaden i riket.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Färre kommuner anger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar

Det är allt färre kommuner som anger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar; antalet minskar för sjunde året i rad. I årets enkät anger 137 kommuner att det råder underskott, vilket är en minskning med 17 kommuner sedan förra året och över 70 kommuner på fyra år. På sidan "Fortsatt färre kommuner uppger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar" kan du läsa mer om bostadsmarknadsläget för ungdomar.

Fortsatt färre kommuner uppger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar

Överskott på bostadsmarknaden för studenter i många av landets högskolekommuner

I årets enkät bedömer 14 av 38 högskolekommuner att det råder överskott på bostadsmarknaden för studenter vid högskola eller universitet, vilket är en ökning med sju jämfört med förra året. Av resterande högskolekommuner bedömer åtta att det råder balans, 15 att det råder underskott medan en kommun inte har svarat. På sidan "Knappt hälften av högskolekommunerna anger underskott på bostadsmarknaden för studenter" kan du läsa mer om bostadsmarknadsläget för studenter.

Knappt hälften av högskolekommunerna anger underskott på bostadsmarknaden för studenter

Bättre möjligheter för kommuner att hitta bostad till anvisade nyanlända

Kommunernas kapacitet att ta emot nyanlända enligt bosättningslagen bedöms vara fortsatt god enligt 2024 års bostadsmarknadsenkät. Sammantaget pekar svaren mot betydande förbättringar jämfört med föregående två år. Detta beror främst på en historiskt låg mottagning av nyanlända i många kommuner och att kommunen har en god dialog och samverkan med både kommunala och privata hyresvärdar. Trots att de allra flesta kommuner inte upplever några större svårigheter att erbjuda boenden, är utbudet inte anpassat efter målgruppens behov: det saknas antingen små lägenheter eller riktigt stora lägenheter. Läs mer om bostadsmarknadsläget för nyanlända på sidan "Något lättare för kommuner att ordna bostad åt nyanlända".

Något lättare för kommuner att ordna bostad åt nyanlända

Underskottet på trygghets- och seniorbostäder ökar

När det gäller bostäder för äldre så ökar underskottet av trygghetsbostäder stort, från 43 procent till 52 procent, av de kommuner som uppger att de har trygghetsbostäder. Även för seniorbostäder rapporterar fler kommuner att de har underskott, från 39 procent år 2023 till 44 procent för 2024. Det förväntade tillskottet den närmsta tvåårsperioden av trygghets- och seniorbostäder är relativt lågt, framför allt av trygghetsbostäder. Kommunerna understryker vikten av att de äldre måste ha möjlighet att efterfråga bostäderna; ”Många efterfrågar boendeformen, men hyresnivån gör att många ändå avstår om de blir erbjudna en lägenhet”. På sidorna om trygghetsbostäder och seniorbostäder finns mer information.

Fler kommuner saknar trygghetsbostäder 

Många kommuner behöver fler seniorbostäder

Underskottet av särskilda boenden för äldre är fortsatt stort

Läget när det gäller särskilda boendeformer för äldre är relativt oförändrat. Andelen kommuner med underskott ligger runt 40 procent sedan flera år tillbaka. Det förväntas en ökning i byggandet den närmsta tvåårsperioden av antalet SÄBO med fler än cirka 1 300 bostäder jämfört med förra årets förväntningar. För två år sedan bedömde 65 procent av kommunerna att de skulle täcka behovet av SÄBO om två år, i år är motsvarande siffra 55 procent. Generellt, när det gäller både specialbostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning, uppger fler kommuner än tidigare att de har svårt att göra en bedömning framåt, både på två års och fem års sikt. På sidorna om särskilda boendeformer för äldre och bostäder för personer med funktionsnedsättning finns mer information.

Bristen på särskilda boenden fortsatt stor

Fortsatt många kommuner med underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

Färre kommuner planerar att köpa mark

I stort sett alla kommuner, 285, anger att de har mark lämplig för bostadsbyggande. Cirka hälften av kommunerna, 161, svarar att de har tillräckligt med kommunal mark, utifrån behov och efterfrågan och 81 svarar att de inte har det. Antalet kommuner som planerar att köpa mark minskar. I årets enkät svarar 171 kommuner att de planerar att köpa mark för att bygga bostäder, jämfört med 181 kommuner i 2022 års enkät och 2018, då antalet var 194. Antalet kommuner som anger att de inte planerar att köpa mark för bostadsbyggande minskar från 95 år 2022 till 112 i årets enkät. Dessa återfinns i alla kommungrupper och spritt över landet. Läs mer på sidan om markinnehav och markanvisning.

Mark – ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen

Minskat intresse att stå i tomtkö

Antalet hushåll som står i tomtkö har minskat från omkring 43 000 i 2022 års enkät till drygt 38 000 i år. Av landets 290 kommuner är det nu 118 som hade en tomtkö 1 januari 2024, jämfört med 124 för två år sedan. Antalet tomter som fördelats har också minskat: åren 2022–2023 fördelades cirka 1 200 småhustomter i 91 kommuner, jämfört med 2 438 tomter åren 2020–2021. Läs mer på sidan om markinnehav och markanvisning.

Mark – ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen

Fler kommuner arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder

För fjärde året i rad följer Boverket upp om kommunerna arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder. Så många som 251 kommuner har i år svarat att de gör det och en ökning noteras även för samtliga av de olika slags åtgärder som det frågas om. Vanligast är att man arbetar vräkningsförebyggande genom samverkan med kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Det är också många kommuner som arbetar med särskilda vräkningsförebyggande åtgärder för barnfamiljer. Antalet kommuner som anger att de arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder har ökat stadigt sedan frågan började ställas. Läs mer på sidan Åtgärder för att motverka hemlöshet.

Åtgärder för att motverka hemlöshet

Antalet påbörjade bostäder når en botten år 2024 och ökar 2025

Kommunernas förväntningar i årets bostadsmarknadsenkät indikerar att byggtakten faller ytterligare något under 2024 för att därefter öka något 2025. Bedömningarna indikerar ett tydligt minskat byggande av hyresrätter 2024 medan småhus förväntas minska marginellt. Bostadsrätter kan komma att öka något i främst Storstockholm. Generellt tror vi att kommunerna kan ha en ganska realistisk bild för 2024, även om en del kommuner sannolikt har gjort betydande överskattningar. Vi bedömer att förväntningarna på ett ökat byggande 2025 kan vara något för optimistiska på många håll. På sidorna om riket, storstadsregionerna, högskolekommunerna och övriga kommuner kan du läsa mer om förväntat bostadsbyggande.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Fortsatt underskott på bostadsmarknaden i storstadsregionerna

Ökad balans i landets högskolekommuner

Av landets övriga kommuner anger många fler än tidigare att det råder balans

Ekonomiska faktorer är ett allt större hinder för bostadsbyggande

83 procent av kommunerna anger i år höga produktionskostnader som hinder för bostadsbyggande. Det är en kraftig ökning från 2022 års 48 procent. Utöver höga produktionskostnader är det svårigheter för privatpersoner att få lån samt svårigheter för byggherrar att få lån som anges som hinder av flest antal kommuner i år, liksom under förra året. Gruppen av högskolekommuner med färre än 75 000 invånare utanför storstadsregionerna sticker ut markant, med 34 procent fler angivna hinder än genomsnittet. Bland kommuner med färre än 25 000 invånare utan högskola anger var tredje ett minskat befolkningsunderlag som hinder. På sidorna om riket, storstadsregionerna, högskolekommunerna och övriga kommuner kan du läsa mer om olika faktorer som begränsar bostadsbyggandet.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Fortsatt underskott på bostadsmarknaden i storstadsregionerna

Ökad balans i landets högskolekommuner

Av landets övriga kommuner anger många fler än tidigare att det råder balans