Kommunens hantering av överklagande

Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Överklagandet ska dock skickas till kommunen som i sin rättidsprövning avgör om överklagandet har kommit in i rätt tid innan kommunen skickar överklagandet och handlingarna i ärendet vidare till mark- och miljödomstolen.

Inkommet överklagande

När ett överklagande har kommit in till kommunen måste kommunen handlägga det på ett visst sätt innan det kan skickas vidare till domstolen.

Kommunens rättidsprövning

När ett överklagande har lämnats in ska kommunen göra en rättidsprövning. Rättidsprövning innebär att kommunen bedömer om överklagandet har kommit in inom den överklagandetid som gäller för beslutet. Om det kommer in flera överklaganden i samma ärende ska kommunen göra en egen rättidsprövning för varje överklagande. Har överklagandet kommit in i rätt tid ska kommunen skyndsamt skicka vidare överklagandet till mark- och miljödomstolen tillsammans med övriga handlingar i ärendet. Om överklagandet inte har kommit in i rätt tid, ska kommunen besluta att avvisa överklagandet.

Överklagandetid

Tiden för överklagande av beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan är tre veckor från den dag då beslutet eller justerat protokoll över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Hur ska tiden räknas

Huvudregeln är att den sista dagen som ligger inom tidsgränsen för överklagandet har samma namn som den dag då tiden började räknas. Om överklagandetiden för ett beslut är tre veckor och tiden börjar räknas genom att beslutet tillkännages en tisdag ska överklagandet enligt huvudregeln vara inlämnat senast på tisdagen tre veckor senare.

Om den sista dagen för att lämna in ett överklagande är en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton förlängs dock tiden till nästa vardag.

Med allmänna helgdagar avses söndagar samt nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul även när de inte infaller på en söndag. Med allmänna helgdagar avses även långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag. Enligt en dom från Regeringsrätten har trettondedagsafton inte ansetts vara en allmän helgdag. (RÅ 2004 not 40)

Kommunen ska enbart pröva tiden

Det är enbart frågan om överklagandet kommit in i rätt tid som kommunen ska pröva. Kommunen ska inte ta ställning till om beslutet är överklagbart eller om den klagande har klaganderätt. Att avgöra sådana frågor är uteslutande en uppgift för överinstansen. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 267)

En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, prop. 2016/17:180 (på regeringens webbplats)

Dokumentera att en rättidsprövning har skett

Om kommunen finner att överklagandet har kommit in i rätt tid behövs inte något formellt beslut om detta. Den som gör rättidsprövningen bör dokumentera detta, antingen genom en tjänsteanteckning eller i form av ett följebrev till domstolen. Det är lämpligt att en kopia på detta skickas till eventuell beställare av planen och till klaganden. Beställaren får på så vis reda på att ärendet är överklagat och klaganden får veta att överklagandet har skickats vidare till domstolen.

Om överklagandeanvisning inte har lämnats

Om kommunen inte skickar med en överklagandeanvisning till ett beslut som får överklagas kan det innebära att klaganden skickar in sitt överklagande för sent. Kommunen ska då inte avvisa överklagandet trots att det kommit in för sent. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 336)

En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, prop. 2016/17:180 (på regeringens webbplats)

Felaktig överklagandeanvisning

Om kommunen har lämnat en felaktig överklagandeanvisning ska kommunen inte avvisa överklagandet trots att det kommit in för sent. Felaktigheten kan till exempel gälla överklagandetiden eller vart handlingen ska skickas.

Om överklagandet har skickats direkt till domstolen

Om överklagandet kommit in till mark- och miljödomstolen istället för till kommunen ska domstolen vidarebefordra överklagandet till kommunen och lämna besked om vilken dag överklagandet inkom. Därefter ska kommunen göra den formella prövningen av om överklagandet kom in i tid. Utgångspunkten för prövningen är när överklagandet kom in till domstolen.

Om överklagandet kommit in till länsstyrelsen, som fram till 1 juli 2016 var första överklagandeinstans för detaljplaner, ska länsstyrelsen snarast upplysa den klagande om att överklagandet ska skickas till kommunen. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 67 f.)

En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, prop. 2016/17:180 (på regeringens webbplats)

Vem kan göra rättidsprövningen

Det är alltid den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Varken plan- och bygglagen eller förvaltningslagen reglerar vem inom myndigheten som kan göra rättidsprövningen. När det i lag inte finns särskilt föreskrivet vem som ska utföra den här typen av uppgifter hos en myndighet gäller de allmänna beslutsregler som finns i till exempel kommunens arbets- eller delegationsordning. Kommunen ska ha en beslutad delegationsordning som beskriver vem som beslutar vid rättidsprövning. Delegationen kan vara uppdelad så, att rättidsprövning som leder till avvisningsbeslut ska tas på en högre nivå än prövningar som innebär att ärendet skickas till nästa instans. (jfr JO-protokoll 2016-01-27, dnr 5522-2015)

Överlämna ärendet till mark- och miljödomstolen

Om kommunen vid rättidsprövningen kommit fram till att överklagandet har kommit in i rätt tid ska kommunen skicka överklagandet tillsammans med handlingarna i ärendet till den mark- och miljödomstol som kommunen tillhör.

Hur och vilka handlingar

När en överklagandeskrivelse överlämnas ska även samtliga handlingar i akten som tillhör det överklagade beslutet bifogas. Med akten menas fysiska eller digitala mappar som innehåller alla handlingar som förekommit i ärendet och har kommit in till kommunen, skickats ut från kommunen, upprättats av kommunen eller inhämtats av kommunen. Det innebär att alla handlingar som har förekommit i ärendet och lämnats in eller lagts till ärendet av exploatör, klagande, kommunen eller någon annan från det att ärendet påbörjades hos kommunen ska skickas med tillsammans med överklagandet. Även handlingar som före kommunens beslut har reviderats eller ändrats och yttranden som avser handlingarna som ändrats ska bifogas. Alla kopior och till exempel post-it lappar ska rensas bort. Ett utdrag ur diariet som visar en sammanställning över alla handlingar underlättar den prövande instansens hantering.

Om akten inte skickas in digitalt, bör kommunen behålla originalhandlingarna och skicka kopior på alla handlingar. Undantaget är själva överklagandet samt eventuell fullmakt för ombud för klagande.

Överklagandehandlingar som ska lämnas till domstolen:

• överklagandet,
• eventuella fullmakter, och
• beslut om rättidsprövning alternativt tjänsteanteckning eller följebrev där det framgår att rättidsprövning skett.

Exempel på handlingar som tillhör ärendet och som ska lämnas till domstolen

Från antagandet:

• kommunens beslut att anta detaljplanen,
• detaljplan - planbeskrivning, genomförandebeskrivning, plankarta och planbestämmelser, och
• underrättelse om beslutet till berörda - ska innehålla uppgifter om vilka personer som meddelats beslutet.

Från granskningen:

• kommunens beslut om granskning,
• kungörelse, remiss, annons,
• förslag till detaljplan - planbeskrivning, genomförandebeskrivning, plankarta och planbestämmelser,
• yttranden och synpunkter, och
• kommunens granskningsutlåtande.

Från samråd:

• kommunens beslut att hålla samråd,
• kungörelse, remiss, annons,
• fastighetsförteckning,
• samrådsförslag till detaljplan, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, plankarta med planbestämmelser,
• eventuella utredningar som till exempel miljökonsekvensutredning, trafikutredning, bullerutbredningsberäkning, beräkning av vindhastighet och -riktning,
• samtliga yttranden och synpunkter, och
• eventuell samrådsredogörelse.

Från eventuellt programskede:

• planprogram,
• fastighetsförteckning,
• eventuella utredningar som till exempel miljökonsekvensutredning, trafikutredning, bullerutbredningsberäkning, beräkning av vindhastighet och -riktning,
• inbjudan till programsamråd,
• samtliga yttranden och synpunkter, och
• redogörelse över programsamråd.

Övrigt, exempelvis:

• samtliga övriga handlingar som tillhör ärendet som till exempel tjänsteanteckningar, och
• utdrag ur diariet över samtliga handlingar i ärendet.

Inom vilken tid ska handlingarna överlämnas

I förvaltningslagen finns inte angivet någon tid inom vilken kommunen ska överlämna handlingarna till domstolen men det allmänna kravet på skyndsamhet gäller även här. Enligt JO ska myndigheter överlämna ett överklagande till överinstansen utan dröjsmål. (JO-beslut 2016-05-09, dnr 1889-2015)

Om kommunen vill bifoga ett eget yttrande över överklagandet får inte det medföra att tiden för överlämnande till mark- och miljödomstolen utsträcks mer än ett par dagar. (JO-beslut 2003-04-23, dnr 2567-2001)

Yttrande från kommunen

Ibland kan det vara lämpligt att kommunen självmant bifogar ett eget yttrande i samband med att handlingarna överlämnas till domstolen. Kommunen kan till exempel vilja förtydliga sin beslutsmotivering eller kommentera en ny omständighet som klagande tar upp. Om domstolen begär ett yttrande från kommunen ska kommunen svara.

Flera överklaganden i samma ärende

Varje överklagande ska skickas vidare enligt det allmänna kravet på skyndsamhet, även om kommunen kan ha anledning att tro att det kommer in fler överklaganden i ärendet. Varje överklagande ska alltså överlämnas så fort som möjligt efter att det kommit in. Det är inte lämpligt att samla ihop alla överklaganden och överlämna dem gemensamt när överklagandetiden bedöms ha gått ut. Övriga handlingar som tillhör ärendet och som ska lämnas till domstolen behöver dock enbart skickas med första överklagandet.

Beslut om avvisning

Om ett överklagande kommer in för sent ska kommunen besluta om avvisning och inte skicka överklagandet vidare till mark- och miljödomstolen. Beslut om avvisning är ett formellt beslut. Den som har klagat ska underrättas om beslutet och få en anvisning om hur detta kan överklagas.

Överklagandet ska dock inte avvisas om:

• förseningen beror på att kommunen lämnat felaktiga uppgifter om hur man överklagar, eller
• överklagandet inom överklagandetiden har kommit in till överinstansen, det vill säga domstolen.

Det är den myndighet som har fattat det överklagade beslutet som ska ta ställning till om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om ett överklagande kommit in för sent är det kommunens uppgift att meddela ett formellt avvisningsbeslut med överklagandehänvisning. Om kommunen konstaterar att överklagandet har kommit in för sent men ändå lämnar över handlingarna till mark- och miljödomstolen, ska domstolen skicka tillbaka ärendet till kommunen för att den ska ta ett beslut om avvisning. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)

Överklagande av avvisning

Om kommunen beslutar att avvisa ett överklagande får det beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen om beslut kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Bedömer domstolen att överklagandet kommit in i rätt tid och att avvisningsbeslutet därmed var felaktigt, ska ärendet prövas i sak av domstolen. Kommunen ska då skicka överklagandet av detaljplanebeslutet till domstolen tillsammans med övriga handlingar i ärendet.