Klimatmålen och internationella åtaganden

Klimatavtalet från Paris fastslår att den globala uppvärmningen ska hållas under två grader Celsius år 2050, men helst under 1,5 grader. Både Sverige och EU har antagit långsiktiga mål om att nettoutsläppen av växthusgaser helt ska upphöra. Det har också införts flera etappmål, lagar och förordningar för klimatarbetet.

Sammanställning av klimatmål – global till nationell nivå

Det finns klimatmål på både nationell och internationell nivå som påverkar klimatarbetet i Sverige. Parisavtalets globala mål ligger till grund för de svenska klimatmålen som riksdagen har beslutat. Därefter har också EU infört klimatmål och förordningar inom flera områden för att Parisavtalet ska kunna uppfyllas.

Parisavtalet började gälla år 2016

Sveriges klimatmål beslutades år 2017

EU:s klimatmål beslutades år 2021

Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt och rättsligt bindande klimatavtal som trädde i kraft 2016. Det anger att den globala uppvärmningen ska hållas långt under två grader Celsius och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå. Parisavtalet innehåller inga fasta procentsatser, utan det tillkommer varje deltagande part att anmäla vilka åtaganden man gör. Dessa ska uppdateras vart femte år i enlighet med principen om en progressiv skärpning av åtagandena.

Parisavtalet är kopplat till FN:s klimatkonvention om åtgärder för att förhindra klimatförändringar.

Parisavtalet (på Naturvårdsverkets webbplats)

Sveriges klimatmål och klimatlag

Sveriges klimatmål är beslutade av riksdagen. De är Sveriges bidrag till Parisavtalet. Det finns både ett långsiktigt mål och flera etappmål för vägen dit.

Långsiktigt mål

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det innebär minst 85 procents minskning av utsläppen från svenskt territorium jämfört med år 1990. De kvarvarande utsläppen år 2045 får kompenseras genom kompletterande åtgärder. Målet omfattar inte utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändningssektorn.

Etappmål

Det finns etappmål för 2030 och 2040. De anger att år 2030 bör Sveriges växthusgasutsläpp vara 63 procent lägre än år 1990, och år 2040 bör de vara 75 procent lägre än år 1990. Kompletterade åtgärder får användas, se sammanställningen i bild ovan. Målen omfattar inte utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändningssektorn.

Det finns också ett etappmål för på inrikes transporter. Det anger att senast 2030 ska utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, minska med minst 70 procent jämfört med 2010.

Kompletterande åtgärder

Som kompletterande åtgärder för klimatmålen räknas:

• bindning av kol i skog och mark,
• utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser, eller
• avskiljning och lagring av koldioxid.

EU:s klimatmål och klimatlag

EU:s klimatlag (Förordning (EU) 2021/119) slår fast att unionen ska nå klimatneutralitet senast 2050 och nettonegativa utsläpp därefter. Klimatlagen anger också att EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp. EU:s mål omfattar utsläpp och upptag av koldioxid inom skog och mark – en skillnad jämfört med de svenska målen.

EU:s beslutade klimatmål ska utgöra EU:s och medlemsstaternas nationella bidrag till Parisavtalet. Alla länder som ingår i EU måste vara med och bidra för att uppfylla klimatmålen och EU:s bidrag till Parisavtalet. De nationella bidragen ska ses över kollektivt vart femte år i syfte att stegvis öka ambitionen på global nivå.

Enligt EU:s klimatlag ska även EU även besluta om ett EU-gemensamt klimatmål till 2040 på vägen mot klimatneutralitet 2050.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (European Union)

Sveriges del av EU:s klimatmål

EU:s klimatmål till 2030 är indelade i tre områden:

• utsläppshandeln (EU ETS – EU Emission Trading System),
• den icke handlande sektorn (ESR – Effort Sharing Regulation),
• utsläpp och upptag av skog och mark (LULUCF – Land Use, Land Use Change and Forestry).

Systemet för utsläppshandel (EU ETS) genomförs inom själva unionsarbetet. Sverige har specifika åtaganden inom ESR och LULUCF. Vid översiktsplanering är det i första hand relevant att beakta målet för den icke handlande sektorn (ESR).

Målet för den icke handlande sektorn (ESR)

Utsläppen från den så kallade icke handlande sektorn regleras av ansvarsfördelningsförordningen ESR (Förordning (EU) 2023/857). ESR reglerar främst utsläppen från vägtransporter, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket under perioden 2021–2030.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 

EU-målet för icke handlande sektorn (ESR) är i paritet med det svenska etappmålet för 2030

Målet för utsläppsminskning inom EU:s icke handlande sektor har fördelats mellan medlemsländerna baserat på deras produktion med hänsyn till befolkningsutveckling (BNP per capita). För Sveriges del innebär det att utsläppen behöver minska med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Detta beräknas vara i paritet med det svenska etappmålet för territoriella utsläpp till 2030, enligt Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, Sveriges del av EU:s klimatmål. Hämtad 2025-01-10)

Kraven på utsläppsminskningar utvecklas

EU-kraven på minskade växthusgasutsläpp har ökat över tid och alla delområden berörs. Målen uppdateras genom ändring av tidigare antagna direktiv och förordningar på området. Förutom direkta utsläppsminskningar handlar det om energieffektivisering, byggnaders energiprestanda, produktion av förnybar energi och utbyggnad av laddinfrastruktur med mera.

Du kan läsa mer om klimatmål, Sveriges klimatarbete och uppföljning av utsläpp på Naturvårdsverkets webbplats. 

Sveriges klimatarbete (på Naturvårdsverkets webbplats)

Agenda 2030 och de svenska miljömålen

Förutom Parisavtalet och Sveriges och EU:s klimatmål finns också målformuleringar om klimat i både Agenda 2030 och i Sveriges miljömål.

Agenda 2030

År 2015 antog FN Agenda 2030 för hållbar utveckling. Syftet med Agenda 2030 är att skapa förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och anständigt arbete för alla. Agendan innehåller 17 mål för hållbar utveckling. Mål 13 lyder: Bekämpa klimatförändringar – vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

17 globala mål för hållbar utveckling (på Regeringens webbplats)

Sveriges miljömål

Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Ett av miljömålen handlar om begränsad klimatpåverkan.

Sveriges miljömål