Funktionsblandning på rätt sätt

I debatten om hållbart stadsbyggande är tätt och blandat det som oftast framhålls som eftersträvansvärt, i kombination med att framför allt bygga centralt och i kollektivtrafikens noder och stråk. Det behövs ett ökat fokus på hur vi koncentrerar stadsbyggandet. Det är viktigt att titta på hur städer faktiskt ser ut och fungerar och vad de behöver kompletteras med för att öka funktionsblandningen. När kompletteringar görs i städer och orter är det viktigt att det som tillförs skapar ett mervärde.

Att tänka på i översiktsplaneringen

Detta behöver man tänka på vid översiktsplanering:

• Studera hur bebyggelsestrukturen ser ut: bostäder arbetsplatser, rörelser i staden, pendling till och från orten.
• Undersök vilka möjligheter det finns till förtätning centralt samt kollektivtrafiknära.
• Utgå från platsen/orten och dess värden, ta reda på vad den saknar och behöver kompletteras med för att öka funktionsblandningen.
• Visa tydligt principer i översiktsplanen som ska gälla för funktionsblandning.
• Syftet med förtätning bör vara att ge ökat underlag för service och kollektivtrafik.
• Bevara och utveckla grönstrukturer och andra kvaliteter som skapar en bra livsmiljö.

Funktionsblandning

Funktionsblandning kan användas som strategi för städers och orters utveckling. Den anses bidra till hållbarhet och skapar stora möjligheter för sänkta koldioxidutsläpp genom minskat transportbehov.

Kvalitén som funktionsblandning ger i form av närhet till exempelvis arbete, verksamheter, kulturutbud och parker är enligt stadslivsundersökningar den viktigaste trivselfaktorn när man bor i en stad. Det kan leda till en minskad energianvändning för transporter genom att genomsnittliga transportavstånd minskar och andelen målpunkter inom gång- och cykelavstånd ökar. Investeringarnas kostnadseffektivitet ökar för alternativa transportmedel så som kollektivtrafik, gång och cykel. Den täta bebyggelsen utnyttjar också den tekniska infrastrukturen bättre. Vinster kan uppnås i den befintliga bebyggelsestrukturen avseende uppvärmning, energi, sopsug med mera.

En utvecklad kollektivtrafik i kombination med förtätning i stationsnära lägen kan öka de mindre orternas konkurrenskraft och minska trycket på de större orterna. Det kan skapas möjlighet till blandad stad som främjar närhet till service och ett levande stadsliv, och även möjligheter att utnyttja befintlig teknisk infrastruktur bättre.

Mer information finns under rubriken "Uppsala kommun – principer för en klimatsmart fysisk utveckling".

Utmaningar med förtätning

Ett vanligt argument för förtätning är att det leder till en mer promenadvänlig stad med färre bilar. Biltrafiken minskar dock inte automatiskt av att det byggs tätt. Vid täthet skapas fler målpunkter centralt vilket kan skapa trängsel i trafiken, utträngningseffekter, risk för minskad attraktivitet och därmed en stadsutglesning. Med en strävan att skapa mer levande funktionsblandade innerstadskärnor följer också en problematik med varutransporter och tung trafik.

Bilresor i samband med arbetspendling kan minska medan fritidsresor med bil kanske ökar. Till exempel har placering av sport- och fritidsanläggningar betydelse. Om exempelvis mataffärer, förskolor, parker och idrott finns nära bostaden minskar behovet av transporter i vardagen.

Förtätning kan leda till en blandad stad, men förtätning i centrala lägen resulterar ofta i höga markpriser. Det i sin tur leder till höga bostadspriser, vilket kan leda till gentrifiering och social ojämlikhet. Områdenas verksamheter och invånare har ibland inte råd att vara kvar utan får flytta därifrån. Förtätning på fel sätt kan också leda till att miljön förlorar sin attraktionskraft och därmed motverkas syftet med förtätningen.

Utveckla miljöns kvalitéer

Det är viktigt att titta på hur städer faktiskt ser ut och fungerar istället för att arbeta med alltför generella principmodeller. Vid ändring av en befintlig miljö gäller det att ge plats för kvalitéer som skapar bra livsmiljöer. Utgå från platsens skala och karaktär och ta reda på vad som saknas och vilka kompletterande värden en förtätning kan medföra.

Vid förtätning i grönområden är det viktigt att ifrågasätta om miljövinsten med en tätare stad där fler går, cyklar och reser kollektivt väger upp förlusten av grönytan som plats för rekreation och medel för klimatanpassning. Om grönytor byggs bort behöver de kompenseras med nya ytor i närområdet. Det är viktigt att ha en balans mellan grönytor och hårdgjorda ytor för att i den framtida klimatförändringen hålla nere medeltemperaturen och minska kylbehov. Kommunen behöver vara observant i sina prioriteringar för att uppnå en hållbar stadsutveckling.

Tänk långsiktigt!

Att förtäta kräver att kommunen tänker långsiktigt och har en strategi för hur stadens eller ortens utveckling ska ske. Ska centralorten förstärkas och/eller bör kringliggande orter kompletteras?

Det behövs utrymme för att kunna möta samhällsservicens och den tekniska infrastrukturens markbehov och de olika funktioner och krav som följer med ökat invånarantal. Kompletterande verksamheter kan behövas. Vatten och grönska bidrar till ett bättre mikroklimat i våra orter och kan binda ihop olika stadsdelar. Grön- och vattenstrukturen kan också fungera som kolsänkor.

I Boverkets skrift "Den byggda formens betydelse – kunskap från forskningen", kan du läsa mer om forskning kring bland annat Stadsform och täthet, Funktionell förtätning och Grönskan i den byggda miljön och dess hälsoaspekter. Se länk i ”Relaterad information”.

I "Relaterad information" finns en länk till Boverkets rapport
"Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter".

Här finns också en länk till Region Skånes planeringsverktyg "Planera klimatsmart! – fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan".