Användning av andra dimensioneringsmetoder än eurokoder
Om byggherren använder något annat dimensioneringssystem eller annan dimensioneringsmetod än eurokoderna ska byggherren säkerställa att tillräcklig säkerhet uppnås i byggnaden. Denna sida beskriver vilken typ av beräkningar eller information som behövs om byggherren använder andra dimensioneringssystem eller dimensioneringsmetoder än eurokoderna.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för bärförmåga, stadga och beständighet byggnader m.m. Den vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.
Tillräcklig tillförlitlighet genom säkerhetsindex
I Boverkets byggregler finns krav på att bärförmågan med tillräcklig tillförlitlighet i brottgränstillstånd ska vara större än lasteffekterna. Tillräcklig tillförlitlighet innebär att säkerhetsmarginalen mellan bärförmågan och lasteffekterna är tillräckligt stor, beroende på risken för allvarlig personskada.
Om säkerhetsmarginalen är för liten är risken för att bärverket brister högre än vad Boverkets byggregler tillåter. Det kan leda till allvarlig personskada. Säkerhetsmarginalen också ska ta hänsyn till osäkerheter i laster och bärförmåga. Bärverket ska både dimensioneras och utföras på rätt sätt för att säkerhetsmarginalen ska vara tillräcklig.
Man kan uppnå tillräcklig tillförlitlighet genom att uppnå ett visst målvärde för säkerhetsindex vid dimensioneringen. Målvärdet för säkerhetsindex beskriver säkerhetsmarginalen. För att beräkna detta säkerhetsindex finns ett antal olika metoder beroende på problemets komplexitet.
2 §
Bärverk ska med tillräcklig tillförlitlighet i brottgränstillstånd ha en bärförmåga som är lika med eller större än lasteffekten från laster och annan påverkan som sannolikt kommer att uppkomma under byggnadens uppförande och användning. Brottgränstillstånd som ska beaktas är
- 1. materialbrott inklusive utmattning,
- 2. hydrauliska brott,
- 3. instabilitet,
- 4. brott på grund av för stor deformation, och
- 5. mekanism.
För olyckshändelser gäller särskilda regler enligt 5 kap.
11 §
För att uppnå tillräcklig tillförlitlighet vid dimensionering i brottgränstillstånd ska säkerhetsindex, β, vara minst följande:
- 1. Säkerhetsklass 1: 3,7.
- 2. Säkerhetsklass 2: 4,3.
- 3. Säkerhetsklass 3: 4,8.
Säkerhetsindex ska vid dimensionering för olyckslaster vara minst 3,1.
Säkerhetsindex ska vid bedömning av kvarvarande kapacitet efter lokal skada vara minst 2,3.
Angivna säkerhetsindex avser referenstiden 1 år.
I Boverkets byggregler finns det tre olika säkerhetsindex beroende på risken för personskada. Läs mer om säkerhetsklasser på sidan Val av säkerhetsklasser.
Säkerhetsindex i brottgränstillstånd
Värdet på säkerhetsindex, β, kan i det enkla fallet beskrivas som antalet standardavvikelser från medelvärdet i en sannolikhetteoretisk fördelningsmodell som den formella brottgränsen befinner sig. Den sannolikhetsteoretiska fördelningsmodellen och standardavvikelserna kan skilja sig för olika material och laster.
Ett säkerhetsindex kan motsvara en formell brottsannolikhet. Den formella brottsannolikheten är enbart teoretisk och används för att differentiera risknivån mellan olika säkerhetsklasser. Till exempel är för β ≥ 4,8 den formella brottsannolikheten 1 på 1 000 000 per år, vilket motsvarar säkerhetsklass 3. Den formella brottsannolikheten för β ≥ 4,3 är 1 på 100 000, vilket motsvarar säkerhetsklass 2. Den verkliga brottsannolikheten beror på de verkliga förutsättningarna.
Partialkoefficientmetoden
Partialkoefficientmetoden är ett sätt att förenklat uppfylla ett visst säkerhetsindex. Metoden beaktar fördelningsmodeller och standardavvikelser dels genom att förutsätta laster och materialhållfastheter med en viss sannolikhet, dels genom att anta faktorer som hanterar osäkerheterna för olika laster och material. För att kunna använda partialkoefficientmetoden behöver partialkoefficienter och tillhörande variabler vara kalibrerade så att avsett säkerhetsindex uppnås. Läs mer på sidan Partialkoefficientmetoden.
Partialkoefficientmetoden med eurokoderna
Ett sätt att uppnå säkerhetsindex i Boverkets byggregler med partialkoefficientmetoden är att använda eurokoderna med tillhörande svenska nationella bilagor. Detta eftersom partialkoefficienterna i dessa är kalibrerade mot de säkerhetsindex som finns i Boverkets byggregler. Byggherren behöver därmed inte direkt förhålla sig till de säkerhetsindex som anges i författningen, utan gör det genom att använda eurokoderna.
1 §
Denna avdelning innehåller krav på bärförmåga, stadga och beständighet vid uppförande av nya byggnader.
Allmänt råd
Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet i 2–7 kap. kan uppfyllas genom användning av dimensioneringssystemet europeiska konstruktions-standarder, eurokoder, med tillhörande svenska nationella bilagor samt eventuella ändringar och tillägg. I de fall inga särskilda nationella val har publicerats i nationell bilaga eller styrs av denna författning gäller eurokodens rekommendationer. De eurokoder som anses uppfylla kraven i denna författning är
- 1. SS-EN 1990 Eurokod 0: Grundläggande dimensioneringsregler
- a) SS-EN 1990:2002
- 2. SS-EN 1991 Eurokodserie 1: Laster på konstruktioner
- a) SS-EN 1991-1-1:2002
- b) SS-EN 1991-1-2:2002
- c) SS-EN 1991-1-3:2003
- d) SS-EN 1991-1-4:2005
- e) SS-EN 1991-1-5:2003
- f) SS-EN 1991-1-6:2005
- g) SS-EN 1991-1-7:2006
- h) SS-EN 1991-3:2006
- i) SS-EN 1991-4:2006
- 3. SS-EN 1992 Eurokodserie 2: Projektering av betongkonstruktioner
- a) SS-EN 1992-1-1:2005
- b) SS-EN 1992-1-2:2004
- c) SS-EN 1992-3:2006
- d) SS-EN 1992-4:2018
- 4. SS-EN 1993 Eurokodserie 3: Projektering av stålkonstruktioner
- a) SS-EN 1993-1-1:2005
- b) SS-EN 1993-1-2:2005
- c) SS-EN 1993-1-3:2006
- d) SS-EN 1993-1-4:2006
- e) SS-EN 1993-1-5:2006
- f) SS-EN 1993-1-6:2007
- g) SS-EN 1993-1-7:2007
- h) SS-EN 1993-1-8:2005
- i) SS-EN 1993-1-9:2005
- j) SS-EN 1993-1-10:2005
- k) SS-EN 1993-1-11:2006
- l) SS-EN 1993-1-12:2007
- m) SS-EN 1993-3-1:2006
- n) SS-EN 1993-3-2:2006
- o) SS-EN 1993-4-1:2007
- p) SS-EN 1993-4-2:2007
- q) SS-EN 1993-5:2007
- r) SS-EN 1993-6:2007
- 5. SS-EN 1994 Eurokodserie 4: Projektering av samverkanskonstruktioner i stål och betong
- a) SS-EN 1994-1-1:2005
- b) SS-EN 1994-1-2:2005
- 6. SS-EN 1995 Eurokodserie 5: Projektering av träkonstruktioner
- a) SS-EN 1995-1-1:2004
- b) SS-EN 1995-1-2:2004
- 7. SS-EN 1996 Eurokodserie 6: Projektering av murverkskonstruktioner
- a) SS-EN 1996-1-1:2005
- b) SS-EN 1996-1-2:2005
- c) SS-EN 1996-2:2006
- d) SS-EN 1996-3:2006
- 8. SS-EN 1997 Eurokodserie 7: Geokonstruktioner
- a) SS-EN 1997-1:2005
- 9. SS-EN 1999 Eurokodserie 9: Projektering av aluminiumkonstruktioner
- a) SS-EN 1999-1-1:2007
- b) SS-EN 1999-1-2:2007
- c) SS-EN 1999-1-3:2007
- d) SS-EN 1999-1-4:2007
- e) SS-EN 1999-1-5:2007
Partialkoefficientmetoden på annat sätt
En byggherre som vill använda något annat dimensioneringssystem än eurokoderna med svenska nationella bilagor och som bygger på partialkoefficientmetoden behöver säkerställa att kraven i byggreglerna uppnås.
Byggherren behöver därmed säkerställa att man uppnår tillräcklig tillförlitlighet med det andra dimensioneringssystemet. Bland annat så medför det att partialkoefficienter och karakteristiska värden för laster och material behöver vara kalibrerade så att säkerhetsindex i Boverkets byggregler uppnås.
Byggherren kan visa det genom att bifoga bakgrundsdokumentation för dimensioneringssystemet och som beskriver hur partialkoefficienterna har kalibrerats och vilken tillförlitlighetsnivå som uppnås med systemet.
Andra generationens eurokoder
Om en byggherre vill tillämpa andra generationens eurokoder så likställs det med att tillämpa ett annat dimensioneringssystem. Det innebär därmed motsvarande krav på att uppnå tillräcklig tillförlitlighet.
Alternativ till partialkoefficientmetoden
Som alternativ till partialkoefficientmetoden går det till exempel att göra en probabilistisk beräkning för att uppnå tillräcklig tillförlitlighet. Då behöver man inte följa kraven för partialkoefficientmetoden i Boverkets byggregler. Dock behöver man till exempel använda de laster som anges i författningen som utgångspunkt vid val av lämpliga fördelningar för beräkningen för att säkerhetsindex ska kunna påvisas.
Det finns olika sätt att genomföra en probabilistisk beräkning på. Några exempel är:
- probabilistisk beräkning med endast normalfördelade variabler och linjär gränsfunktion
- probabilistisk beräkning med simultantäthetsfunktion (joint probability density function) och icke-linjär gränsfunktion, det man vanligen menar med tillförlitlighetsanalys
- simulering med exempelvis Monte-Carlo metoder.
En byggherre ska alltid säkerställa att det finns tillräcklig kompetens i organisationen för att uppfylla kravet på fackmässighet. Om en probabilistisk beräkning används behöver byggherren lägga särskild vikt på att säkerställa att den som utför beräkningen är fackmässig.
Ofta är dessa metoder krävande analyser som innebär ett antal avgörande bedömningar för att säkerställa att osäkerheter och representativa värden är korrekta. Därför är probabilistiska beräkningar normalt endast aktuella för projekt där partialkoefficientmetodens säkerhetsmarginaler och antaganden är för grova och mer noggranna bedömningar krävs.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.