Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Bärförmåga, stadga och beständighet / Geokonstruktioner
Bärförmåga, stadga och beständighet

Krav på geokonstruktioner

Granskad: 16 december 2024

Kraven på geokonstruktioner kompletterar övriga krav för att hela byggnaden ska vara säker och gå att använda under hela sin livstid. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025. 

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.

Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet preciseras i byggreglerna  

De grundläggande kraven på bärförmåga, stadga och beständighet finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Byggreglerna preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om tillräcklig bärförmåga, stadga och beständighet.  

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

7 §
   För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
   1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
   2. oacceptabla större deformationer,
   3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
   4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.

 Kraven gäller vid uppförande av nya byggnader och vissa andra anläggningar. Vid ändring av befintlig byggnad gäller andra regler.  

2 §

Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen.

Föreskrifterna i 2–7 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.

Föreskrifterna i 8 kap. gäller vid ändring av byggnader.

Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid mark- och rivningsarbeten.

Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid uppförande och ändring av andra anläggningar än byggnader, där bristande bärförmåga, stadga och beständighet kan medföra risk för oproportionerligt stora skador, om inte annat särskilt anges.

Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar eller bergrum.

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan, men då får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.  

8 §
   I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla. Under en övergångsperiod är det möjligt att tillämpa äldre regler, Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd 
(2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 
3. Äldre bestämmelser får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av 
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om 
ändring i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Bärförmåga, stadga och beständighet.

Bärförmåga, stadga och beständighet

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd 
(2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 
3. Äldre bestämmelser får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av 
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om 
ändring i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Bärförmåga, stadga och beständighet.

Bärförmåga, stadga och beständighet

Geokonstruktioner

En geokonstruktion är en stödjande eller bärande konstruktion som antingen helt utgörs av jord eller berg eller vars funktion är beroende av omgivande jords eller bergs hållfasthetsegenskaper. Laster, materialegenskaper och bärförmåga i geokonstruktioner är starkt beroende av platsen för en byggnad. Boverkets byggregler ställer därför övergripande krav på att lokala förutsättningar ska beaktas, så att geokonstruktionen fungerar på den aktuella platsen. Man kan använda eurokoder för att uppfylla kraven i kapitel 7.

Geokonstruktioner ska utformas med hänsyn till omgivningen

Geokonstruktioner ska utformas så de inte skadar närbelägna byggnader och anläggningar eller försvårar tilltänkt användning av intilliggande mark. Exempel på skador kan vara märkbara sprickor eller stora deformationer som uppkommer på grund av sättningar.

Skadorna kan vara både omedelbara och uppstå över tid. Tilltänkt användning av intilliggande mark kan vara uppförande av framtida byggnader enligt detaljplan, men omfattar även till exempel utnyttjande av intilliggande jordbruksmark. Ytterligare krav på hur dimensionering ska utföras framgår i de övergripande bestämmelserna.

1 §

Geokonstruktioner ska utformas så att

  • 1. de inte orsakar sådana förändringar av jord- och grundvattenförhållanden att skador uppkommer i närbelägna byggnader och anläggningar, och
  • 2. de inte oskäligt försvårar användning av intilliggande mark.

Säkerhetsklass och geoteknisk kategori ska väljas

För geokonstruktioner ska en säkerhetsklass enligt kapitel 2 och en geoteknisk kategori (GK) väljas. De geotekniska kategorierna är relaterade till omfattning och komplexitet hos geokonstruktionen för den byggnad som uppförs. Geotekniska kategorin styr utformning och omfattning av geoteknisk utredning, dimensionering, utförande, kontroll och övervakning.

Även för andra anläggningar än byggnader ska säkerhetsklass och geoteknisk kategori väljas om det föreligger risk för oproportionerligt stora skador vid kollaps. Ett exempel på en annan anläggning där geoteknisk kategori 3 normalt väljs är stödkonstruktioner där schaktdjupet är större än 4 meter eller där vatten har en avgörande betydelse för säkerheten.

2 §

Geokonstruktioner ska hänföras till säkerhetsklass enligt 2 kap. och till geoteknisk kategori beroende på omfattning och komplexitet enligt följande:

  • 1. Geoteknisk kategori 1: små och enkla byggnader som utförs med försumbar risk och kända grundförhållanden.
  • 2. Geoteknisk kategori 2: konventionella typer av byggnader och grundläggning utan exceptionell risk för omgivningspåverkan eller speciella jord- eller belastningsförhållanden.
  • 3. Geoteknisk kategori 3: byggnader, eller delar av dessa, som faller utanför gränserna till geoteknisk kategori 1 och 2.

Geoteknisk kategori 1 får inte tillämpas för geokonstruktioner i säkerhetsklass 3.

Geoteknisk undersökning ska alltid genomföras

En geoteknisk undersökning ska utföras för alla geokonstruktioner som omfattas av byggreglerna. Detaljeringsgraden ska anpassas till den valda geotekniska kategorin. Som exempel kan undersökningen för geoteknisk kategori 1 omfatta besiktning på plats i kombination med att fastställa jord- och bergtyper som finns området.

3 §

En geoteknisk undersökning ska utföras för alla geokonstruktioner. Undersökningen ska klarlägga de geotekniska förutsättningarna för geokonstruktionens utformning och utförande. Undersökningens detaljeringsgrad ska anpassas till geokonstruktionens geotekniska kategori.

Tillgängliga uppgifter om jord-, berg- och grundvattenförhållanden samt uppgifter om berörda byggnaders grundläggning ska sammanställas.

För GK2 och GK3 innebär kravet att man behöver utföra mer detaljerade geotekniska fält- och laboratorieundersökningar. Som exempel kan omfattningen anpassas så att man får information om jord-, berg- och grundvattenförhållandena i de avseenden som har betydelse för geokonstruktionens säkerhet, funktion och omgivningspåverkan. För GK3 råder antingen exceptionell risk för omgivningspåverkan eller speciella jord- eller belastningsförhållanden. Det är då viktigt att undersökningen omfattar det som krävs för att kunna bedöma riskerna kopplat till valet av GK3.

Egenskaper ska bestämmas utifrån gjorda försök

Egenskaper för jord och berg ska bestämmas från försöksresultat. Om det har gjorts provning av materialegenskaper för intilliggande mark kan materialegenskaper bestämmas genom teoretisk eller empirisk korrelation från sådana data.

4 §

Egenskaper för jord och berg ska beskrivas med geotekniska parametrar och bestämmas från försöksresultat, antingen direkt eller genom teoretisk eller empirisk korrelation och från andra relevanta data.

Hänsyn ska tas till möjliga skillnader mellan markens egenskaper erhållna från försöksresultat och de som styr beteendet hos geokonstruktionen.

Fler krav på geokonstruktioner

För geokonstruktioner gäller även de krav som är tillämpliga i övriga delar av författningen, till exempel krav på bärförmåga, stadga och beständighet. Ett annat exempel är krav på det material som används i geokonstruktionen. För dimensionering med partialkoefficientmetoden anges kraven i kapitel 3.

Allmänna krav på bärförmåga, stadga och beständighet

Partialkoefficientmetoden

Boverket (2024). Geokonstruktioner. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/barformaga-stadga-bestandighet/geokonstruktioner/ Hämtad 2024-12-18