Snölaster

De flesta byggnader ska dimensioneras med hänsyn till snölast. I denna vägledning kan du läsa om vad som behöver beaktas när ett bärverk ska dimensioneras för snölast och under vilka förutsättningar som Boverkets värden för snölast på mark har tagits fram.

Sidan vänder sig till 

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.

Snölast beror på plats och takets form

Snölasten på ett tak påverkas av hur taket är utformat och av lokala förutsättningar på platsen för byggnaden. Snölasten kan öka eller minska jämfört med snölasten på marken. För att beräkna snölasten kan man behöva beakta till exempel följande faktorer:

• takets utformning
• snöras från närliggande tak
• hinder på taket som kan skapa snöfickor
• snööverhäng vid takfot
• snörasskydd
• snödrift på grund av vind
• ökad last av regn på snön
• risk för upprepad upptining och frysning.

I eurokoden om snölast finns vägledning för att ta hänsyn till snölastens fördelning på taket och klimatet på platsen (SS-EN 1991-1-3:2003). Snölasten på ett tak ska antas vara variabel och bunden last. Hur snölasten ska antas vara bunden beror på hur snön antas fördela sig, till exempel genom valda formfaktorer.

Snölastkarta från mätdata och hydrologisk modellering
Underlaget till kartan som anger värden för snölast på mark har tagits fram av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI. SMHI har använt en anpassad variant av en hydrologisk beräkningsmodell som heter S-HYPE. 

S-HYPE: HYPE-modell för hela Sverige (på SMHI:s webbplats)

Resultaten från modellen har kontrollerats och anpassats mot mätdata från 1245 mätstationer. För att kalibrera modellen har man även använt mätningar av snömängd och snöns densitet utförda sedan 2013 vid 22 mätstationer. Kartan är framtagen utifrån årsmaxima för åren 1961–2020.

För att kunna göra en zonindelning med rimlig omfattning krävs att grunddata grupperas och filtreras. SMHI:s underlag har därför bearbetats av Boverket för att uppnå den zonindelning som finns i kartan. Bearbetningen medför att små zoner slås samman till större områden för att underlätta tolkningen av kartan. Detta leder till att kartan för sådana zoner kan över- eller underskatta snölasten något. 

Snölaster är framtagna med karakteristiskt värde

Det karakteristiska värdet för snölast det värde som med en sannolikhet av 98 procent inte överskrids någon gång under ett år. Uttryckt i återkomsttider baseras snölasten på en återkomsttid på 50 år. Snölasten får inte reduceras för byggnader med kortare livslängd än 50 år. Skälet är risken för allvarlig personskada. Sannolikheten för att ett bärverk ska gå till brott ett visst år ska vara densamma, oavsett hur länge byggnaden står. Om en snölast med kortare återkomsttid än 50 år används är risken för brott oacceptabelt hög. Läs mer om hur ett bärverk kan gå till brott på sidan Allmänna krav på bärförmåga, stadga och beständighet

Allmänna krav på bärförmåga, stadga och beständighet

En snözon har ett snölastvärde

Värdet för snölast på mark i varje zon är valt till det högsta värdet i respektive zon. Motivet är att säkerställa att säkerhetsnivån uppfylls vid val av snölast. Boverkets byggregler tillåter att byggherren bestämmer snölaster utifrån egna analyser. En byggherre kan till exempel försöka sänka snölasterna i ett område som ligger nära en zon med lägre snölastvärden.