Brandgasventilation för räddningspersonalen

Granskad: 16 december 2024

Kraven på tillgång till brandgasventilation för räddningspersonalen är till för att säkerställa att det finns möjlighet att ventilera ut brandgaser så att en insats kan genomföras. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader i PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Preciserade krav för räddningspersonalens säkerhet vid brand

De grundläggande kraven på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggfördordningen, PBF.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

8 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

Funktionskraven i byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciserar kraven i PBF om räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Funktionskraven beskrivs på sidan Räddningspersonalens säkerhet vid brand.

Räddningspersonalens säkerhet vid brand

Kraven på brandgasventilation utgör preciserade krav som hör till funktionskraven i åttonde kapitlet Räddningspersonalens säkerhet vid brand. Det är möjligt att utforma byggnaden på andra sätt än vad som anges i ett preciserat krav. En sådan utformning ska verifieras genom analytisk dimensionering. Vägledning om analytisk dimensionering finns på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Kraven gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen. Vid ändring av befintlig byggnad får anpassning av kraven göras. Du kan läsa mer om möjligheterna för anpassning på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring.

Anpassning av krav på brandskydd vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Under övergångsperioden, fram till den 30 juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, 
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller 
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026. 

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i 
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och om övergångsbestämmelser på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Begrepp

Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.

Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna

Brandgasventilation i vissa utrymmen

I de flesta utrymmen skapar fönster och andra öppningar tillräcklig möjlighet för brandgasventilation. I vissa utrymmen finns dock särskilda krav för att säkerställa att räddningspersonalen kan ventilera ut brandgaser.

11 §

Brandgasventilation ska finnas i följande utrymmen:

  • 1. Utrymmen under mark i brandceller större än 10 m2, förutom utrymningspassager, tillträdesvägar och liknande utrymmen.
  • 2. Brandceller större än 10 m2 som används som förråd eller liknande i översta planet i byggnader med fler än fyra plan ovan mark.
  • 3. Slutna garage i brandceller större än 100 m2.
  • 4. Utrymmen innehållande energilager med batterier med en kapacitet större än 20 kWh.

Brandgasventilation ska vara utformad som öppningar och vara placerad så att utrymningspassager, tillträdesvägar eller andra verksamheter inte behöver nyttjas för ventilation av brandgaser samt så att tillräcklig genomströmning av tilluft uppnås. Geometrisk area på öppningar ska vara enligt följande:

  • 1. Total area som motsvarar minst 0,5 procent av nettoarean i betjänade utrymmen om brandcellen inte skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.
  • 2. Total area som motsvarar minst 0,1 procent av nettoarean i betjänade utrymmen om brandcellen skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

Brandgasventilation som betjänar utrymmen under mark ska kunna manövreras utifrån eller via manöverdon vid angreppspunkt.

Syftet med kravet på brandgasventilation är att räddningspersonalen ska kunna ventilera ut brandgaser till det fria och därmed förbättra förutsättningarna vid en räddningsinsats.

Brandceller som är mindre än 10 m2 behöver inte förses med särskilda anordningar för brandgasventilation. Detta gör att små utrymmen, till exempel en elcentral i ett källarplan, kan ansluta till ett trapphus eller andra delar av en byggnad utan att särskilda anordningar för brandgasventilation behöver anordnas. Vid en brand i ett sådant utrymme förutsätts att räddningspersonalen ventilerar ut brandgaser genom tillträdesvägen. Eftersom brandcellen är liten är det acceptabelt. Utrymmen innehållande energilager med batterier överstigande en viss kapacitet ska dock alltid vara försedda med brandgasventilation, oavsett storlek på brandcellen.

Utrymmen under mark

Räddningsinsatser mot utrymmen under mark kan innebära särskilda svårigheter för räddningspersonalen. Samtidigt saknar sådana utrymmen ofta fönster eller annat att ventilera ut brandgaser genom. Krav ställs därför på brandsgasventilation för utrymmen under mark. 
 
Utrymningspassager, tillträdesvägar och liknande utrymmen under mark med endast försumbara mängder brännbart material behöver inte förses med brandgasventilation, eftersom en brand i ett sådant utrymme kan förväntas bli begränsad. 

Förrådsutrymmen på vind

Brandceller som används som förråd eller liknande i översta planet i byggnader med fler än fyra plan ovan mark ska förses med brandgasventilation. Förrådsutrymmen på vind kan innebära svårigheter för räddningspersonalen att göra en insats i eftersom de ofta saknar fönster eller annat att ventilera ut brandgaser genom. Detta ökar risken för rökspridning till trapphuset. 
 
Krav på brandgasventilation för utrymmen i översta planet ställs även på liknande utrymmen som förråd. Det handlar om utrymmen som är jämförliga avseende mängden brännbart material eller som på andra sätt innebär att liknande brandförlopp kan förväntas.  

Slutna garage

Slutna garage ska förses med brandgasventilation om brandcellen där garaget finns är större än 100 m2. Detta gäller om garaget är beläget ovan mark. Om garaget är beläget under mark omfattas det också av kravet på brandgasventilation utifrån att utrymmet är beläget under mark. Det innebär att brandgasventilation krävs om brandcellen är större än 10 m2
 
Vid en brand i ett slutet garage som är mindre än 100 m2 förutsätts att räddningspersonalen ventilerar ut brandgaser genom garageport eller motsvarande. 
 
Motivet till att brandgasventilation krävs i slutna garage är att brand i fordon utgör en särskild risk och att det därmed finns ett ökat behov av brandgasventilation. 

Energilager

Utrymmen med energilager i form av batterier där lagringskapaciteten överstiger 20 kWh ska förses med brandgasventilation. Kravet gäller oavsett storleken på brandcellen, eftersom en brand kan förväntas producera en stor mängd brandgaser även om utrymmet i sig är litet. 
 
Kravet är utformad utifrån de risker som är förknippade med energilagring i form av litiumjonbatterier. Andra typer av batterier kan innebära en lägre brandrisk, vilket kan göra det möjligt att utforma utrymmet utan brandgasventilation. En sådan utformning behöver verifieras genom analytisk dimensionering. 

Utformning av brandgasventilation

För att brandgasventilationen ska fungera effektivt ställs krav på utformningen och placeringen av de delar och system som ingår i den. 

11 §

Brandgasventilation ska finnas i följande utrymmen:

  • 1. Utrymmen under mark i brandceller större än 10 m2, förutom utrymningspassager, tillträdesvägar och liknande utrymmen.
  • 2. Brandceller större än 10 m2 som används som förråd eller liknande i översta planet i byggnader med fler än fyra plan ovan mark.
  • 3. Slutna garage i brandceller större än 100 m2.
  • 4. Utrymmen innehållande energilager med batterier med en kapacitet större än 20 kWh.

Brandgasventilation ska vara utformad som öppningar och vara placerad så att utrymningspassager, tillträdesvägar eller andra verksamheter inte behöver nyttjas för ventilation av brandgaser samt så att tillräcklig genomströmning av tilluft uppnås. Geometrisk area på öppningar ska vara enligt följande:

  • 1. Total area som motsvarar minst 0,5 procent av nettoarean i betjänade utrymmen om brandcellen inte skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.
  • 2. Total area som motsvarar minst 0,1 procent av nettoarean i betjänade utrymmen om brandcellen skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

Brandgasventilation som betjänar utrymmen under mark ska kunna manövreras utifrån eller via manöverdon vid angreppspunkt.

Placering

Brandgasventilation ska möjliggöra ventilation av brandgaser utan att räddningspersonalen behöver använda tillträdesvägar eller utrymningsvägar för att ventilera ut brandgaser. Detta är ofta möjligt att tillgodose genom att ventilera ut brandgaser genom fönster eller dörrar mot det fria, vilket brukar finnas i de flesta typer av utrymmen. Ibland krävs dock särskilda anordningar så som luckor eller liknande. 
 
För att brandgasventilation av ett utrymme ska fungera effektivt krävs tilluft som ersätter de brandgaser som ventileras ut. För att uppfylla kravet på tillräcklig genomströmning av ett utrymme behöver öppningar avsedda för tilluft placeras på ett lämpligt sätt i förhållande till öppningar för brandgasventilation. 
 
För mindre utrymmen kan en tillräckligt effektiv ventilation av brandgaser uppnås genom att en och samma öppning fungerar som både till- och frånluftsöppning. En dörr direkt mot det fria är ett exempel på en sådan öppning. Storleken på öppningen har dock en viktig betydelse för hur effektiv brandgasventilationen blir. En mindre lucka eller fönster kan därför bara utgöra den enda till- och frånluftsöppningen för utrymmen av begränsad storlek.  
 
I större utrymmen behöver öppningar för brandgasventilation placeras på ett avstånd från öppningar för tilluft för att skapa en tillräcklig genomströmning. I de flesta fall blir genomströmningen som mest effektiv om öppningar för tilluft respektive brandgasventilation placeras så långt ifrån varandra som möjligt.  
 
Möjligheten till brandgasventilation behöver inte nödvändigtvis finnas i varje brandcell. Det är normalt acceptabelt att brandgaser ventileras ut via en annan brandcell inom samma verksamhet, till exempel kan teknikrum i egen brandcell brandgasventileras via andra utrymmen som tillhör samma verksamhet. Sådana utformningar kräver ändå att god genomströmning kan uppnås. Det är dock inte acceptabelt att räddningstjänsten behöver vädra ut brandgaser genom andra verksamheter, andra bostäder eller liknande.  
 
Källare i småhus kan normalt brandgasventileras via ovanförliggande plan via interntrappa. 

Storlek på öppningar

För att skapa ett tillräckligt flöde för brandgaserna ställs krav på storleken på de öppningar som ska finnas för att ventilera ut brandgaser, det vill säga frånluften.  
 
Den sammanlagda geometriska area som krävs i öppningarna ska beräknas utifrån nettoarean på det eller de utrymmen som öppningarna betjänar enligt följande:

  • Minst 0,5 % av nettoarean om brandcellen inte skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.
  • Minst 0,1 % av nettoarean om brandcellen skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

För att uppfylla kravet på tillräcklig genomströmning krävs även öppningar för tilluft. Någon storlek finns inte angiven, utan en bedömning behöver göras utifrån omständigheterna i den enskilda byggnaden. Vanligen kan behovet av tilluft tillgodoses genom de dörrar och öppningar som räddningstjänsten använder för tillträde till utrymmet. 
 
Kravet anger inget minsta mått för en enskild öppning. Brandgasventilationen blir dock generellt mer effektiv med ett fåtal stora öppningar än med ett flertal små öppningar. För små rum kan dessutom de procentsatser som anges i kravet innebära mycket små öppningar. För att uppfylla kravet på tillräcklig genomströmning kan det därför i små utrymmen behövas större öppningar än vad som följer av kravet på sammanlagd geometrisk area.  
 
Med geometrisk area avses den faktiska arean av öppningen vilket skiljer sig från den aerodynamiska area. 

Manövrering

I utrymmen under mark ska brandgasventilation kunna öppnas utifrån byggnaden eller genom manöverdon vid angreppspunkt. Anledningen är att en insats nedåt i byggnaden normalt är förenad med stora svårigheter för räddningspersonalen och aktivering av brandgasventilationen är ofta nödvändig innan en insats påbörjas i utrymmet. 

Påfrestningar

Anordningar avsedda för brandgasventilation ska vara projekterade och utförda med hänsyn till de förhållanden som kan förväntas samt utifrån de påfrestningar som en brand innebär. 

46 §

Brandgasventilation ska vara utformad med hänsyn till snö- och vindlaster samt de temperaturer som de kan förväntas utsättas för.

Automatisk brandgasventilation ska ha tillräckligt snabb aktiveringstid och tillräcklig kapacitet för att säkerställa att systemet med hög tillförlitlighet kan kontrollera brandgaser under avsedd tid.

Anordningar för brandgasventilation ska vara projekterade och utförda med hänsyn till de snö- och vindlaster som kan förväntas utifrån byggnadens geografiska läge och anordningens placering. Snö- och vindlaster ska beaktas för att säkerställa att till exempel en lucka för brandgasventilation kan öppna även vid påfrestning av sådana laster. 
 
Kravet kan till exempel uppfyllas genom att välja produkter med lämplig prestanda med hänsyn till den plats där anordningen är placerad. 
 
Anordningar för brandgasventilation ska även utformas med hänsyn till de temperaturer som de kan förväntas utsättas för, både på grund av brandpåverkan och med hänsyn till de utomhustemperaturer som kan förväntas uppstå. 

Tillförlitlighet i strömförsörjning

En lucka för brandgasventilation som är beroende av strömförsörjning till byggnaden ska vara utformad med ett skydd mot strömbortfall på grund av brand i byggnaden. Kravet gäller även styrningar till brandgasventilationen och innebär att luckans funktion inte får slås ut på grund av brand i byggnaden. 

Brandgasventilation med fläkt

Mekanisk brandgasventilation med fläkt anges inte som alternativ byggreglerna om brandskydd. Sådan utformning är möjligt att tillämpa men utformningen behöver verifieras genom analytisk dimensionering. 

Brandgasventilation i trapphus

För att underlätta invändiga insatser i flervåningsbyggnader ska trapphus vara möjliga att brandgasventilera vid en insats. 

12 §

I byggnadsklass 1 ska trapphus som utgör tillträdesväg och trapphus som utgör utrymningspassage vara utformade så att ventilering av brandgaser kan ske genom något av följande alternativ:

  • 1. Brandgasventilation placerad i trapphusets topp med en geometrisk area på minst 1 m2 som aktiveras manuellt genom manöverdon vid trapphusets entré.
  • 2. Manuellt öppningsbara fönster eller liknande öppningar i tillträdesväg utan räddningshiss på minst vartannat plan samt det översta planet.

Syftet med kravet är att underlätta invändig räddningsinsats genom att räddningspersonalen effektivt ska kunna få ut brandgaser från trapphus samt att minska riskerna för brandgasspridning till övriga delar av en byggnad i de fall brandutrymmet måste sättas i öppen förbindelse med trapphus under räddningsinsatsen. 
 
Brandgasventilation ska finnas i trapphus som utgör tillträdesväg eller utrymningsväg i byggnader i byggnadsklass 1.  
 
Brandgasventilationen ska utformas enligt ett av följande alternativ:  

  • Brandgasventilation i form av lucka eller annan öppning i trapphusets topp.
  • Öppningsbara fönster på minst vartannat plan samt i det översta planet. Detta alternativ gäller dock inte om en räddningshiss finns i tillträdesvägen. 

Mekanisk brandgasventilation med fläkt anges inte som alternativ. En sådan utformning kräver därför analytisk dimensionering. 

Brandgasventilation i form av lucka

Om brandgasventilation anordnas genom lucka i trapphusets topp ska denna ha en geometrisk area på minst 1 m2. En sådan lucka ska kunna manövreras manuellt av räddningspersonalen vid trapphusets entré. 
 
Vidare krävs att en sådan lucka är dimensionerad för de påfrestningar som den kan förväntas utsättas för, se beskrivning ovan under rubriken Påfrestningar. 

46 §

Brandgasventilation ska vara utformad med hänsyn till snö- och vindlaster samt de temperaturer som de kan förväntas utsättas för.

Automatisk brandgasventilation ska ha tillräckligt snabb aktiveringstid och tillräcklig kapacitet för att säkerställa att systemet med hög tillförlitlighet kan kontrollera brandgaser under avsedd tid.

En lucka för brandgasventilation som är beroende av strömförsörjning till byggnaden ska vara utformad med ett skydd mot strömbortfall på grund av brand i byggnaden. Kravet gäller även styrningar till brandgasventilationen och innebär att luckans funktion inte får slås ut på grund av brand i byggnaden. 

Brandgasventilation genom öppningsbara fönster

Öppningsbara fönster i trapphus kan tillgodoräknas som brandgasventilation om de kan öppnas av räddningstjänsten. Fönster behöver finnas på minst vartannat plan i trapphuset samt i det översta planet för att säkerställa att brandgaser kan ventileras ut tillräckligt effektivt. 
 
Öppningsbara fönster som är avsedda för brandgasventilation, men som hålls låsta behöver förses med manöverdon som gör det möjligt för räddningstjänsten att öppna fönstret. Krav på manövrering beskrivs på sidan Manövrering av installationer och anordningar. 
 
Manövrering av installationer och anordningar
 
Öppningsbara fönster får inte tillgodoräknas som brandgasventilation om räddningshiss finns i tillträdesvägen. Detta beror på att räddningspersonalen ska kunna välja att åka med räddningshissen direkt till valfritt plan och inte tvingas att behöva gå upp för trappan och först öppna fönstren. 

Boverket (2024). Brandgasventilation. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/brandskydd/raddningspersonalens-sakerhet/brandgasventilation/ Hämtad 2024-12-18