Installationer i brandavskiljande konstruktioner

Granskad: 16 december 2024

Byggnadsdelar och installationer i brandavskiljande konstruktioner ska utformas så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader i PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Preciserade krav för skydd mot utveckling och spridning av brand och rök inom byggnad

De grundläggande kraven på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggfördordningen, PBF.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

8 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

Funktionskraven i byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciserar kraven i PBF om skydd mot utveckling och spridning av brand och rök inom byggnaden. Funktionskraven beskrivs på sidan Skydd mot brandspridning inom byggnad.

Skydd mot brandspridning inom byggnad

Kraven på installationer med mera i brandavskiljande konstruktioner utgör preciserade krav som hör till funktionskraven i femte kapitlet Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgaser inom byggnad. Det är möjligt att utforma byggnaden på andra sätt än vad som anges i ett preciserat krav. En sådan utformning ska verifieras genom analytisk dimensionering. Vägledning om analytisk dimensionering finns på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Kraven gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen. Vid ändring av befintlig byggnad får anpassning av kraven göras. Du kan läsa mer om möjligheterna för anpassning på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring.

Anpassning av krav på brandskydd vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Under övergångsperioden, fram till den 30 juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, 
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller 
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026. 

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i 
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och om övergångsbestämmelser på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Begrepp

Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.

Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna

Installationer med mera som utgör en del av brandavskiljande konstruktioner

Krav ställs på utformningen av byggnadsdelar och installationer som har betydelse för den brandavskiljande förmågan i brandavskiljande konstruktioner.

42 §

Byggnadsdelar och fasta installationer vars funktion är nödvändiga för att upprätthålla funktionen i brandavskiljande konstruktioner ska vara utformade enligt följande:

  • 1. Så att de med hög tillförlitlighet upprätthåller den brandavskiljande konstruktionens funktion.
  • 2. Så att den brandavskiljande förmågan inte med enkelhet kan sättas ur spel.
  • 3. Så att de vid behov med tillräcklig snabbhet aktiveras genom lämpligt placerad rökdetektor eller genom brandlarm som övervakar aktuella utrymmen i tillräcklig omfattning.

Syftet med kravet är att säkerställa att installationer, anordningar, tekniska system och liknande som utgör en del av en brandavskiljande konstruktion, eller har betydelse för dess brandavskiljande förmåga, utformas så att konstruktionens brandavskiljande förmåga upprätthålls och inte heller med enkelhet kan sättas ur spel.

Byggnadsdelar och fasta installationer som behöver vara stängda eller tillslutna under en brand för att upprätthålla den brandavskiljande förmågan omfattas av kraven. Exempel på detta är brandtekniskt klassade fönster och dörrar. Kraven omfattar även byggnadsdelar och fasta installationer som normalt står i öppet läge men som automatiskt ska stänga vid en brand. Exempel på det är brand- och brandgasspjäll i ventilationssystem, jalusier och automatiska dörrstängare.

Följande krav ställs på utformningen av byggnadsdelar och fasta installationer med avseende på att upprätthålla konstruktioners brandavskiljande förmåga:

  • Att de har hög tillförlitlighet.
  • Att de utformas så att den brandavskiljande förmågan inte med enkelhet kan sättas ur spel.
  • Att de aktiveras tillräcklig snabbt om aktivering behövs.

Nedan beskrivs de tre punkterna närmare.

Hög tillförlitlighet

Funktionen ska säkerställas med hög tillförlitlighet, till exempel genom att ingående komponenter utformas enligt standarder som medger hög tillförlitlighet för respektive produktgrupp.

Inte enkelt kan sättas ur spel

Byggnadsdelar och fasta installationer vars funktion är nödvändiga för att upprätthålla funktionen i brandavskiljande konstruktioner ska vara utformade så att den brandavskiljande förmågan inte med enkelhet kan sättas ur spel.

I detta ingår att välja komponenter och utforma lösningar så att den avskiljande konstruktionens sårbarheten begränsas med hänsyn till bland annat felaktigt handhavande, eller att brandavskiljande byggnadsdel glöms i öppet läge. Till exempel kan brandklassade fönster normalt inte vara öppningsbara eftersom risken är stor att de står öppna. För att uppfylla kravet kan brandklassade fönster till exempel utföras som fasta partier eller så att de enbart är möjliga att öppna med nyckel eller verktyg för att kunna utföra underhållsåtgärder som målning, fönsterputsning och städning.

Ett annat exempel är dörrar i brandcellsgräns som behöver stå öppna. Sådana dörrar kan behöva förses med elektriskt manövrerade dörruppställningsbeslag som automatiskt stänger dörren vid brand, exempelvis så kallade magnethållare med tillhörande dörrstängare. Risken är annars att dörrar ställs upp på kil eller att dörrstängare häktas av, vilket då sätter den avskiljande funktionen ur spel.

Aktivering

Om en byggnadsdel eller installation normalt står i öppet läge och behöver aktiveras och stängas vid brand krävs att det sker med tillräcklig snabbhet.

För att säkerställa en så tidig aktivering som möjligt ställs krav på aktivering med hjälp av ett centralt brandlarm eller en enskild rökdetektor som placeras på ett sådant sätt att brand- och brandgasspridningen begränsas. Beroende på typ av tekniskt system kan detektion krävas i olika omfattning. För spjäll som aktiverar snabbt kan en detektor i spjällets närhet anses tillräckligt medan det för jalusier som skyddar en större öppning och som kräver längre tid för att stänga kan krävas tidigare detektion.

Aktivering med hjälp av smältbleck, värmedetektorer eller motsvarande accepteras generellt inte eftersom det normalt inte ger en så snabb aktivering att det ger ett tillräckligt skydd mot spridning av brandgaser.

Dörrstängare på dörr i brandavskiljande konstruktion

Dörrar i brandavskiljande konstruktioner ska vara försedda med dörrstängare.

43 §

Dörrar i brandavskiljande konstruktion ska vara försedda med dörrstängare.

Trots första stycket krävs inte dörrstängare på dörrar i följande fall:

  • 1. Dörr till bostad i verksamhetsklass 3A.
  • 2. Dörr till bostad och boendeenhet i verksamhetsklass 3B.
  • 3. Dörr till bostad i verksamhetsklass 3C.
  • 4. Dörr till bostad och boendeenhet i verksamhetsklass 5B om totalt högst åtta boendeenheter ansluter till samma gemensamhetsutrymme.
  • 5. Dörr till teknikutrymme och liknande som kan förväntas vara stängd.
  • 6. Dörr i brandavskiljning som inte angränsar mot utvändig utrymningspassage.

Syftet med kravet är att säkerställa att dörrar som ingår i en brandavskiljande konstruktion är stängda vid brand så att konstruktionens avskiljande funktion upprätthålls. 

Utgångspunkten är att samtliga dörrar i brandavskiljande konstruktioner ska vara försedda med dörrstängare. I följande fall kan dock dörrar i brandavskiljande konstruktioner utföras utan dörrstängare:

  • Dörr till bostad i verksamhetsklass 3A.
  • Dörr till bostad och boendeenhet i verksamhetsklass 3B.
  • Dörr till bostad i verksamhetsklass 3C.
  • Dörr till bostad och boendeenhet i verksamhetsklass 5B om totalt högst åtta boendeenheter ansluter till samma gemensamhetsutrymme.
  • Dörr till teknikutrymme och liknande som kan förväntas vara stängd.
  • Dörr i brandavskiljning som inte angränsar mot utvändig utrymningspassage.

Dörrstängare betecknas med den brandtekniska klassen C. Innebörden av denna beskrivs närmare på sidan Brandtekniska klasser. 

Brandtekniska klasser

Bostäder

Entrédörrar till bostäder behöver inte förses med dörrstängare eftersom dessa kan förväntas vara stängda även utan att det finns dörrstängare. Det gäller även dörrar till boendeenheter inom bostäder i verksamhetsklass 3B och 5B. I verksamhetsklass 3B är antalet boendeenheter som får ansluta till ett och samma gemensamma utrymme begränsat till sex stycken.  
 
I verksamhetsklass 5B kan fler boendeenheter ansluta till samma gemensamhetsutrymme, men är det fler än åtta boendeenheter som ansluter till samma utrymme krävs dörrstängare på dörrar till boendeenheter. Det samma gäller om det är fråga om enskilda bostäder i verksamhetsklass 5B som öppnar till ett gemensamt utrymme.  

Teknikutrymmen 

Dörrar till teknikutrymmen och liknande behöver inte förses med dörrstängare. Sådana dörrar hålls normalt stängda och ofta även låsta. Sannolikheten att sådana dörrar står uppställda och därmed sätter en brandavskiljande konstruktion ur spel är därför liten. 
 
Undantaget gäller även andra dörrar som likt dörrar till teknikutrymmen kan förutsättas vara stängda och låsta och där merparten av hyresgäster och brukare av byggnaden normalt saknar tillgång till nyckel. Exempelvis skulle det kunna vara ett redskapsförråd för skötsel av fastigheten.

Dörrar i brandavskiljning

Dörrar i brandavskiljning avser dörrar som är placerade i en yttervägg med brandavskiljande funktion. Dessa dörrar behöver inte förses med dörrstängare eftersom de kan förväntas vara stängda även om det inte finns dörrstängare. 
 
Dörrar i brandavskiljning som vetter mot en utvändig utrymningspassage, och som inte omfattas av något av undantagen för bostäder eller teknikrum, behöver dock förses med dörrstängare för att skydda utrymningspassagen och utrymmande. 

Brandteknisk klass på dörr i brandavskiljande konstruktioner

Utgångspunkten är att dörrar i brandavskiljande konstruktioner ska vara utformade i samma brandtekniska klass som den konstruktion de är placerade i. 
 
I vissa situationer finns dock undantag där en lägre klass får tillämpas för dörrar i brandcellsgränser. Undantagen får inte tillämpas i brandsektionsgränser, eftersom syftet med en brandsektionsgräns är att skapa en utökad säkerhetsmarginal för brandspridning inom byggnaden och öka möjligheterna för räddningstjänsten att begränsa en brand. 

44 §

Trots 28–30 §§ får dörrar i brandcellsgränser vara utformade i

  • 1. halva brandmotståndstiden, dock lägst i brandteknisk klass EI2 30, om den ansluter mot tillträdesväg,
  • 2. halva brandmotståndstiden och utan krav på isolering (I), dock lägst i brandteknisk klass E 30, om angränsande brandceller utgörs av utrymningspassage eller tillträdesväg, eller
  • 3. halva brandmotståndstiden och utan krav på isolering (I), dock lägst i brandteknisk klass E 30, om angränsande brandceller skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

Undantag från grundkravet medges för dörrar i brandcellsgränser i följande fall:

  • Dörr mot tillträdesväg
  • Dörr inom utrymningspassager eller tillträdesvägar
  • Om angränsande brandceller skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning.

Nedan förklaras undantagen närmare.

Dörr mot tillträdesväg

Dörrar som ansluter mot tillträdesväg får utformas i halva den brandmotståndstid som gäller för den brandavskiljande konstruktionen, dock lägst i brandteknisk klass EI2 30.  
 
Dörrar som ansluter mot tillträdesvägar är normalt lätta för räddningspersonal att identifiera och bevaka. Av den anledningen tillåts en lägre klass. Observera att undantaget inte gäller dörr mot utrymningspassage som inte utgör tillträdesväg. Utformningar där utrymningspassagen inte också utgör tillträdesväg är dock ovanliga.  

Dörr inom utrymningspassage eller tillträdesväg

Dörrar inom utrymningspassager eller tillträdesvägar får utformas i halva den brandmotståndstid som gäller för den brandavskiljande konstruktionen och utan krav på isolering (I), dock lägst i brandteknisk klass E 30.  

Båda angränsande brandceller, det vill säga på båda sidorna om dörren, ska utgöra utrymningspassage eller tillträdesväg. Undantaget får kombineras med undantaget som tillåter lägre klass om angränsande brandcell skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning. Det innebär att brandteknisk klass E 30 kan tillämpas för dörr där utrymmet på ena sidan är skyddat av en automatisk vattensprinkleranläggning och på andra sidan utgör utrymningspassage eller tillträdesväg.  
 
Tillträdesvägar och utrymningsvägar förväntas inte innehålla annat än mycket begränsade mängder brännbart material. Av den anledningen tillåts en lägre klass. 

Skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning

Om angränsande brandceller skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning får dörrar utformas i halva den brandmotståndstid som gäller för den brandavskiljande konstruktionen och utan krav på isolering (I), dock lägst i brandteknisk klass E 30.  
 
Båda angränsande brandceller, det vill säga på båda sidorna om dörren, ska vara skyddade av automatisk vattensprinkleranläggning. Undantaget får kombineras med undantaget som tillåter lägre klass om angränsande brandceller utgörs av utrymningspassage eller tillträdesväg. Det innebär att brandteknisk klass E 30 kan tillämpas för dörr där utrymmet på ena sidan är skyddat av en automatisk vattensprinkleranläggning och på andra sidan utgör utrymningspassage eller tillträdesväg. 
 
En automatisk vattensprinkleranläggning minskar sannolikheten för en fullt utvecklad brand och därmed den förväntade påfrestning som dörren förväntas utsättas för. 

Brandgastäthet på dörr i brandcellsgräns

I vissa situationer ställs särskilda krav på brandgastäthet i dörrar i brandavskiljande konstruktioner.  

45 §

Dörrar i brandcellsgränser och brandsektionsgränser som ansluter mot utrymningspassager ska vara utformade med lägst brandgastäthet Sa3.

Dörrar i brandcellsgränser och brandsektionsgränser som ansluter mot trapphus och hisschakt ska vara utformade med brandgastäthet S200.

Trots första och andra styckena får hissdörrar vara utformade utan brandgastäthet om hisschaktet är försett med automatisk brandgasventilation eller system för trycksättning.

Syftet med kravet är att ge ett förstärkt skydd mot brandgasspridning till utrymmen som är särskilt viktiga för utrymningsmöjligheterna från byggnaden. Sådana utrymmen är ofta begränsade till sin volym och kan omfatta flera plan, exempelvis trapphus. Det innebär att läckage av brandgaser genom en dörr relativt snabbt kan försämra möjligheten att använda utrymningspassagen för utrymning. Syftet är också att skydda mot transport av brandgaser mellan olika brandceller på grund av skorstenseffekt i byggnaden. 
 
Dörrar mot utrymningspassager ska vara utformade i lägst brandgastäthetsklass Sa3. Det innebär ett skydd mot kalla brandgaser. Även dörrar med brandgastäthetsklass Sa4 kan användas där krav på brandgastäthetsklass Sa3 ställs, eftersom brandgastäthetsklassen Sa4 även uppfyller kriterierna för Sa3

Dörrar mot trapphus och dörrar mot hisschakt ska vara utformade i lägst brandgastäthetsklass S200. Denna klass ger skydd även mot varma brandgaser och medför att dörren behöver vara tät även i underkant. Kravet gäller dörrar i brandcellsgräns mot alla trapphus, oavsett om trapphuset är att betrakta som utrymningspassage eller inte. 
 
Anledningen till att brandteknisk klass S200 krävs för dörrar mot trapphus och hisschakt är att neutrallagret i dessa utrymmen kan vara så beläget att det kan finnas kalla eller varma brandgaser även vid underkanten till anslutande dörrar. Det skydd som Sa3 innebär är då inte tillräckligt, eftersom klassen innebär att en relativt stor glipa kan accepteras vid dörrens underkant.  

Krav på dörrar med brandteknisk klass S200 ställs även i brandslussar. Se vägledning på sidan Brandsluss. 

Brandsluss

Hissdörrar

Den brandavskiljande förmågan för hissdörrar får enligt 1 kap. 6 § vara verifierad enligt SS-EN 81–58:2018. Sådana hissdörrar kan inte uppfylla brandgastäthetsklasserna Sa3 eller S200. Ett undantag finns därför för hissdörrar som innebär att de får vara utformade utan krav på brandgastäthet om hisschaktet är försett med automatisk brandgasventilation eller system för trycksättning. 

46 §

Brandgasventilation ska vara utformad med hänsyn till snö- och vindlaster samt de temperaturer som de kan förväntas utsättas för.

Automatisk brandgasventilation ska ha tillräckligt snabb aktiveringstid och tillräcklig kapacitet för att säkerställa att systemet med hög tillförlitlighet kan kontrollera brandgaser under avsedd tid.

Automatisk brandgasventilation har i detta fall syftet att tryckavlasta hisschaktet så att brandgasspridningen mellan brandceller via hissdörrarna minskas.  
 
Brandgasventilation ska utformas som lucka i trapphusets topp. Brandgasventilationen ska aktivera automatiskt genom rökdetektor. 
 
Som alternativ till brandgasventilation i hisschakt kan hisschakt förses med system för trycksättning. Ett sådant system minskar sannolikheten att brandgaser kommer in i hisschaktet vilket i sin tur innebär att brandgasspridningen mellan brandceller via hissdörrarna minskas.  
 
Mer information om krav på utformningen av sådana system finns på sidan om System för trycksättning. 

Utformning av system för trycksättning

Boverket (2024). Installationer. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/brandskydd/spridning-inom-byggnad/installationer2/ Hämtad 2024-12-18