Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Hygien, hälsa och miljö / Avfallsutrymmen
Hygien, hälsa och miljö

Avfallsanordningar och avfallsutrymmen

Granskad: 16 december 2024

En byggnad ska ha avfallsutrymmen eller avfallsanordningar för att kunna hantera avfall så att bristfällig avfallshantering motverkas. Byggreglerna preciserar de tekniska egenskapskraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö och på hushållning med avfall, som ställs i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för byggnaders avfallsutrymmen. Sidan vänder sig till dig som arbetar med att utforma och projektera byggnader och även till dig som arbetar med att pröva eller bedöma om reglerna är uppfyllda.

Kraven på att kunna hantera avfall preciseras i byggreglerna

De grundläggande kravet på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö finns i PBL, som ett tekniskt egenskapskrav. Enligt en precisering i PBF innefattar kravet även hantering av avfall. PBL ställer också krav på hushållning med avfall. Byggreglerna preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd för att uppfylla kraven, och det gäller vid uppförande av nya byggnader.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

9 §
   För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan, men då får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. 

8 §
   I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

Nya byggregler börjar gälla 2025  

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla. Under en övergångsperiod är det möjligt att tillämpa äldre byggregler (BBR BFS 2011:6). Detta gäller om åtgärden

  • kräver bygglov och ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026
  • kräver anmälan och anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026
  • varken kräver bygglov eller anmälan och arbetena påbörjas före den 1 juli 2026

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Krav på anordningar eller utrymmen för avfall

Det tekniska egenskapskravet om hygien, hälsa och miljö preciseras i PBF. Ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. Ett av de områden som särskilt nämns är bristfällig hantering av fast eller flytande avfall.

Det tekniska egenskapskravet på hushållning med avfall har ingen precisering i PBF.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

9 §
   För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

Vad som är avfall definieras i miljöbalken, som varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.

1 §
   Med avfall avses i denna balk varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.

Ett ämne eller föremål som uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om
   1. det är säkerställt att ämnet eller föremålet kommer att fortsätta användas,
   2. ämnet eller föremålet kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis,
   3. ämnet eller föremålet har producerats som en integrerad del av produktionsprocessen, och
   4. den användning som avses i 1 inte strider mot lag eller annan författning och inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Lag (2020:601) .

Byggnader ska ha avfallsanordningar eller avfallsutrymmen för att kunna hantera avfall. Genom att ställa krav på anordningar eller särskilda utrymmen kan bristfällig avfallshantering motverkas. En avfallsanordning är en fast anordning för hantering av avfall. Det kan exempelvis vara en sopsug eller maskinellt lyftbar storbehållare, som kan vara placerad på marken eller nedgrävd.

5 §

I denna författning avses med

avfallsanordning: fast anordning för hantering av avfall,

boendeenhet: del av en bostad som är upplåten för enskilt bruk i bostäder där vissa bostadsfunktioner delas,

högsta tillåtna fukttillstånd: den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa,

luftväxling: utbyte av luft i byggnader,

skadedjur: djur som kan orsaka skador, lukt, obehag eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa,

tappkallvatten: kallt vatten av dricksvattenkvalitet,

tappvarmvatten: uppvärmt tappkallvatten,

tappvatten: vatten som utgör tappkallvatten eller tappvarmvatten, och

övrigt vatten: vatten som inte uppfyller kraven för tappvatten men som används i en byggnad i stället för tappvatten.

1 §

Avfall ska kunna hanteras i eller i anslutning till en byggnad.

Det ska finnas avfallsanordningar eller avfallsutrymmen för hantering av avfall.

Kraven i första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt med hänsyn till byggnadens avsedda användning.

Kravet i andra stycket gäller inte för en- och tvåbostadshus.

För byggnader där det inte uppstår något avfall vid användning och drift behöver kravet inte uppfyllas. Det rör sig om i så fall om byggnader där det inte förbrukas något och det därmed inte blir något som man är skyldig att hantera enligt avfallsförordningen, som exempelvis matavfall, förpackningar eller annat. Ett exempel kan vara en lagerbyggnad som uteslutande används för förvaring och inte har några personalutrymmen eller liknande.

För en- eller tvåbostadshus får avfallet hanteras i lösa behållare, det behöver inte vara fasta anordningar eller särskilda utrymmen.

En avfallsanordning eller ett avfallsutrymme kan betjäna fler än en byggnad, så länge anordningen eller utrymmet är placerat i anslutning till de byggnader den ska betjäna.

Placering av anordningar eller utrymmen

Avfallsanordningar och avfallsutrymmen ska finnas i byggnaden eller i anslutning till den. Det är lämpligt att redan i detaljplanen hantera hur utrymmena eller anordningarna kan placeras och hur avfallstransporterna kan ske. Det är särskilt viktigt i bostadsområden där hanteringen behöver vara säker för användarna, inte minst barnen, samtidigt som hänsyn ska tas till arbetsförhållandena för renhållarna som hämtar avfallet.

Det är viktigt att avfallsanordningarna eller avfallsutrymmena placeras utan stora avstånd för användarna som ska lämna avfall. Reglerna har inte något angivet maximalt avstånd, utan det är funktionen som ska uppnås. Vid planeringen är det viktigt att ha i åtanke att användarna av byggnaden kan ha varierande förmåga att förflytta sig, och att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt ska kunna hantera avfall.

Placeringen av avfallsanordningar och avfallsutrymmen ska också vara lämplig utifrån att avfallshanteringen ska kunna ske på ett hygieniskt sätt, utan hälsorisker, för användarna och grannar.

1 §

Avfall ska kunna hanteras i eller i anslutning till en byggnad.

Det ska finnas avfallsanordningar eller avfallsutrymmen för hantering av avfall.

Kraven i första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt med hänsyn till byggnadens avsedda användning.

Kravet i andra stycket gäller inte för en- och tvåbostadshus.

2 §

Avfallsanordningar och avfallsutrymmen ska vara placerade, utformade och dimensionerade så att risken begränsas för användarnas och grannarnas hygien och hälsa.

Utformning och dimensionering av anordningar och utrymmen

Det är användningen av den byggnad som anordningen eller utrymmet betjänar som styr dimensioneringen och utformningen. Det behöver klarläggas hur byggnaden ska användas, vilka avfallsslag som uppstår och ska hanteras, och hur avfallshanteringen är ordnad i kommunen. Byggreglerna anger inte vilka förhållanden som ska beaktas eller hur det ska göras, eftersom det kan finnas olika sorterings- och insamlingssystem i kommunerna.

2 §

Avfallsanordningar och avfallsutrymmen ska vara placerade, utformade och dimensionerade så att risken begränsas för användarnas och grannarnas hygien och hälsa.

3 §

Avfallsanordningar och avfallsutrymmen ska vara placerade, utformade och dimensionerade så att avfallet kan tas om hand och forslas bort på det sätt som krävs.

I bostadslägenheter ska det finnas plats för tillfällig förvaring av avfallet.

En förutsättning för att avfallshanteringen ska kunna ske på ett hygieniskt sätt, utan hälsorisker, att storleken på avfallsanordningen eller utrymmet är tillräcklig för de fraktioner som ska hanteras. Vad man är skyldig att hantera regleras i Miljöbalken och avfallsförordningen. Vägledning finns hos Naturvårdsverket.

Miljöbalken och avfallsförordningen (på Naturvårdsverkets webbplats)

1 §
   Med avfall avses i denna balk varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.

Ett ämne eller föremål som uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om
   1. det är säkerställt att ämnet eller föremålet kommer att fortsätta användas,
   2. ämnet eller föremålet kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis,
   3. ämnet eller föremålet har producerats som en integrerad del av produktionsprocessen, och
   4. den användning som avses i 1 inte strider mot lag eller annan författning och inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Lag (2020:601) .

Avfallsanordningens eller utrymmets storlek påverkas också av att hänsyn behöver tas till hur transporten av avfallet kan ske vid hämtningen. Ett utrymme där lösa behållare hanteras behöver ha tillräcklig plats för att även kunna förflytta behållarna på ett ergonomiskt sätt.

Luktproblem ska kunna undvikas, men eftersom de trots det kan uppstå behöver avfallsanordningarna eller -utrymmena ha möjlighet till god ventilation. Det är också viktigt att begränsa risken att luften med sämre luftkvalitet sprids. Anordningarna eller -utrymmena behöver också kunna hållas fria från skadedjur och kunna rengöras för att undvika ohygieniska förhållanden. Det förutsätter att utformning och utförande är lämpliga, så att rengöringen inte medför några risker för byggnadens tekniska egenskaper, som exempelvis fuktsäkerhet. Du kan läsa mer på sidorna om luft, skadedjur och fuktsäkerhet.

Luft

Skadedjur

Fuktsäkerhet

Förvaring av avfall tillfälligt i bostäder

Avfallet behöver kunna hanteras på ett fungerande sätt redan där det uppstår. Det gäller för alla byggnader. För bostäder har Boverkets byggregler ett preciserat krav på att det ska vara möjligt att tillfälligt förvara avfallet i bostaden, tills man lämnar det i avfallsanordningen eller avfallsutrymmet. Kravet gäller både för flerbostadshus och en- och tvåbostadshus. Det innebär att det behöver finnas lämpligt utrymme för förvaringen, och det påverkas av de avfallsslag som ska hanteras. Det bestäms i regler om hantering av avfall, som på kommunal nivå finns i renhållningsordningarna.

Förvaringen i bostaden kan exempelvis finnas i ett fast skåp som är lämpligt placerat i bostaden.

3 §

Avfallsanordningar och avfallsutrymmen ska vara placerade, utformade och dimensionerade så att avfallet kan tas om hand och forslas bort på det sätt som krävs.

I bostadslägenheter ska det finnas plats för tillfällig förvaring av avfallet.

Hanteringen av olika avfallsslag regleras inte

Hur olika avfallsslag ska hanteras regleras inte i bygglagstiftningen utan i avfallsförordningen. Vägledning till den finns hos Naturvårdsverket.

En fastighetsnära insamling av förpackningar av papper, plast, metall och glas för hushållen ska finnas senast den 1 januari 2027, enligt förordningen om producentansvar för förpackningar. Det är kommunerna som ska ha hand om insamlingen. För bostadsbyggnader kommer avfallshanteringen i normala fall att även behöva innefatta sortering av avfall i de vanligast förekommande förpackningsslagen.

Nya krav på avfallshantering enligt avfallsförordningen utlöser i sig inte krav enligt byggreglerna på befintliga byggnader. Byggreglerna ska uppfyllas vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader. Men om exempelvis ett utrymme för avfallshantering byggs om för att uppfylla nya krav på avfallshantering så blir byggreglernas ändringsregler tillämpliga. Du kan läsa mer om avfallsförodningen på Naturvårdsverkets webbplats.

Afallsförordningen (på Naturvårdsverkets webbplats)

Andra byggregler om avfallsutrymmen

Övriga byggregler ska uppfyllas i tillämpliga delar för avfallsanordningar och avfallsutrymmen. Särskilt kan nämnas krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, som gäller för avfallsutrymmen i byggnader. Kravet omfattar även avfallsanordningar, eftersom de är anordningar som kan sägas behövas för byggnaders normala användning. Även reglerna om säkra driftutrymmen, som finns i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader, kan nämnas särskilt. 

Tillgänglighet och användbarhet

39 §

Ett driftutrymme ska vara placerat och utformat så att risken för olyckor vid användning, kontroll och underhåll av utrymmet och dess installationer begränsas.

Om det finns risk för personskador vid obehörigt tillträde till ett driftutrymme ska det vara låsbart.

40 §

Ett driftutrymme ska vara placerat och utformat så att risken för olyckor begränsas vid tillträde och transporter. Tillträdesväg via en bostadslägenhet får endast finnas till installationer avsedda enbart för den bostadslägenheten.

Arbetsmiljöregler

Regler om utformning av avfallsutrymmen och andra driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Det finns även regler om manuell hantering och belastningsergonomi som påverkar hur driftutrymmen behöver vara utformade. Arbetsmiljöaspekterna är viktiga att beakta vid projektering och uppförande, men byggnadsnämnden gör ingen bedömning av om arbetsmiljöverkets regler uppfylls. Du kan läsa mer om arbetsplatsens utformning och belatsningsergonomi på Arbetsmiljösverkets webbplats.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Belastningsergonomi (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Boverket (2024). Avfallsutrymmen. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/hygien-halsa-och-miljo/avfallsutrymmen/ Hämtad 2024-12-18