Fuktsäkerhet

Kraven på fuktsäkerhet ska bidra till att människor har bra förutsättningar för att kunna använda byggnader utan att riskera hälsan. Byggreglerna om hygien hälsa och miljö preciserar det tekniska egenskapskravet på fukt vid uppförande av byggnader i plan- och bygglagen (2010:900), PBL och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som främst exempelvis ska utöva tillsyn eller bedöma att kraven om fuktsäkerhet i byggnader enligt Boverkets byggregler uppfylls. Sidan vänder sig även till dig som ska projektera och uppföra eller ändra en byggnad och vill veta vilka krav som ställs.

Söker du mer grundläggande kunskap om fuktsäkerhet kan du läsa mer på sidorna om fuktrisker för olika byggdelar.

Fuktrisker för olika byggdelar

Kraven på fuktsäkerhet preciseras i byggreglerna

Det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som ger Boverket bemyndigande att besluta föreskrifter om fuktsäkerhet finns i PBL. Kravet preciseras i PBF. En byggnad ska vara projekterad och utförd så att den inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, på grund av förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket. Boverket preciserar dessa krav ytterligare i Boverkets föreskrifter om hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (i Boverkets författningssamling)

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan, men då får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

De nya byggreglerna börjar gälla 2025  

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. Du kan läsa mer om övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Hygien, hälsa och miljö

Har du ett bygglov som baseras på äldre regler i Boverkets byggregler, BBR, ska du inte läsa vidare här. Se specifik äldre vägledning för BBR och fuktsäkerhet.

Fuktsäkerhet

Krav på fukt i nya byggnader med avseende på hälsa  

I Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall finns följande krav på fuktsäkerhet

• utföra och dokumentera fuktsäkerhetsprojektering
• avleda nederbörd från byggnaden
• skydd mot fuktskador orsakade av vatten- och avloppsinstallationer
• skydd mot fuktinträngning i byggnadsdelar 
• skydd mot kondens och hög luftfuktighet på ytor
• skydd mot luftläckage 
• skydd mot påverkan från omgivande byggnader
• drift och underhållsinstruktioner
• hantering av fukt under uppförande
• kontroll av fuktsäkerhet 
• fuktsäkerhetsdokumentation.

Kraven om fuktsäkerhet gäller tillsammans med krav i de övergripande bestämmelserna om till exempel projektering och kontroll. Om åtgärden gäller ändring av byggnad så finns också allmänna regler vid ändring. 

Övergripande bestämmelser

Syftet med kraven är att byggnader ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att fuktskador som medför en oacceptabel hälsorisk för användare inte uppstår.

Fuktskador kan leda till luftföroreningar som ger hälsorisker. Eftersom det inte går att verifiera hälsoeffekter hos användare under projekteringen eller utförandet, fokuserar bestämmelserna på att säkerställa en acceptabel sannolikhet för fuktskador. Du kan läsa mer om luftföroreningar på sidan om luftföroreningar.     

 Luftföroreningar

Var och när gäller kraven

Byggreglerna om hygien hälsa och miljö har bestämmelser om fuktsäkerhet som kan påverka användares hälsa inomhus på ett oacceptabelt sätt. Kraven gäller vid användning i byggnaden. 

Det finns andra byggregler som hanterar andra typer av fuktskador. Du kan läsa mer om fuktskador som påverkar bärighet, stadga och beständighet i vägledningen till föreskriften om bärförmåga stadga och beständighet.

Bärförmåga, stadga och beständighet

Vad avses med fuktsäkerhetsprojektering

Byggreglerna om hygien hälsa och miljö ställer krav på en fackmässig projektering som dokumenteras. Det gäller även för projektering av fuktsäkerhet. Fuktsäkerhetsprojektering är de åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. Kravet på dokumentation gäller inte om det är obehövligt. Obehövligt är det exempelvis när fuktskador inte kan uppstå eller när fuktskador som kan uppstå inte påverkar inomhusmiljön.  

I en fackmässig fuktsäkerhetsprojektering utförs en riskbedömning baserat på vald utformning, byggnadens specifika förutsättningar och den avsedda användningen. Förväntade fukttillstånd jämförs med tillåtna fukttillstånd för att bedöma om sannolikheten för fuktskador är acceptabel. Är sannolikheten för fuktskador för hög justeras utformningen tills sannolikheten blir acceptabel.  

Vald utformning, avsedd användning och byggnadens styrning i drift påverkar vilka förväntade fukttillstånd som kan uppstå. Valda material och materialkombinationer avgör vilka fuktskador som kan uppstå och vid vilka fukttillstånd det kan ske. Materialens fuktegenskaper påverkar också vilka fukttillstånd som kan uppstå. Även produktionsmetoder, som val av väderskydd, påverkar förväntade fukttillstånd i drift. Var byggnaden är placerad har stor påverkan på fukttillstånd. Det är exempelvis stor skillnad på nederbördsmängder och slagregnslaster i olika delar av Sverige. Att fastställa fuktlaster är en del av en fackmässig projektering.

Du kan läsa mer om olika fuktrisker på sidorna Fuktrisker med olika byggdelar

Fuktrisker med olika byggdelar

Vad avses med fukttillstånd

Byggreglerna om hygien hälsa och miljö ställer krav på att fukttillstånd i byggnader ska bestämmas och att de inte får överstiga högsta tillåtna fukttillstånd. Med högsta tillåtna fukttillstånd avses det fukttillstånd som medför fuktskada om det överskrids. Beroende på typ av fuktskada kan fler faktorer än fuktkällor vara relevanta vid fastställande av högsta tillåtna fukttillstånd. Exempelvis temperatur och varaktighet. Bestämmande av fukttillstånd innefattar även bedömning av initiala startfuktnivåer och effekter av fukttransport.   

Kravet är obehövligt om höga fukttillstånd inte kan skapa någon oacceptabel hälsorisk. Exempelvis om utformningen inte kan få fuktskador. Om fuktskador som kan uppstå inte påverkar inomhusmiljön blir det också obehövligt. Exempelvis mikrobiell påväxt på ett utvändigt staket.

Finns det inte kunskap om tillåtna fukttillstånd för ett material ska 75 procent relativ luftfuktighet antas som maximalt tillåtet fukttillstånd.    

Vad avses med att avleda vatten bort från byggnaden

Byggreglerna om hygien, hälsa och miljö ställer krav på att kunna hantera regn och smältvatten som belastar byggnaden och vid behov minska den belastningen via avledning som exempelvis via takavvattning. Regnvatten och smältvatten på byggnader ger ofta stora fuktlaster som innebär hög sannolikhet för fuktskador. Behovet av avledning behöver bedömas för det enskilda fallet eftersom det beror på utformningens förmåga att hantera de fukttillstånd som skapas av fuktbelastningen.

Om vatten står kvar och fryser skapas stora krafter som ökar sannolikheten för fuktskador ytterligare. Vad som ger en acceptabel sannolikhet för fuktskador behöver bedömas i det enskilda fallet eftersom den beror på utformningens förmåga att hantera frysning.

Även behov av avledning av ytvatten som rinner mot byggnaden eller regn som studsar i marken upp på byggnaden ska bedömas.

Om avledningen sker genom avloppsledningar som kan skapa fuktrisker på andra ställen i byggnaden ska även dessa fuktrisker hanteras. 

Vad avses med skydd mot fuktskador orsakade av vatten - och avloppsinstallationer

Vattenläckage från vatten och avloppsinstallationer har historiskt varit en stor källa till fuktskador. Även dämning i rörsystem och återströmning från avloppssystem kan orsaka fuktskador. I byggreglerna om hygien hälsa och miljö finns bestämmelserna om vatten och avloppsinstallationer huvudsakligen i 8 kapitlet om vatten- och avloppsinstallationer och inte i kapitlet om fuktsäkerhet.

Du kan läsa mer om krav på vatten och avloppsinstallationer på sidorna om vatten- och avloppsinstallationer.

Vatten- och avloppsinstallationer

Vad avses med skydd mot fuktinträngning i byggnadsdelar

Byggreglerna ställer krav på att relevanta skydd mot fuktinträngning ska finnas vid behov.  

Byggnadsdelar kan belastas av fuktkällor på olika sätt. Krävs skydd mot fuktbelastning i utformningen för att fukttillståndet inte ska bli för högt i drift ska det tillföras utformningen. 

Skydd i byggnadsdelar i kontakt med uteklimat

Byggreglerna ställer krav på att fukt ska hindras att tränga in i byggnadsdelar som är i kontakt med uteklimatet. Byggnadsdelar som belastas av exempelvis slagregn är utsatta för höga fuktlaster regelbundet. Kravet gäller även för anslutningar mellan byggdelar och genomföringar i byggdelar.   

Fuktrisker för ytterväggar

Fuktrisker för yttertak

Skydd i byggnadsdelar i kontakt med mark

Byggreglerna ställer krav på att byggnadsdelar i kontakt med mark ska skyddas mot fuktkällor i och på mark. Fuktkällor i mark skiljer sig mot fuktkällor  orsakade av uteklimat. Exempelvis kan det byggas upp vattentryck vid grundläggning under grundvattennivå. Det är ofta tekniskt komplicerat att lösa problem med inträngande fukt från mark i efterhand vilket ökar konsekvenserna av en fuktskada.

Fuktrisker för grund

Skydd i byggnadsdelar mot fuktbelastning inifrån byggnaden

Byggreglerna om hygien hälsa och miljö ställer krav på att hantera fuktlaster som uppstår inne i byggnaden.  

I utrymmen som utsätts för vatten i vätskefas, som på golv i badrum, ska det finnas ett vattentätt skikt om det inte är obehövligt. Bestämmelsen avser alla ytor i rum som belastas, till exempel snedtak i duschutrymmen i 1,5-planshus. Det finns detaljerade krav på skiktets egenskaper. Obehövligt kan vara att byggnadsdelen är vattentät även utan ett vattentätt skikt Det är också obehövligt om fuktlasten inte kan orsaka någon fuktskada som kan påverka inomhusmiljön. 

Du kan läsa mer om vattentäta skikt i badrum och andra våtrum.

Badrum och andra våtrum vid nybyggnad

För att minska fuktriskerna i utrymmen med duschar ställer byggreglerna krav på golvavlopp. Det ställs även krav på att vattnet ska kunna rinna till golvbrunnen. I ytor där vattenbelastning förekommer ofta, som golvet i en dusch, finns krav på att begränsa mängden genomföringar i tätskikt.

Byggreglerna har krav på att skydda ytor inomhus som utsätts för våtrengöring, vattenstänk, eller kondensvatten. Exempelvis väggytor ovanför diskbänk och vask.  

Byggreglerna har krav på hantering av vatten från kondens för att hindra uppkomst av fuktskador. Åtgärder kan exempelvis vara att tillföra teknisk isolering för att minska möjligheten till kondens. Det kan också vara att samla in och avdunsta eller avleda kondensvatten.     

Byggreglerna ställer krav på att byggnadsdelar ska vara tillräckligt lufttäta. Varm luft med högt fuktinnehåll som når kallare byggnadsdelar kan snabbt skapa höga fukttillstånd vilket ökar sannolikheten för fuktskador. Om fuktskador inte finns i direkt kontakt med inomhusmiljön ökar även luftläckage sannolikheten för att fuktskadan kan påverka inomhusmiljön.

Vad avses med skydd mot påverkan från befintliga byggnader

Eftersom fukt kan transporteras från en byggnad till en annan, kan en ny byggnad som uppförs vid en befintlig byggnad med fuktskador behöva ett utökat fuktskydd jämfört med om den hade uppförts helt fristående. Även andra olägenheter kan uppstå, till exempel om det som tidigare var en mikrobiellt angripen yttervägg blir en innervägg mellan byggnaderna. Sådana risker ska också beaktas i bedömningen av den nya byggnadens behov av fuktskydd.

Vad avses med fuktsäkerhet under utförandet

Byggreglerna ställer krav på att bedöma och hantera fukttillstånd även under utförandet. Under utförandet kan byggnadsdelar bli utsatta för högre fukttillstånd än de förväntas bli utsatta för under drift.  

Vad ska en fuktsäkerhetsdokumentation innehålla?

Byggreglerna ställer krav på att en fuktsäkerhetsdokumentation ska upprättas. Innehållet förväntas bestå av utvald dokumentation från fuktsäkerhetsprojekteringen kompletterad med dokumentation framtagen under utförandet. 

Syfte är att underlätta både vid förvaltningen av byggnaden och vid ändring av byggnaden.      

Dokumentationen ska innehålla information om 

• Avsedd användning eftersom det påverkar både fukttillstånd och möjlig exponering för fuktskador.
• Dimensionerande förutsättningar av betydelse som valda klimatlaster som påverkar möjliga fukttillstånd.
• Tekniska lösningar, som system för vattentäta skikt.
• Skyddsfunktioner som installerats, som exempelvis vattenfelsbrytare.     

Kraven i byggreglerna gäller för åtgärder som kräver lov eller anmälan. Kravet på dokumentation gäller inte om det är obehövligt. Obehövligt är det exempelvis när fuktskador inte kan uppstå eller när fuktskador som kan uppstå inte påverkar inomhusmiljön.  

Vad avses med drift och underhållsinstruktioner

Byggreglerna om hygien hälsa och miljö ställer krav på drift och underhållsinstruktioner. Syftet är att underlätta förvaltningen av byggnaden. För fuktsäkerhet kan det exempelvis handla om hur rensning av takbrunnar och vattenlås ska ske. Det kan även handla om underhåll av fuktkritiska byggdelar med begränsad livslängd som mjukfogar i fasad. 

Kravet gäller bara för åtgärder som kräver lov eller anmälan. Kravet gäller inte heller om det är obehövligt. Obehövligt kan vara att utformningen inte har något drift eller underhållsbehov eller att utformningen inte har några fuktrisker som kan skapa oacceptabel hälsorisk.

Krav på fuktsäkerhet vid ändring

Byggreglerna ställer krav på att förutsättningarna för en ändring ska klarläggas.

En ändring av en byggnad, till exempel via ändrad användning, tilläggsisolering eller ändrade installationer, kan få stora effekter på byggnadens fukttillstånd. Därför ska byggherren klarlägga byggnadens fuktegenskaper och hur de påverkas av den planerade ändringen, för att kunna fastställa om ändringen medför behov av specifika fuktsäkerhetsåtgärder.

Inför ändringar kan man mäta de egenskaper som uppnås med befintliga material och teknik. Därför får man använda erfarenheter från den befintliga byggnaden vid projekteringen. Om en lösning har fungerat tillfredställande och byggnadens avsedda användning inte kommer ändras jämfört med den tidigare samt att förutsättningarna i övrigt inte har ändrats så ska den lösningen kunna godtas även framöver.

I en befintlig byggnad kan det även finnas fuktskador som ger en oacceptabel hälsorisk. Därför ska det klarläggas om sådana finns. Om det finns fuktskador behöver det även utredas varför de finns och vad man kan göra åt risken inom ramen för den planerade åtgärden.

För fukt finns det ett förtydligande kring fuktrisker vid ändrad användning som kompletterar det generella kravet på att bedöma hälsorisker vid ändrad användning. Fukttillstånden som byggnaden utsätts för har ofta stark koppling till hur byggnaden används. Ändringens omfattning kan därför påverkas av hur fuktriskerna påverkas.  

Det finns också ett förtydligande kring vad som kan anses vara ett särskilt skäl för mindre avvikelse när fuktskador inte kan åtgärdas vid en ändring. Fuktskador som utgör en väsentlig del av byggnadens konstruktion eller karaktär kan få lämnas kvar om andra åtgärder kan vidtas som säkerställer att inomhusmiljön blir acceptabel. Syftet med regeln är att skydda kulturvärden och att inte behöva riva byggnader i onödigt stor omfattning.         

Kontroll under projektering

Byggherrens riskbedömning avgör vilka kontroller som ska utföras vid projektering. Kontroller utförs för att säkerställa att projekteringen utförts fackmässigt och enligt de krav i byggreglerna som ställs på utformningen. Kontroller kan göras för processer, till exempel att riskbedömningen utförts på ett relevant sätt. Kontroller kan också utföras av färdiga resultat i handlingar, till exempel genom granskning av handlingar.  

Vid en ändring kan det även bli aktuellt att kontrollera att förutsättningarna för ändringen har blivit klarlagda. Till exempel om det utförts någon bedömning av förekomst av fuktskador.   

Kontroll under utförande

Byggreglerna ställer krav på kontroll under utförande.

Kontroller under utförandet syftar till att säkerställa att utförandet sker enligt handling.

Byggherrens riskbedömning avgör vilka kontroller som ska utföras under utförande för det enskilda fallet. Krav på kontroller under utförande är ofta en del i de dokumenterade handlingarna från projekteringen.

Kontroll i färdig byggnad

Byggreglerna ställer krav på kontroll i färdig byggnad.

Kontrollerna har till syfte verifiera att de funktioner som kravställs i byggregler finns i byggnaden.

Andra bestämmelser utöver PBL

Det finns fler lagar än PBL som ställer krav på fuktsäkerhet. Dessa lagar ingår inte i den bedömning av regeluppfyllnad som byggnadsnämnden gör, men kan påverka möjligheten att använda byggnaden om man inte tar hänsyn till dem vid utformning.

Miljöbalken

Den verksamhet som bedrivs i byggnaden ska uppfylla krav enligt miljöbalken.

Folkhälsomyndigheten publicerar regler och vägledning om fukt utifrån miljöbalken. 

Tillsynsvägledning om fukt och mikroorganismer (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Hälsoskydd (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Arbetsmiljölagen

Arbete som bedrivs i byggnader ska uppfylla krav enligt arbetsmiljölagen (1977:1160). 

Arbetsmiljöverket publicerar regler och vägledning om fukt utifrån arbetsmiljölagen. 

Fördjupning inomhusmiljö och hälsobesvär (på Arbetsmiljöverkets webbplats) 

Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker (på Arbetsmiljöverkets webbplats) 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (på Arbetsmiljöverkets webbplats) 

Skillnaden mellan byggregler, miljöregler och arbetsmiljöregler

Byggreglerna om hygien, hälsa och miljö ställer krav på byggnaden utifrån avsedd användning och har generellt inga retroaktiva krav. För termisk komfort innebär detta exempelvis att krav på klimatanpassning av en befintlig byggnad på grund av ändrat klimat bara kan ställas enligt byggreglerna vid ändring av byggnad. Tillsyn enligt byggreglerna utförs av den kommunala byggnadsnämnden.

Miljöbalken och arbetsmiljölagen (1977:1160) utgår från att skydda personer i verksamheter och ställer krav på den verksamhet som bedrivs.

Om exempelvis den termisk komforten är bristfällig för personer i verksamheten, på grund av varmare klimat, kan det ställas krav på åtgärder i byggnaden, oavsett vilka byggregler som gällde vid uppförandet.

Tillsyn av byggnader utifrån miljöbalken utförs vanligen av tjänstepersoner hos kommunen.

Tillsyn av byggnader med hänsyn till arbetsmiljöregler utförs av tjänstepersoner på Arbetsmiljöverket.