Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Regler om byggande / Hygien, hälsa och miljö / Termisk komfort
Hygien, hälsa och miljö

Termisk komfort

Granskad: 16 december 2024

Kraven på termisk komfort ska bidra till att människor har bra förutsättningar för att kunna använda byggnader utan att riskera hälsan. Byggreglerna om hygien hälsa och miljö preciserar det tekniska egenskapskravet på termisk komfort vid uppförande av byggnader i plan- och bygglagen (2010:900), PBL och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig främst till dig som exempelvis ska utöva tillsyn eller bedöma att kraven om termisk komfort i byggnader enligt Boverkets byggregler uppfylls. Sidan vänder sig även till dig som ska projektera och uppföra eller ändra en byggnads och vill veta vilka krav som ställs.

Söker du mer grundläggande kunskap om termisk komfort kan du läsa mer på sidorna tillhörande sidan Risker med termisk klimat.

Risker med termiskt klimat

Kraven på termisk komfort preciseras i byggreglerna

Det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som ger Boverket bemyndigande att besluta föreskrifter om termisk komfort finns i PBL och preciseras i PBF. En byggnad ska vara projekterad och utförd så att den inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. Boverket preciserar dessa krav ytterligare i Boverkets föreskrifter om hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

9 §
   För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan, men då får kraven anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. 

8 §
   I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

Nya byggregler börjar gälla 2025

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Krav på termisk komfort i nya byggnader

I byggreglerna om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall finns krav på: 

  • acceptabel termisk komfort för avsedd användning vid normalt uteklimat
  • skydd mot oacceptabel värmestress och köldstress även vid onormalt uteklimat för utsatta användare.

Syftet med kraven är att byggnader ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att termisk komfort inte medför en oacceptabel hälsorisk för användare. Det ska vara möjligt att använda byggnaden under acceptabla förhållanden. Det innebär att byggnader och installationer i dem för exempelvis ventilation, värme och kyla behöver vara utformade så att krav på termisk komfort kan uppfyllas.  

Byggreglerna ställer krav utifrån avsedd användning

Den avsedda användningen styr var och när kraven på termisk komfort gäller. Kraven gäller inte när användning inte sker. Användningen behöver brytas ned till en nivå som det går att utforma byggnaden utifrån. Det finns standarder som stöd för kravnedbrytning. Den avsedda användningen och krav på termisk komfort utifrån hälsorisker ska dokumenteras i projekteringen.

9 §

Projekteringen ska dokumenteras.

Dokumentationen ska innehålla uppgifter om

  • 1. byggnadens avsedda användning,
  • 2. de dimensionerande förutsättningarna med betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, och
  • 3. bedömda hälsorisker samt vid behov hur de ska hanteras för att inte bli oacceptabla.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Byggreglerna förtydligar vilka faktorer i avsedd användning som har stor betydelse för upplevelsen av termisk komfort och som det ska tas hänsyn till. Faktorer som exempelvis klädselnivå och aktivitetsnivå. Det finns standardisering som stöd för att beskriva avsedd användning och vilket termiskt klimat som behövas för att uppnå termisk komfort för en specifik användning. Det är exempelvis stor skillnad på vilken temperatur som ger komfort för att sova (hög klädselnivå via säng och täcke och låg aktivitetsnivå) och att idrotta inomhus (låg klädselnivå och hög aktivitetsnivå).

Byggreglerna betonar att hänsyn ska tas till hur länge aktiviteten pågår. Det tar tid för kroppen att värmas upp eller kylas ned vilket gör att full hälsopåverkan inte uppstår direkt när användningen startar. För användning under kortare tid kan därför större temperaturintervall tillåtas utan att det medför oacceptabel hälsorisk. Ett exempel är temperaturen i en bastu. Det finns standarder som kan användas för att bedöma hur länge en användning kan få pågå i ett termiskt klimat utan att ge oacceptabel hälsorisk. Förväntade vistelsetider under en timme minskar behovet av analyser.   

Byggreglerna betonar att hänsyn ska till om användarna själva kan påverka det termiska klimatet. Exempelvis via styrsystem eller vädring. Möjlighet för användare att själva påverka det termiska klimatet ger generellt mindre behov av att analysera om termisk komfort uppnås för flera olika användare och olika användning i miljön.

Byggreglerna ställer kravet på termisk komfort vid normalt uteklimat och eventuell förändring av det under en ekonomiskt rimlig livslängd. Formuleringen ekonomiskt rimlig livslängd finns i 8 kap. 5 § PBL. Behovet av att beakta klimatutveckling framåt behöver bedömas i det enskilda fallet.

5 §
   Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
   1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
   2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.

De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.

Om en strategi väljs med gradvisa förbättringar av byggnadsdelars funktioner genom underhåll efterhand som de nått sin livslängd och den livslängden är kortare än byggnadens livslängd kan en sådan strategi vara dokumenterad enligt första kapitlets krav på luftkvalitetsdokumentation och drift- och underhållsinstruktioner. Då behöver dessa livslängder och förväntat underhåll även beskrivas så att det tydliggörs att byggnaden inte kan förväntas ha kvar sina funktioner efter en viss tidpunkt utan att en kompletterande renovering genomförs. Paragrafen behöver därför läsas tillsammans med kraven på dokumentation av projektering och kraven på drift och underhållsinstruktion enligt 1 kap. 9 och 19 §§ författningsförslaget.

19 §

Drift- och underhållsinstruktioner ska upprättas så att byggnaden i drift kan uppfylla kraven i denna författning.

Kravet i första stycket gäller om åtgärden kräver lov eller anmälan och det inte är obehövligt.

1 §

Acceptabel termisk komfort ska kunna upprätthållas vid avsedd användning. Bedömningen av acceptabel termisk komfort ska ta särskild hänsyn till

  • 1. avsedd klädsel,
  • 2. avsedd aktivitetsnivå,
  • 3. hur länge användningen pågår,
  • 4. möjlighet för användare att själva påverka det termiska klimatet, och
  • 5. normalt uteklimat och eventuell förändring av det under en ekonomiskt rimlig livslängd.
Flödesbild med rutor och pilar. Från byggnadens egenskaper och prestanda till risker. Exempel på kravnedbrytning för acceptabel termisk komfort kopplat till hälsa. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Krav även vid onormalt uteklimat

Byggreglerna har krav på att oacceptabel hälsorisk inte får förekomma även vid onormalt uteklimat som vid en värmebölja. Kravet är begränsat till rum där användarna inte enkelt kan undvika att vistas. Exempelvis sovrum i äldreboenden och vårdboenden är  sådana rum. Vid en bedömning av om något utgör en oacceptabel hälsorisk ska hänsyn tas till sannolikheten för att olägenheten för människors hälsa uppstår, och hur allvarliga konsekvenserna för människors hälsa kan bli. Det finns standardisering som kan ge stöd för kravnedbrytningen.

2 §

För rum i byggnader där användare inte enkelt kan avbryta eller justera användningen får det termiska klimatet inte innebära en oacceptabel hälsorisk.

Kravet i första stycket gäller även vid onormalt uteklimat.

9 §

Projekteringen ska dokumenteras.

Dokumentationen ska innehålla uppgifter om

  • 1. byggnadens avsedda användning,
  • 2. de dimensionerande förutsättningarna med betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, och
  • 3. bedömda hälsorisker samt vid behov hur de ska hanteras för att inte bli oacceptabla.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Drift och underhållsinstruktioner

Det finns generella krav på att drift och underhållsinstruktioner som behövs för att byggnadens funktioner ska fungera över tid ska tas fram och dokumenteras. För termisk komfort kan det exempelvis handla om hur värmesystem styrs. Läs mer om generella krav på drift och underhållsintruktioner på sidan Övergripande bestämmelser - Hygien, hälsa och miljö

Övergripande bestämmelser - Hygien, hälsa och miljö

19 §

Drift- och underhållsinstruktioner ska upprättas så att byggnaden i drift kan uppfylla kraven i denna författning.

Kravet i första stycket gäller om åtgärden kräver lov eller anmälan och det inte är obehövligt.

Krav på termisk komfort vid ändring

Vid ändringar i en byggnad ställs generella krav i byggreglerna om hygien, hälsa och miljö enligt 1 kap.  och 12 kap. Du kan läsa mer på sidorna Övergripande bestämmelser - Hygien, hälsa och miljö samt Ändring i byggnad - Hygien, hälsa och miljö.

Övergripande bestämmelser - Hygien, hälsa och miljö

Ändring av byggnad - Hygien, hälsa och miljö

Nedan ges två exempel på hur de generella kraven även är relevanta för termisk komfort.

Det kan finnas problem med för höga temperaturer inomhus i befintliga byggnader beroende på att klimatlaster ökat över tid. Byggnaden klarar inte längre de krav på termisk komfort den klarade när den byggdes och godkändes. Därför är det ofta relevant att klarlägga om så är fallet och om problemet kan åtgärdas inom den ändring som planeras.

11 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Den avsedda användningen påverkar både vilka laster som finns och vilka krav som ställs för att kunna uppnå termisk komfort. Ändras användningen kan det därför innebära nya krav på byggnaden som ska bedömas utifrån gällande regler.

12 §

Vid ändring av en byggnads system för luftväxling ska det klarläggas vilka möjligheter det finns att utnyttja befintliga kanaler eller att på annat sätt minimera ingreppets omfattning.

Kontroll av termisk komfort

Det finns övergripande bestämmelser som ställer krav på att kontroller ska utföras under projektering, utförande och i den färdiga byggnaden.

13 §

Kontroll av att kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall uppfylls ska göras

  • 1. under projektering och utförande enligt 14–16 §§,
  • 2. i den färdiga byggnaden enligt 17 §, eller
  • 3. med en kombination av punkt 1 och 2.

Kontroll ska utföras fackmässigt.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.

För termisk komfort finns det ett antal standardiserade kontroller som kan tillämpas för att verifiera olika funktioner. Det är upp till byggherren att göra en riskbedömning och avgöra vilka kontroller som är nödvändiga.

För väsentliga risker kan en byggnadsnämnd ställa ytterligare krav på specifik redovisning av kontroller enligt kontrollplan PBL. Du kan läsa mer på sidan Kontrollplan.

Kontrollplan

Kontroll under projektering

Byggherrens riskbedömning i det enskilda fallet avgör vilka kontroller som utförs vid projektering. Kontroller utförs för att bedöma att projekteringen utförs fackmässigt och enligt de krav som ställs på utformningen. Kontroller kan göras för processer som att riskbedömning utförts på ett relevant sätt, och på färdiga resultat i handling, som granskningsprocesser innan stämpling till bygghandling.

9 §

Projekteringen ska dokumenteras.

Dokumentationen ska innehålla uppgifter om

  • 1. byggnadens avsedda användning,
  • 2. de dimensionerande förutsättningarna med betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, och
  • 3. bedömda hälsorisker samt vid behov hur de ska hanteras för att inte bli oacceptabla.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

14 §

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

Vid en ändring kan det bli aktuellt att kontrollera att förutsättningarna för ändringen har blivit klarlagda.

11 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Kontroll under utförande

Byggreglerna har krav på kontroll under utförande. Kontroller under utförandet syftar till att säkerställa att utförandet sker enligt handling.

15 §

Vid kontroll under utförande ska det kontrolleras att arbetet utförs enligt gällande handlingar.

Kontroll i färdig byggnad

Byggreglerna har krav på kontroll i färdig byggnad. Kontrollerna har till syfte verifiera att de funktioner som kravställs finns i byggnaden.

17 §

Vid kontroll i den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom provning, mätning eller besiktning.

Termisk komfort och ventilation

Ventilationens utformning kan ha stor påverkan på termisk komfort. Utformning av ventilation behöver därför ta hänsyn till termisk komfort. Du kan läsa mer om krav på ventilation på sidan Utformning av ventilation.

Utformning av ventilation

Termisk komfort och energihushållning

Det finns byggregler som styr hur stor energianvändning en byggnad får ha. Hur byggnadsdelar och installationer för värme eller kyla utformas har stor betydelse för vilken energianvändning som krävs för att kunna upprätthålla termisk komfort.

Boverkets nya byggregler om energihushållning är under framtagande. Du kan läsa mer om framtagandet på sidan Översyn av reglerna om energihushållning. Det finns okså mer information om gällande krav på sidan Energihushållning. 

Översyn av reglerna om energihushållning

Energihushållning 

Lagar och regler hos andra myndigheter

Det finns fler lagar än PBL som har krav på termisk komfort. Dessa lagar ingår inte i den bedömning av regeluppfyllnad som byggnadsnämnden ska göra men kan påverka möjligheten att använda byggnaden i drift om inte hänsyn tas till dem.

Miljöbalken

Den verksamhet som bedrivs i byggnaden ska uppfylla krav enligt miljöbalken.

Miljöbalken (1998:808)  (på Sveriges riksdags webbplats)

Läs mer hos Folkhälsomyndigheten som publicerar regler och vägledning om termisk komfort utifrån miljöbalken.

Vägledning om temperatur inomhus ( på Folkhälsomyndighetens webbplats) 

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus HSLF-FS 2024:10 (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Tillsynsvägledning om fastighetsägarens egenkontroll (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Arbetsmiljölagen

Arbete som bedrivs i byggnader ska uppfylla krav enligt arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljölag (1977:1160) (på Sveriges rikstags webbplats)

Du kan läsa mer hos Arbetsmiljöverket som publicerar regler och vägledning om termisk komfort utifrån arbetsmiljölagen.   

Temperatur och klimat (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Skillnaden mellan byggregler, miljöregler och arbetsmiljöregler

Byggreglerna om hygien, hälsa och miljö ställer krav på byggnaden utifrån avsedd användning och har generellt inga retroaktiva krav. För termisk komfort innebär det exempelvis att ett krav på klimatanpassning i en befintlig byggnad på grund av ett varmare klimat bara går att ställa enligt byggreglerna när en byggnad ändras. Tillsyn över byggreglerna sker av den kommunala byggnadsnämnden.

11 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Miljöbalken och arbetsmiljölagen utgår från att skydda personer i verksamheter och ställer krav på den verksamhet som bedrivs.

Om den termisk komforten slutat fungera i verksamheten, exempelvis på grund av varmare klimat, kan dessa regelverk ställa krav på att åtgärda byggnaden oavsett vilka byggregler som gällde vid uppförandet. Alternativt får inte verksamheten fortsätta bedrivas i byggnaden.    

Tillsynen av miljöbalksregler i byggnader sker vanligtvis av kommunens tjänstepersoner ofta  miljöinspektörer. Tillsynen av arbetsmiljöregler i byggnader sker av tjänstepersoner på Arbetsmiljöverket.    

Boverket (2024). Termisk komfort. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/hygien-halsa-och-miljo/termisk-komfort/ Hämtad 2024-12-18