Skydd mot buller vid uppförande av bostäder

Kraven om skydd mot buller i bostäder ställs för att skydda människors hälsa. Det ska vara möjligt att sova, vila och arbeta under tillfredsställande förhållanden. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd mot buller i PBL och PBF vid uppförande av bostäder. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025. 

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för buller i bostäder. Den vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga bostäder och till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda. Sidan kan även vara ett stöd för dig som arbetar på länsstyrelsen och ska pröva ett överklagande.

Kraven på skydd mot buller preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven på skydd mot buller finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Byggreglerna preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om skydd mot buller.

Du kan läsa mer om Boverkets föreskrifter om skydd mot buller och konsekvensutredning i Boverkets författningssamling. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:10 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter (2024:10) om skydd mot buller i byggnader (i Boverkets författningssamling)

Kraven gäller vid nyuppförande av bostäder. Vid ändring av en byggnad är utgångspunkten att samma krav ska gälla. Det är dock möjligt att anpassa de preciserade kraven med hänsyn till byggnadens förutsättningar.

Anpassning av krav om skydd mot buller vid ändring

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan. Kraven får då anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Nya byggregler börjar gälla 2025  

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025.  De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.

Under en övergångsperiod är det möjligt att tillämpa äldre regler, Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

• kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
• kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
• inte kräver vare sig bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd mot buller.

Krav på skydd mot buller i byggnader

Övergripande bestämmelser

För skydd mot buller finns vissa övergripande bestämmelser. De gäller vid uppförande av alla typer av byggnader om det inte är en mycket enkel byggnad, till exempel ett växthus eller en friggebod. Bestämmelserna beskriver vad som gäller för mindre avvikelse, projektering och utförande, kontroller samt byggprodukter och material.

Övergripande bestämmelser för skydd mot buller

Krav på skydd mot buller i bostäder

I byggreglerna om skydd mot buller finns krav på: 

• lägsta tillåtna ljudnivåskillnad,
• högsta tillåtna stegljudsnivå,
• högsta tillåtna sammantagna ljudnivåer från installationer eller motordrivna anordningar, och
• högsta tillåtna sammantagna ljudnivåer från trafik och andra yttre ljudkällor.

Det finns vissa skillnader när det gäller värden för ljudnivåskillnad och stegljudsnivå inom särskilda boendeformer för äldre respektive studentbostäder med boendeenheter jämfört med andra bostäder. Dessa boendeformer har därför egna vägledningar.

Skydd mot buller vid uppförande av äldreboenden

Skydd mot buller vid uppförande av studentbostäder

Syftet med kraven är att bostäder ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av de som använder byggnaden, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa. Det ska vara möjligt att sova, vila och arbeta under tillfredsställande förhållanden.

Kraven avser ljudnivåer och ljudnivåskillnader inom ett visst utrymme och över en viss tidrymd, vilket medför att man bör räkna med medelvärden över ett antal positioner och tidsperioder för att få fram representativa värden som sedan kan jämföras med aktuella krav.

Stöd för projektering

Som stöd till den konkreta projekteringen av skydd mot buller kan vedertagna och relevanta standarder, branschregler och handböcker behöva användas.

Stöd för kontroll

Som stöd vid en kontrollmätning av ljudnivåskillnad och ljudnivå finns det vedertagna och relevanta standarder, branschregler och handböcker.

Referensefterklangstid 

Referensefterklangstiden ingår i definitionerna av ljudnivå och ljudnivåskillnad, det innebär att alla ljudnivåer och ljudnivåskillnader ska korrigeras till denna referensefterklangstid vid både projektering och ljudmätning. Referensefterklangstiden motsvarar den situation som råder i möblerade rum. Syftet med att bestämma en referensefterklangstid är att mätningar kan utföras både i möblerade rum och i ej möblerade rum med samma resultat, och att mätningarna kan jämföras med projekterade värden. Referensefterklangstiden är 0,5 sekunder vilket överensstämmer med svenska och internationella standarder.

Lägsta tillåtna ljudnivåskillnad

Kraven på lägsta tillåtna ljudnivåskillnad är ett mått på byggnadens förmåga att dämpa luftburet ljud mellan två utrymmen som är avskilda med en byggkonstruktion, exempelvis en vägg, eller ett bjälklag. Exempel på luftburet ljud är samtal, musik, radio och TV, men även ljud från installationer som ventilationsaggregat eller tvättmaskin. Kraven på ljudnivåskillnad gäller både inom byggnaden och från utrymmen i intilliggande byggnader. Ljudnivåskillnad mäts eller beräknas som ljudnivåer vid olika frekvenser och viktas till ett vägt entalsvärde. Värdet, vid både beräkningar och mätningar, är anpassat efter ett standardiserat spektrum, som skickas ut i det ena rummet genom en högtalare. Ett högre värde på ljudnivåskillnaden innebär att ljudet dämpas bättre. 

Förmågan att isolera luftljud hos de enskilda byggdelarna, vägg, dörr, glasparti eller bjälklag benämns reduktionstal. Reduktionstalet används vid projekteringen för att räkna ut ljudnivåskillnaden mellan två avskilda utrymmen där alla överföringsvägar räknas in. 

Ljudnivåskillnad mäts eller beräknas som ljudnivån vid olika frekvensband och viktas till ett vägt entalsvärde, ”w”. Frekvensomfånget används vid projektering och eventuell kontrollmätning. D_nT,w,50 omfattar frekvensomfånget 50–3 150 Hz och tar mer hänsyn till lågfrekvent ljud än D_nT,w,100 som omfattar 100–3 150 Hz.  ”nT” anger att kraven gäller i normalt möblerade rum, med en referensefterklangstid.

Kravnivåerna är olika för olika typer av utrymmen som ligger intill bostaden. Det finns tre varianter på krav på ljudnivåskillnader till bostaden från:

• trapphus, korridorer eller loftgångar,
• lokaler, gemensamma serviceutrymmen och gemensamma garage, 
• övriga utrymmen utanför bostaden, till exempel andra bostäder.

Krav på Lägsta tillåtna ljudnivåskillnad i bostäder

Utrymmen	Ljudnivåskillnad DnT,w,50 mellan utrymmen [dB]	Ljudnivåskillnad DnT,w,100 mellan utrymmen [dB]
Från trapphus, korridorer eller loftgångar, till bostäder	-	44
Från lokaler, gemensamma serviceutrymmen och gemensamma garage, till bostäder	56	-
Från övriga utrymmen utanför bostäder, till bostäder	52	-

D_nT,w,50 definieras som vägd ljudnivåskillnad med spektrumanpassningsterm i tersbanden 50 till 3 150 Hz, ett förkortat skrivsätt för DnT,w + C50–3150 vid T_ref efterklangstid.

D_nT,w,100 definieras som vägd ljudnivåskillnad med spektrumanpassningsterm i tersbanden 100 till 3 150 Hz, ett förkortat skrivsätt för DnT,w + C100-3 150 vid T_ref efterklangstid.

T_ref definieras som referensefterklangstid för möblerade rum, 0,5 sekunder.

Vad menas med trapphus, korridorer eller loftgångar?

Ett trapphus, en korridor eller en loftgång är ett kommunikationsutrymme som huvudsakligen är avsett för förflyttning. Det är ett lägre krav på ljudnivåskillnad från dessa utrymmen jämfört med övriga utrymmen. Motivet är att ljudalstringen i sådana utrymmen kan antas vara sporadisk. Utrymmen som även används för samvaro eller andra aktiviteter som inte är kortvariga behandlas som ”övriga utrymmen”

Vad menas med lokaler?

Med lokaler menas exempelvis samlingslokaler, affärer, kontor, skolor och träningslokaler. 

Vad menas med gemensamma serviceutrymmen?

Gemensamma serviceutrymmen är utrymmen som de boende kan utnyttja gemensamt, exempelvis föreningslokal, miljörum, cykel- och barnvagnsförråd och tvättstuga. 

Vad menas med gemensamma garage?

Med gemensamma garage menas byggnader eller utrymmen som är avsedda för bilar och andra motorfordon som tillhör de som bor i området. Garage till en- eller tvåbostadshus betraktas som övrigt utrymme om det inte hör till den aktuella bostaden. Om garaget tillhör den aktuella bostaden betraktas det vara inom den egna bostaden och då gäller inga krav.

Vad menas med övriga utrymmen?

Det vanligaste övriga utrymmet är en annan bostad som gränsar till den egna bostaden. Även alla andra utrymmen, som inte är trapphus, korridorer, loftgångar, lokaler, gemensamma serviceutrymmen eller gemensamma garage, räknas som övriga utrymmen.

Vad gäller beträffande buller från verksamheter i lokaler?

Kravet på lägsta ljudnivåskillnad för lokaler gäller alltid för byggnaden, oavsett vilken verksamhet som bedrivs i lokalerna. Om det finns önskemål på en viss verksamhet i lokalerna kan byggherren underlätta för detta och bereda utrymme för extra ljudisolering redan vid projekteringen av byggnaden. Exempel på detta är extra takhöjd eller utrymme för flytande golv. 

Läs mer om verksamhetsutövarens ansvar under rubriken Annan lagstiftning som berör buller inomhus.

Exempel på utrymmen där kraven på lägsta tillåtna ljudnivåskillnad mellan bostäder och andra utrymmen gäller

Krav	Utrymmen	Ljudnivåskillnad DnT,w,50 mellan utrymmen [dB]	Ljudnivåskillnad DnT,w,100 mellan utrymmen [dB]
A	Från trapphus, korridorer eller loftgångar, till bostäder	-	44
B	Från lokaler, gemensamma serviceutrymmen och gemensamma garage, till bostäder	56	-
C	Från övriga utrymmen utanför bostäder, till bostäder	52	-
D	Projekteras med ledning av avsedd användning enligt 9 §, lokaler	-	-

Högsta tillåtna stegljudsnivå

Kraven på högsta tillåtna stegljudsnivå gäller både inom byggnaden och från utrymmen i intilliggande byggnader. Syftet är att minska störningar som beror på att personer går i angränsande utrymmen, att stolar skrapar mot golvet, att föremål tappas och liknande. Det finns inga krav på högsta stegljudsnivåer från rum för personhygien i bostäder, från utrymmen för förvaring eller från driftutrymmen.

Kravnivån är olika beroende på vilket utrymme stegljudet kommer från:

• trapphus, korridorer, loftgångar, gemensamma uteplatser eller golvarea innanför en annan bostads entrédörr, 
• lokaler och gemensamma garage eller
• övriga utrymmen. 

Krav på högsta tillåtna stegljudsnivå i bostäder

Utrymmen	Stegljudsnivå i utrymme LnT,w,50 [dB]
Från trapphus, korridorer, loftgångar, gemensamma uteplatser eller en golvarea innanför en annan bostads entrédörr, till bostäder	62
Från lokaler, gemensamma serviceutrymmen och gemensamma garage, till bostäder	52
Från övriga utrymmen, till bostäder	56

L_nT,w,50 definieras som vägd stegljudsnivå med spektrumanpassningsterm L_nT,w + C_I,50–2500 i tersbanden 50 Hz till 2 500 Hz vid T_ref efterklangstid, där negativa värden för C_I,50–2500 sätts lika med noll så att termen motsvarar L_´nT,w. 

L_´nT,w definieras som vägd stegljudsnivå i tersbanden 100 Hz till 3 150 Hz vid T_ref efterklangstid.

T_ref defineras som referensefterklangstid för möblerade rum, 0,5 sekunder. 

Vad är stegljudsnivå?

Stegljudsnivå mäts eller beräknas som ljudnivåer vid olika frekvenser och viktas till ett vägt entalsvärde, ”w”.  Att kraven gäller i normalt möblerade rum med en bestämd referensefterklangstid anges med ”nT”. Indexet ”50” anger att kravet omfattar frekvensomfånget 50–3 150 Hz. Värdet, vid både beräkningar och mätningar, är anpassat efter en standardiserad stegljudsapparat. 

Vad menas med trapphus, korridor eller loftgång?

Ett trapphus, en korridor eller en loftgång är ett kommunikationsutrymme som huvudsakligen är avsett för en kort förflyttning till den egna bostaden. Utrymmet är inte avsett för samvaro eller andra aktiviteter. Om utrymmet även avses att användas för samvaro eller andra aktiviteter behandlas det som ”övriga utrymmen”.

Vad menas med en golvarea innanför en annan bostads entrédörr?

Med en ”golvarea innanför en annan bostads entrédörr” menas golvet i det utrymme i bostaden som ligger närmast innanför bostadens entrédörr. Golvarean är inte begränsad till något bestämt mått vilket innebär att en lämplig storlek på golvarean måste bedömas i varje enskilt fall. Att det benämns en annan bostads entrédörr innebär att kravet inte gäller från den egna bostadens golv utan från grannens golv.

Vad menas med lokaler?

Med lokaler menas exempelvis samlingslokaler, affärer, kontor, skolor och träningslokaler. 

Vad menas med gemensamma serviceutrymmen?

Gemensamma serviceutrymmen är utrymmen som de boende kan utnyttja gemensamt, exempelvis miljörum, cykel- och barnvagnsförråd och tvättstuga. 

Vad menas med gemensamma garage?

Med gemensamma garage menas byggnader eller utrymmen som är avsedda för bilar och andra motorfordon som tillhör de som bor i området. Garage till en- eller tvåbostadshus betraktas som övrigt utrymme om det inte hör till den aktuella bostaden. Om garaget tillhör den aktuella bostaden betraktas det vara inom den egna bostaden och då gäller inga krav.

Vad menas med övriga utrymmen?

Det vanligaste övriga utrymmet är en annan bostad som gränsar till den egna bostaden. Även alla andra utrymmen, som inte är trapphus, korridorer, loftgångar, lokaler eller gemensamma garage, räknas som övriga utrymmen.

Vad gäller beträffande stegljud från verksamheter i lokaler?

Kravet på högsta stegljudsnivå för lokaler är ett grundkrav som gäller för byggnaden. Om byggherren bedömer att det är lämpligt eller önskvärt med en viss verksamhet i lokalerna och det finns risk att verksamheten kan orsaka bullerstörningar går det att underlätta för den tilltänkta verksamheten och bereda utrymme för extra ljudisolering redan vid projekteringen av byggnaden. Exempel på detta är extra takhöjd eller utrymme för flytande golv.

Läs mer om verksamhetsutövarens ansvar under rubriken Annan lagstiftning som berör buller inomhus.

Exempel på utrymmen där kraven på högsta tillåtna ljudnivåskillnad mellan bostäder och andra utrymmen gäller

Krav	Utrymmen	Stegljudsnivå i utrymme LnT,w,50 [dB]
A	Från trapphus, korridorer, loftgångar, gemensamma uteplatser eller en golvarea innanför bostadens entrédörr, till bostäder	62
B	Från lokaler, gemensamma serviceutrymmen och gemensamma garage, till bostäder	52
C	Från övriga utrymmen, till bostäder	56
D	Projekteras med ledning av avsedd användning enligt 9 §, lokaler	-

Högsta tillåtna sammantagna ljudnivåer från byggnadens installationer eller motordrivna anordningar

Det finns krav på högsta sammantagna ljudnivåer i bostäder som orsakas av byggnadens installationer eller motordrivna anordningar i byggnaden.

Det finns krav på:

• högsta tillåtna sammantagna ljudnivåer i utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro,
• högsta tillåtna sammantagna ljudnivåer i utrymmen för måltider och
• högsta tillåtna sammantagna ljudtrycksnivåer i tersband i utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro.

Krav på högsta tillåtna sammantagna ljudnivåer i bostäder från installationer eller motordrivna anordningar

Utrymmen	Ekvivalent ljudnivå för kontinuerliga bredbandiga ljud,  LA,eq [dB]	Ekvivalent ljudnivå, för ljud som innehåller tydligt hörbara variationer eller toner, LA,eq [dB]	Maximal ljudnivå, LA,Fmax [dB]
I utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro	30	25	35
I utrymmen för måltider	35	-	-

L_Aeq definieras som ekvivalent ljudnivå med frekvensvägning A i tersbanden 50 Hz till 5 000 Hz vid efterklangstid T_ref i utrymmet.

L_AFmax definieras som maximal ljudnivå med frekvensvägning A och tidsvägning F i tersbanden 50 Hz till 5 000 Hz, vid efterklangstid T_ref i utrymmet.

T_ref definieras som referensefterklangstid för möblerade rum, 0,5 sekunder.

Krav på högsta tillåtna sammantagna ljudtrycksnivåer i tersband i utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro i bostäder från installationer eller motordrivna anordningar

Tersband [Hz]	Ekvivalent ljudtrycksnivå i utrymmen Leq [dB]
50	43
63	42
80	40
100	38
125	36
160	34
200	32

L_eq definieras som ekvivalent ljudnivå i tersbanden 50 Hz till 200 Hz vid efterklangstid T_ref i utrymmet.

T_ref definieras som referensefterklangstid för möblerade rum, 0,5 sekunder.

Vad är installationer och motordrivna anordningar?

Boverket har valt att inte definiera begreppet ”installationer” eftersom det kan finnas en variation av vilka anordningar som omfattas av begreppet beroende på den tekniska egenskap som begreppet berör. Vad som ingår i ”installationer” får göras med hjälp av en fackmässig bedömning i det enskilda fallet. Exempel på installationer är fast monterad utrustning för luftbehandling, vattenförsörjning, termiskt klimat och avlopp. Motordrivna anordningar definieras i PBF. Exempel på motordrivna anordningar är hissar, portar och anordningar som forslar bort avfall från byggnader.

Vid projektering och vid kontrollmätning av ljudnivåer ska installationer och motordrivna anordningar vara i ett driftfall som motsvarar representativa förhållanden. 

Vad menas med representativa förhållanden?

Representativa förhållanden kan ses som normal drift av en källa som avger ljud. De flesta installationer och motordrivna anordningar i en byggnad går för det mesta i normal drift till exempel fläktar, värmepumpar eller hissar. 

När är det inte representativa förhållanden?

Det som inte är representativa förhållanden är exempelvis om en maskin är felaktig eller felaktigt injusterad. Det är alltså viktigt att fläktsystem, hissar och värmepumpar är rätt injusterade innan en kontrollmätning av ljudnivå utförs. 

Något som inte heller är normal drift, det vill säga representativa förhållanden, är buller från byggverksamhet.

Det är högre krav för vissa typer av ljud

Om ljudet från installationer eller motordrivna anordningar innehåller tydligt hörbara variationer eller tydligt hörbara toner skärps kravet på den ekvivalenta ljudnivån med fem decibel, detta gäller bara i utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro. 

Vad menas med tydligt hörbara variationer och tydligt hörbara toner?

Med tydligt hörbara variationer menas att själva ljudnivån från en ljudkälla varierar tydligt. Det finns inget mått på hur stor skillnaden ska vara i decibel för att bedömas vara en hörbar variation, det måste bedömas från fall till fall. Exempel är en installation som startar och stoppar eller vatten som stötvis strömmar genom ett avloppsrör. En ton är ett ljud med ett ”smalt frekvensområde”, exempelvis toner från musikinstrument. Motsatsen är ”bredbandigt ljud” ett sådan exempel är ljudet från en ventilationsöppning. Hörbara toner från installationer bör normalt inte förekomma, om det förekommer är det ofta något fel på installationen eller den motordrivna anordningen. Om det förekommer hörbara toner eller inte kan bedömas vid en kontroll. 

Undantag från kraven

När brukaren, ofta den boende, själv kan styra när en installation eller motordriven anordning ska vara i drift anses brukaren råda över ljudkällan. För sådana installationer och motordrivna anordningar gäller inte kraven på högsta tillåtna ljudnivå i den egna bostaden. Förutsättningen är också att ljudnivåerna i någon annan bostad inte överskrids när ljudkällan är i drift. Exempel på installationer som brukaren själv råder över är ljud från diskmaskin och köksfläkt vid forcering. 

Vilka installationer eller motordrivna anordningar råder brukaren inte över?

Med instal­lationer som brukaren inte själv råder över menas ljud från installationer som behöver vara i funktion kontinuerligt, som exempelvis ljud från ventilationens grundflöde och ljud från värmepump.

Ljudtrycksnivåer i tersband

Det finns forskning som visar att ljud med ett tydligt innehåll av låga frekvenser kan orsaka en större påverkan på hälsan jämfört med ljud som inte innehåller låga frekvenser. Föreskrifterna ställer därför krav på högsta tillåtna lågfrekventa ljud genom att ange högsta ljudtrycksnivåer i tersband. Kravet gäller i utrymmen för sömn och vila och i utrymmen för daglig samvaro. Lågfrekvent ljud är exempelvis basdunk i musik. Exempel på installationer som kan orsaka lågfrekvent ljud är fläktar och värmepumpar.

Vad är ett utrymme för sömn och vila respektive ett utrymme för daglig samvaro?

Med utrymme för sömn och vila avses normalt ett sovrum och med ett utrymme för daglig samvaro avses normalt ett vardagsrum. Kraven i dessa två utrymmen är helt lika vilket innebär att ett utrymme för daglig samvaro också kan utnyttjas till sömn och vila.

Vad menas med ett utrymme för måltider?

Med ett utrymme för måltider menas det utrymme där man normalt äter sin mat. Detta ligger ofta nära utrymmet för matlagning där det normalt förekommer högre ljudnivåer på grund av egen verksamhet vid matlagning. I utrymme för måltider tillåts fem decibel högre ljudnivå och är därför inte direkt jämförbart med utrymme för daglig samvaro.

Vilka krav gäller i utrymmen som inte finns med i tabellerna?

Utrymmen som inte nämns i tabellerna har inga preciserade krav på högsta tillåtna ljudnivåer. De utrymmen som berörs är exempelvis utrymmen för matlagning, förvaring och rum för personhygien. 

Utrymmen för matlagning används under en kortare tid och när ett sådant utrymme används orsakas buller av installationer som den boende själv kan styra och de aktiviteter som sker vid matlagning och är därför undantagna från kraven. För installationer i utrymme för matlagning som den boende inte kan styra kommer kraven på högsta sammantagna ljudnivåer i andra utrymmen att bli styrande, utrymmen för daglig samvaro, utrymmen för måltider eller utrymmen för sömn och vila.

Rum för personhygien i bostäder är ett rum avsett för människor att vistas i tillfälligt. Därför är risken för ohälsa begränsad och något preciserat krav på högsta ljudnivå för sådana rum behövs därför inte. Det kan finnas efterfrågan på att begränsa ljudnivåer i dessa rum, detta får då hanteras i mötet mellan konsumenter och byggaktörer. I projekteringen behöver dock hänsyn tas till ljudnivåerna i rummet för personhygien för att inte riskera att överstiga ljudnivåer i intilliggande utrymmen med kvantitativa krav, till exempel utrymme för sömn och vila.

Utrymmen för förvaring är ett utrymme där människor vistas tillfälligt och risken för buller i dessa utrymmen som kan påverka hälsan bedöms vara försumbar.

Vilken högsta ljudnivå gäller i ett rum som innehåller flera eller överlappande bostadsfunktioner?

I bostäder med en planlösning där exempelvis utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro är i samma rum som utrymme för måltider och utrymme för matlagning kommer det strängare kravet att blir styrande. Även om det strängare kravet kommer att styra innebär det inte att kravet på högsta ljudnivå i utrymmen för daglig samvaro gäller fullt ut i utrymme för matlagning, det går att ta hänsyn till utbredningsdämpning i öppna utrymmen. Som exempel kan nämnas att vid en kontrollmätning av ljudnivå i utrymme för daglig samvaro i en öppen planlösning, där det finns utrymme för matlagning och utrymme för daglig samvaro i samma rum, ska mätningen utföras i det utrymme som är avsett för daglig samvaro.

Samband mellan kravet på högsta tillåtna ljudnivå från installationer och motordrivna anordningar respektive ljudnivåskillnad

I vissa fall innebär kravet på högsta tillåtna ljudnivå från installationer och motordrivna anordningar att en byggkonstruktion, vägg eller bjälklag, måste projekteras så att den ger tillräckligt stor ljudnivåskillnad. Exempel på detta är om ett driftutrymme med fläktar eller hissmaskin gränsar till en bostad.

Högsta tillåtna ljudnivåer från trafik och andra yttre ljudkällor

I bostäder finns det krav på högsta tillåtna ljudnivåer från trafik och andra yttre ljudkällor. Kraven gäller i utrymmen för sömn och vila, daglig samvaro och måltider. Högsta tillåtna ljudnivåer för trafik och andra yttre ljudkällor redovisas i samma tabell, vilket innebär att kravet gäller för den sammanslagna ljudnivån från dessa ljudkällor.

Det finns krav på högsta sammantagna ljudnivåer i utrymmen för

• sömn och vila och daglig samvaro och
• måltider.

Krav på högsta tillåtna ljudnivåer i bostäder från trafik och andra yttre ljudkällor

Utrymmen	Ekvivalent ljudnivå, LA,eq [dB]	Maximal ljudnivå nattetid, kl. 22:00–06:00 LA,Fmax [dB]
I utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro	30	45
I utrymmen för måltider	35	-

L_Aeq definieras som ekvivalent ljudnivå med frekvensvägning A i tersbanden 50 Hz till 5 000 Hz vid efterklangstid T_ref i utrymmet.

L_AFmax definieras som maximal ljudnivå med frekvensvägning A och tidsvägning F i tersbanden 50 Hz till 5 000 Hz, vid efterklangstid T_ref i utrymmet.

T_ref definieras som referensefterklangstid för möblerade rum, 0,5 sekunder. 

Vad är trafik?

Med trafik menas den trafikmängd och sammansättning av fordon som passerar på närliggande vägar och spår samt flygtrafik. Vilken fordonstrafik, spårtrafik och flygtrafik som ska tas med i beräkningarna måste avgöras från fall till fall. Utredningen av ljudnivåer utomhus görs normalt vid framtagande av detaljplan, eller vid bygglovet om platsen ligger utanför detaljplanelagt område. Detta görs för att bedöma platsens lämplighet för bebyggelse, utredningen kan behöva kompletteras och göras mer detaljerad när det är dags att dimensionera fasadens ljuddämpning.

Förutsättningar för ljudnivåer från trafik

För trafik bestäms en så kallad dygnsekvivalent ljudnivå för de förhållanden som råder under ett trafikårsmedeldygn. När det gäller maximal ljudnivå ställs inget krav dagtid, bara nattetid, den maximala ljudnivån nattetid från trafik får överskridas med högst 10 dB högst fem gånger under de förhållanden som råder under en trafikårsmedelnatt.

Vad är ett trafikårsmedeldygn och trafikårsmedelnatt?

Ett trafikårsmedeldygn är trafiken under ett år delat med 365 dagar. En trafikårsmedelnatt är trafiken nattetid kl. 22.00–06.00 under ett år delat med 365 nätter.

Andra yttre ljudkällor än trafik

För andra yttre ljudkällor än trafik ställs krav på ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus under tidsperioder då representativa förhållanden råder. Inga överskridanden tillåts när det gäller maximal ljudnivå från andra yttre ljudkällor än trafik. För denna typ av buller tillkommer ett krav på högsta tillåtna lågfrekventa ljudnivå, kravet uttrycks i tersband.

Krav på högsta tillåtna lågfrekventa ljudnivåer i tersband från andra yttre ljudkällor än trafik i utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro bostäder

Tersband [Hz]	Ekvivalent ljudtrycksnivå i utrymmen Leq [dB]
50	43
63	42
80	40
100	38
125	36
160	34
200	32

L_eq definieras som ekvivalent ljudnivå i tersbanden 50 Hz till 200 Hz vid efterklangstid Tref i utrymmet.

T_ref defineras som referensefterklangstid för möblerade rum, 0,5 sekunder. 

Vad menas med andra yttre ljudkällor?

Buller från andra yttre ljudkällor, som inte är trafik, kan orsakas av industrier men även fläktar, kylare eller liknande installationer som inte hör till någon industri. Det kan också vara ljud från en skolgård eller idrottsverksamhet. 

Vad menas med representativa förhållanden?

Representativa förhållanden kan ses som normal drift av en källa som avger ljud. Vad som räknas in i andra yttre ljudkällor än trafik och vad som är representativa förhållanden för de yttre ljudkällorna måste avgöras specifikt för varje enskilt projekt. Detta görs normalt vid bedömning av platsens lämplighet i samband med framtagande av detaljplan, eller vid bygglov om platsen ligger utanför detaljplanelagt område.

När är det inte representativa förhållanden?

Det som inte är representativa förhållanden är exempelvis om en maskin är felaktig eller felaktigt injusterad. 

Något som inte heller är normal drift, det vill säga representativa förhållanden, är buller från tillfällig verksamhet exempelvis byggverksamhet, snöröjning eller gatusopning. I de fallen gäller inte kraven. 

Ljudtrycksnivåer i tersband

Det finns forskning som visar att ljud med ett tydligt innehåll av låga frekvenser kan orsaka en större påverkan på hälsan jämfört med ljud som inte innehåller låga frekvenser. Föreskrifterna ställer därför krav på högsta tillåtna lågfrekventa ljud genom att ange högsta ljudtrycksnivåer i tersband. Kravet gäller i utrymmen för sömn och vila och i utrymmen för daglig samvaro. Lågfrekvent ljud är exempelvis bas-dunk i musik. Exempel på installationer som kan orsaka lågfrekvent ljud är fläktar och värmepumpar.

Vad menas med utrymme för sömn och vila?

Med utrymme för sömn och vila avses normalt ett sovrum, med ett utrymme för daglig samvaro avses normalt ett vardagsrum. Kraven i dessa två utrymmen är helt lika vilket innebär att ett utrymme för daglig samvaro också kan utnyttjas till sömn och vila.

Vad menas med ett utrymme för måltider?

Med ett utrymme för måltider menas det utrymme där man normalt äter sin mat. Detta ligger ofta nära utrymmet för matlagning där det normalt förekommer högre ljudnivåer på grund av egen verksamhet vid matlagning. I utrymme för måltider tillåts fem decibel högre ljudnivå och är därför inte direkt jämförbart med utrymme för daglig samvaro. 

Vilka krav gäller i utrymmen som inte finns med i tabellerna?

Utrymmen som inte nämns i tabellerna har inga preciserade krav på högsta tillåtna ljudnivåer. Exempel på utrymmen som saknar preciserade krav är utrymmen för matlagning, personhygien och förvaring. 

Boverket bedömer att utrymmen för matlagning används under en kortare tid och när ett sådant utrymme används orsakas buller av installationer som den boende själv kan styra och de aktiviteter som sker vid matlagning och är därför undantagna från kraven.

Boverket anser att ett rum för personhygien i bostäder är ett rum avsett för människor att vistas i tillfälligt. Därför är risken för ohälsa begränsad och något preciserat krav på högsta ljudnivå för sådana rum behövs därför inte. 

Det kan finnas efterfrågan på att begränsa ljudnivåer i nämnda utrymmen, detta får då hanteras i mötet mellan konsumenter och byggaktörer.

Utrymmen för förvaring är ett utrymme där människor vistas tillfälligt och risken för buller i dessa utrymmen som kan påverka hälsan bedöms vara försumbar.

Vilken högsta ljudnivå gäller i ett rum som innehåller flera eller överlappande bostadsfunktioner?

I bostäder med en planlösning där exempelvis utrymmen för sömn och vila eller daglig samvaro är i samma rum som utrymme för måltider och utrymme för matlagning kommer det strängare kravet att blir styrande. Även om det strängare kravet kommer att styra innebär det inte att kravet på högsta ljudnivå i utrymmen för daglig samvaro gäller fullt ut i utrymme för matlagning, det går att ta hänsyn till utbredningsdämpning i öppna utrymmen. Som exempel kan nämnas att vid en kontrollmätning av ljudnivå i utrymme för daglig samvaro i en öppen planlösning, där det finns utrymme för matlagning och utrymme för daglig samvaro i samma rum, ska mätningen utföras i det utrymme som är avsett för daglig samvaro.

Annan lagstiftning som berör buller inomhus

Regler om skydd mot buller inomhus finns även i andra lagar, förordningar och föreskrifter, se exempel nedan. 

Dessa regler ingår inte i den bedömning som byggnadsnämnden ska göra men kan påverka driften av verksamheten och ljudmiljön i angränsande bostäder och lokaler.

Miljöbalken

Den som bedriver en verksamhet måste ha kunskap om miljöbalkens hänsynsregler. Det innebär att man ska ha den kunskap som behövs, med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål. 

Andra myndigheter som ger ut regler om ljud inomhus

Regler om ljud inomhus ges även ut av Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket och Trafikverket.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har föreskrifter om högsta tillåtna ljudnivåer på arbetsplatser.

Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), föreskrifter ( på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens allmänna råd går att tillämpa för tillsyn enligt miljöbalken i rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har utfärdat allmänna råd om buller från byggverksamhet.

Allmänna råd om buller från byggplatser (på Naturvårdsverkets webbplats)

Trafikverket

Trafikverket har riktlinjer för ljudnivåer inomhus vid nybyggnad av infrastruktur.

Styrande och stödjande dokument (på Trafikverkets webbplats)