Centrala begrepp som används i vägledningen

Vissa begrepp är centrala för arbete med barnkonventionen som utgångspunkt. Här följer en kort förklaring av de begreppens innebörd.

Barnrättsperspektiv

FN:s barnkonvention utgår från ett barnrättsperspektiv, vilket innebär ett synsätt där varje enskilt barn är bärare av mänskliga rättigheter som ska erkännas, respekteras och tillgodoses. Barnkonventionen specificerar dessa rättigheter i en rad artiklar. Artiklarna 2,3,6 och 12 kan sägas sammanfatta konventionens grundprinciper:

• Varje barn har samma rättigheter och lika värde.
• Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Varje barn har rätt till liv och utveckling.
• Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Barnet är alltså rättighetsbärare men det är alltid den vuxne som har skyldighet att anta ett barnrättsperspektiv för att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses. Ett barnrättsperspektiv inom en organisation, exempelvis en kommun eller region, innebär att såväl den enskilda medarbetaren som hela verksamheten arbetar utifrån artiklarna i FN:s barnkonvention och att det finns strategier för hur barnets rättigheter ska säkerställas vid åtgärder eller beslut som rör barn.

Barnperspektiv

Barnperspektiv innebär vuxenvärldens synsätt på hur barns intressen och behov ska tas tillvara på bästa sätt. Den enskildes föreställningar kring barn och barndom formas bland annat av erfarenheter och kunskaper från både den egna uppväxten och senare yrkes- och familjeliv. Det generella barnperspektivet i samhället speglas exempelvis i lagstiftning, normer och attityder.

Att arbeta med ett barnperspektiv är när vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation och håller barnets bästa i fokus, men det innebär inte automatiskt att barnets rättigheter säkerställs. För det krävs ett barnrättsperspektiv i enlighet med barnkonventionen.

Barnets perspektiv

Barnets perspektiv innebär hur det enskilda barnet uppfattar sitt eget liv och sin omvärld. Ett barns perspektiv kan bli synligt genom att barnet själv får komma till tals och uttrycka sin åsikt i frågor som berör det. Barnets perspektiv är relaterat till bland annat ålder, mognad och erfarenheter och enligt barnkonventionen har barnet rätt till delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och villkor. Genom att följa och samtala med barnet kan den vuxne exempelvis försöka förstå hur barnet själv upplever och tolkar sin närmiljö.

Delaktighet

Delaktighet innebär här att en person har möjlighet att medverka aktivt i samhällslivet på olika nivåer och vara en del av de processer som formar vår livsmiljö. Delaktighet, att vara en del av något, omfattar både den egna upplevda känslan och de faktiska förutsättningarna för alla att delta i aktiviteter på jämlika villkor. I samhällsbyggnadsprocessen kan omfattningen och formerna för barns medverkan variera med barnets ålder och mognad. Men alla barn har samma rätt till delaktighet oberoende av faktorer såsom kön, ålder, etnicitet, funktionsförmåga, tro eller social tillhörighet.

Inflytande

Med inflytande menas i detta sammanhang att ha en reell möjlighet att påverka förhållanden som berör den egna personen eller livssituationen. Det vill säga att det inte bara finns en potentiell eller teoretisk möjlighet till påverkan utan att det också i realiteten ges utrymme för individen att komma till tals utifrån de personliga förutsättningarna. För ett barn betyder det oftast att det behöver stöd och hjälp att framföra sina åsikter. Det är vuxenvärlden och samhället i stort som har ansvar för att barnets perspektiv och barnets rätt till inflytande tillgodoses på barnets egna villkor.

Samhällsbyggnadsprocessen

Samhällsbyggnadsprocessen är ett samlingsbegrepp för de processer och åtgärder som genomförs vid utformningen, utvecklingen och förvaltningen av vår fysiska miljö. Förutom de lagstadgade delarna gällande planering, samråd och bygglovsprövning, så inbegriper samhällsbyggnadsprocessen även aktiviteter som visions- och strategiarbete och medborgardialoger. Det innebär att samhällsbyggnadsprocessen omfattar mer än enbart den planprocess och bygglovsprövning som plan- och bygglagen behandlar.

Samhällsbyggnadsprocessen omfattar generellt också fler aktörer än de kommunala tjänstepersoner som arbetar med planprocess och bygglovsprövning. Övriga inblandade är exempelvis andra kommunala förvaltningar, länsstyrelsen, fastighets- och markägare, byggföretag och olika konsulter, intresseorganisationer och ideella föreningar samt förstås de innevånare som använder, bor och bedriver verksamheter i den byggda miljön.