Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Teman / Industribuller / Planinstrument och bygglov
Industribuller

Planinstrument, bygglov och planeringsförutsättningar

Granskad: 5 juli 2023

Plan- och bygglagen erbjuder flera möjligheter att förebygga eller begränsa olägenhet på grund av industribuller. Planläggningsskedet är onekligen viktigast. Hänsyn bör då tas till såväl det område som är föremål för planläggning som dess omgivningar.

Lokaliseringsprövning, planering och utformning

Bullerexponerade områden bör vara kända och i den inledande planläggningssituationen måste denna exponering värderas. Den långsiktiga bebyggelsen och bebyggelseriktning och eventuella markreservat är andra planläggnings­faktorer. Det gäller inte minst industriområden, men också förändrade trafikmönster som pendling, handelsområden med mera. Lokaliserings­prövningen omfattar bostadsbyggnadernas placering, utformning och utförande. Förutseende planering kan begränsa bullerstörningen genom att andra byggnader än bostadsbyggnader utgör en buffert som dämpar bullerexponeringen. Den sida av byggnaden som är bullerexponerad kan avdelas för andra ändamål än bostäder, till exempel kontor, förråd eller garage. Innergårdar kan möjliggöra en bullerdämpad sida för flertalet lägenheter. Detaljplanen kan ställa krav på skyddsåtgärder. Planläggning av trafik­stråk och annan infrastruktur påverkar vanligtvis bulleralstringen i ett område. Kommunen har dessutom rådighet över många andra planerings­förutsättningar som kan påverka ljudalstring och ljudutbredning, framför­allt från trafikbuller, till exempel trafikreglering, hastighetsgränser och hastig­hetsnedsättande åtgärder, grönområden som avskiljer befintliga eller eventuella eller nya bullerkällor från bostadsområden.

Läs mer om trafikbuller under rubriken ”På andra webbplatser” i ”Relaterad information”.

Översiktsplan

Översiktsplanen är det främsta instrumentet för kommunal strategisk planläggning. I översiktsplanen vägs den befintliga bebyggelsestrukturen samman med kommunens långsiktiga utvecklingsriktning. Kommunens geografiska yta, både mark och vatten, granskas utifrån en allmän lämplighetsbedömning men illustrerar också funktionella samband. Platser för bostäder, centrummiljöer, handel och arbete, rekreation, grönstrukturer och trafikstråk och liknande ges en översiktlig lokalisering. Översikts­planen utgår från så kallade allmänna intressen i plan- och bygglagen som till exempel behovet av samhällsservice och kommersiell service, men ska också förebygga risker för hälsa och säkerhet.

Översiktsplanering

Bostadsbebyggelse bör av många skäl avskiljas från industriell verk­samhet, i synnerhet om denna hanterar farliga ämnen eller på annat sätt medför störningar som kan leda till olägenhet för människor. Ambitionen att förtäta våra urbana miljöer, men också möjligheten till ny markåt­komst för bostadsbebyggelse i närheten av verksamhetsområden, ställer höga krav på en förutseende och långsiktig planläggning på en över­gripande nivå.

I översiktsplanen kan kommunen visa hur de avser att hantera buller­frågor. Här kan särskilt bullerutsatta områden anges liksom tysta områden. Av översiktsplanen kan det också framgå var kommunen anser att det är möjligt att bygga bostäder i bullerutsatta lägen, om kompensa­tionsåtgärder vidtas.

Med kompensationsåtgärder avses sådana förebyggande, förhindrande eller begränsade åtgärder, inklusive skyddsåtgärder, som nedbringar ljudnivåer utomhus uppmätta vid bostadsbyggnads fasad eller uteplats till en sanktionerad nivå. Den totala ljudmiljön i ett planlagt eller bygglovs­prövat område kan också förbättras genom bostadsbyggnadernas placering, utformning och utförande.

Av översiktsplanen ska även framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, samt hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

Översiktsplanen anger grunddragen i den kommunala mark- och vattenanvändningen, men redan vid framtagandet av översiktsplanen har statliga intressen genomslag. Det gäller hänsynstagandet till allmänna intressen, i synnerhet hälsoaspekter. Dessa omfattar också förebyggande av bullerstörningar på en övergripande nivå då dessa är identifierade i förhållande till planerade bebyggelseriktningar och samlokalisering av bostäder och andra verksamheter.

Bostadsförsörjningen är ett allmänt intresse i plan- och bygglagens mening, och redan på den övergripande, strategiska, planeringsnivå dit översiktsplanen hör, kan det finnas anledning att ta hänsyn till bullerexponering och andra hälsoaspekter på en god boendemiljö.

5 §
   Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

På motsvarande sätt ska översiktsplanen ta hänsyn till statliga och regionala mål och program. Till dessa hör miljökvalitetsmålen. Relevanta statliga intressen som hälsa, ska ofta beaktas i den regionala planeringen. På samma sätt är detta en lagstadgad skyldighet i den regionala fysiska planering som leder fram till en regionplan.

God bebyggd miljö är ett av flera miljökvalitetsmål som inrymmer hänsyn till bullerexponering.

3 §
   Av regionplanen ska det framgå
   1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
   2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
   3. hur planen är avsedd att genomföras.

Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.

Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Regional fysisk planering

Detaljplan

Om ny bostadsbebyggelse föreslås i ett bullerutsatt läge och det krävs skyddsåtgärder, eller om bebyggelsen måste ges en särskild utformning, för att den ska bli lämplig för sitt ändamål och undvika olägenhet för människors hälsa kan detta regleras genom plan­bestämmelser i detaljplanen. Sådana planbestämmelser kan avse bostadsbyggnaders placering, utformning och utförande. Planbestäm­melser kan också avse skyddsåtgärder för att begränsa utbredningen av buller i anslutning till bostäder.

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Om detaljplanen avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om det inte bedöms som obehövligt med hänsyn till bullersituationen. Redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden.

33 a §
   Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
   1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
   2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .

Boverket anser att både den totala ljudnivån och ljudnivåerna från de enskilda bullerkällorna bör redovisas.

Det är lämpligt att de värden som redovisas ska beräknas med utgångs­punkt från både befintliga bullerförhållanden och en bedömning av den framtida bullersituationen.

Det lagstadgade kravet att redovisa bullervärden gäller endast den del av ett planområde som medger uppförande av bostadsbyggnader och om bostäderna berörs av omgivningsbuller. Men även vid planläggning av skolor, förskolor och vårdlokaler kan motsvarande redovisning av bullervärden ske.

Bygglovsprövning

I PBL regleras vad ett beslut om lov ska innehålla. I de fall ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför detaljplanen ska beräknade värden framgå för buller från den totala bullerexponeringen, inklusive buller från industriell och annan verksam­het vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats. Beräknade buller­värden ska redovisas i bygglovet på motsvarande sätt som i planbeskriv­ningen till en detaljplan. En sådan beräkning behöver dock inte göras om den bedöms vara onödig med hänsyn till både nuvarande och framtida bullersituation. Redan i förhandsbeskedets lämplighetsbedömning bör möjligheterna att förebygga bullerstörningar redovisas. Vid bygglovsprövning och förhandsbesked av skolor, förskolor och vårdlokaler kan bullervärden redovisas på samma sätt som för bostadsbyggnader.

40 §
   Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå
   1. vilken giltighetstid lovet har,
   2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
   3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap., och
   4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a § innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas.

Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.

Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2022:909) .

40 a §
   Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .

Riksintressen

Bestämmelser om riksintresse finns i miljöbalken och i PBL. Översiktsplanen, jämte länsstyrelsens granskningsyttrande, är det viktigaste vägledande underlaget för myndigheter när de ska tillämpa bestäm­melserna om riksintressen. I detaljplaneskedet ska kommunen bedöma om detaljplaneförslaget riskerar att leda till påtaglig skada på ett riks­intresse. Bedömningen görs i dialog med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska under hela planprocessen verka för att riksintressen tillgodoses. Dessa avser geografiskt avgränsade områden som av staten ansetts ha särskilt skyddsvärde för exempelvis naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv eller vara särskilt lämpliga för lokalisering av en viss angiven verksamhet/anläggningar, exempelvis hamnar.

Vid framtagandet av en detaljplan prövas lämpligheten av en föreslagen markanvändning. Bestämmelserna om riksintresse ska tillämpas och berörda riksintressen ska alltid tillgodoses i detaljplanen. Av tillämpningen framgår att riksintressen anses tillgodosedda om detaljplanen inte medför att riksintressena påtagligt skadas. Bestämmelserna om riksintressen och påtaglig skada ska inte tillämpas vid prövning av bygglov och förhandsbesked inom detaljplanelagt område, eftersom de förutsätts ha tillämpats redan när detaljplanen upprättades.

I områden utanför detaljplan har markens lämplighet för ett visst ändamål inte prövats i förväg. Utanför detaljplan ska därför prövningen av för­handsbesked och bygglov, som inte har föregåtts av ett förhandsbesked, även innefatta en lokaliseringsprövning. En sådan prövning innefattar bland annat en bedömning av om den planerade åtgärden kan medföra en påtaglig skada på ett riksintresse. Även inom områden som omfattas av områdesbestämmelser ska förhandsbesked och bygglov, som inte har föregåtts av ett förhandsbesked, prövas mot reglerna om riksintressen. Detta gäller i de delar som reglerna inte redan har prövats i områdes­bestämmelserna.

Länsstyrelsens tillsyn

Förslag till kommunal planläggning ska redovisas innan beslut. Både översiktsplanen och detaljplaner ska vara transparenta gentemot externa intressenter. För översiktsplanens del gäller detta alla kommuninvånare, medan en detaljplan kan ha en mer avgränsad krets av intressenter, främst sakägare i förvaltningslagens bemärkelse.

Samråd med intressenter ska säkerställa förankring och insyn i plan­processen men är också till för att tillgodose ett förbättrat beslutsunderlag för kommunen. Beslutsprocessen för antagande av översiktsplan och detaljplaner är också offentlig.

Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över och bevaka vissa statliga och mellankommunala intressen. De statliga och mellankommunala intressen som länsstyrelsen har tillsyn över brukar kallas länsstyrelsens ingripandegrunder. Länsstyrelserna har rätt att upphäva en kommunal detaljplan utifrån dessa ingripandegrunder. Upphävandet av en detaljplan kan gälla hela planen, eller del av densamma.

10 §
   När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.

Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
   1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
   2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
   3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
   5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) .

10 a §
   Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.

Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .

11 §
   Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i
10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del.

Beslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt
10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .

En av länsstyrelsens ingripandegrunder är att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet. Om bullerexponeringen inte bedöms vara acceptabel i ett detaljplanärende kan länsstyrelsen genom sin tillsynsroll alltså ingripa.

I granskningsskedet ska länsstyrelsen ge besked till kommunen om detaljplanen är godtagbar utifrån de intressen som kan leda till ett upphävande. Kommunen ska alltså, innan planen antas, få veta om det finns en risk att länsstyrelsen kommer att ingripa genom sin tillsyn mot planbeslutet.

När länsstyrelsen har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.

29 §
   När detaljplanen har antagits ska kommunen
   1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och
   2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.

Underrättelsen ska anslås och informationen göras tillgänglig samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla.

Skyldigheten att hålla information tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Lag (2021:785) .

38 §
   Det som enligt detta kapitel gäller i fråga om förslag till och antagande av en detaljplan ska också gälla i fråga om förslag till och beslut om att ändra eller upphäva en detaljplan.

38 a §
   Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2020:76) .

38 b §
   I fråga om förslag till att upphäva en detaljplan behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas när planens genomförandetid har gått ut, och upphävandet av planen
   1. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
   2. inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, och
   3. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

I fall som avses i första stycket, ska kommunen så snart som möjligt skicka samrådsredogörelsen eller ett meddelande om var den finns tillgänglig till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.

Om kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen trots första stycket låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt
19-24 §§.

Bestämmelserna i första-tredje styckena är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för upphävandet är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76) .

38 c §
   Bestämmelserna i 38 b § tillämpas också i fråga om förslag till att upphäva en detaljplanebestämmelse enligt 4 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2 eller motsvarande åtgärder enligt äldre bestämmelser. I fråga om sådana förslag behöver samråd enligt 11 § inte ske med andra kommuner eller sakägare utanför det berörda området. Lag (2015:668) .

38 d §
   Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet. Lag (2021:785) .

39 §
   I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § förutom i den del som avser grundkartor, 9, 10 och
11 §§, 11 c § första stycket, 11 d-15, 17, 18, 19 och 20 §§,
21 § första och andra styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29-31 §§, 32 § 1 och 2, 33-35 och 38 §§. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna. Lag (2021:785) .

Om länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän prövningen har avslutats. Prövningen kan alltså leda till att länsstyrelsen beslutar att upphäva detaljplanen.

Miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller

Miljökvalitetsnormer ska enligt plan- och bygglagen följas vid planläggning. Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. miljöbalken och i anslutande förordningar. Miljökvalitetsnormen för buller gäller omgiv­ningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser, tillståndspliktiga hamnar samt vissa större, utpekade industrigrenar i kommuner med mer än 100 000 invånare. Miljökvalitetsnormen gäller även för större vägar, järnvägar och flygplatser i hela landet.

Genom kartläggning och åtgärdsprogram ska det säkerställas att miljö­kvalitetsnormen följs och att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa.

Miljömål och Agenda 2030

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta så kallade generationsmål förtydligas i sju strecksatser varav en lyder ”Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas”.

Nästa nivå i miljömålssystemet utgörs av de 16 miljökvalitetsmålen. Av dessa har vägledningen om industribuller och bebyggelseplanering framför allt bäring på målet God bebyggd miljö. I målformuleringen för God bebyggd miljö anges att ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö...”. God bebyggd miljö förtydligas ytterligare i tio preciseringar. En av dessa anger att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer. Det är förstås en skillnad i ambitionsnivå mellan en god livsmiljö, inklusive ljudmiljö, och att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer. Vägledningens utgångspunkt är att bästa möjliga ljudmiljö ska eftersträvas, men att det finns möjlighet att åstadkomma goda boendemiljöer även i bullerutsatta områden.

Av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 är mål 11 om Hållbara städer och samhällen särskilt relevant när det gäller goda ljudmiljöer. Det finns ett delmål 11.6 som handlar om att minska städers miljöpåverkan samt delmål 11.1 om att säkra bostäder till överkomlig kostnad, som båda har relevans för de allmänna råden och vägledningen om industribuller.

Mål 3 i Agenda 2030 handlar om att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. Detta mål ger också en utgångspunkt för de allmänna råden och vägledning om industribuller.

Läs mer om Agenda 2030 under rubriken ”På andra webbplatser” i ”Relaterad information”.

Boverket (2023). Planinstrument och bygglov. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/industribuller/planinstrumentet/ Hämtad 2024-09-27