Din hälsa kan påverkas av buller

Granskad: 14 december 2022

Kunskapen om hur människor påverkas av buller har ökat de senaste årtiondena, och i dag är det klarlagt att buller kan ha en allvarlig påverkan på människors hälsa. Buller är en vanlig störning i inomhusmiljön – i bostäder, skolor och andra byggnader. Enbart vägtrafikbuller leder till hundratals för tidiga dödsfall per år i Sverige, enligt Trafikverkets undersökningar. Här får du veta mer om hur buller kan påverka din och andras hälsa.

Buller påverkar människors hälsa

Buller är en utbredd miljöstörning som påverkar många människor. Buller brukar definieras som ett icke önskat ljud som upplevs vara störande. Om det är höga ljudnivåer kan det även vara skadligt för hörseln.

Buller och höga ljudnivåer påverkar människors hälsa olika beroende på:

  • vilken typ av buller det gäller
  • hur bullret varierar över tid
  • vilken tid på dygnet bullret uppstår.

Musik kan till exempel vara ett önskat ljud under vissa tidpunkter men samma musik kan uppfattas som ett icke önskat ljud (= buller) när du vill sova.

Människor är olika känsliga för buller

Variationen är stor när det gäller hur känslig en person är för buller. Exempel på faktorer som kan orsaka extra känslighet för buller är om personen:

  • är drabbad av en hörselskada
  • är drabbad av olika sjukdomstillstånd
  • har ett annat modersmål än det talade, eller
  • befinner sig i en stressad situation.

Personer är även extra känsliga för buller vid inlärning. Det gäller i stor utsträckning barn, som hela tiden befinner sig i en lärande situation där de utökar sin språkliga förståelse och sitt ordförråd.

Besvär av buller

Det buller vi blir utsatta för i vår vardag är sällan direkt skadligt för hörseln, men det kan påverka vår hälsa negativt på andra sätt, exempelvis genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är bland annat hänsynen till människors hälsa som ligger till grund för de bestämmelser som finns när det gäller buller i byggnader.

Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport från 2017 visar att de mest störande ljudkällorna är vägtrafik och grannar.

Besvär av buller från olika ljudkällor. Figur från miljöhälsorapporten 2017. Illustration: FoHM

Buller påverkar hälsan på olika sätt

Buller och höga ljudnivåer kan

  • leda till ökad stress
  • öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke
  • hindra vila och avkoppling samt orsaka sömnstörningar
  • öka risken för övervikt och diabetes
  • påverka talförståelse (taluppfattning) och kommunikation
  • försvåra inlärning samt försämra minne och prestation 
  • påverka allmän livskvalitet, mental hälsa och psykiskt välmående
  • orsaka hörselskador, exempelvis hörselnedsättning, tinnitus och ljudöverkänslighet.

Läs mer om hälsokonsekvenser av buller och om hur människor exponeras för ljud och buller i ”Fördjupning”.

Risker i projektering, produktion och förvaltning

En stor del av det buller som människor upplever i sina bostäder är så kallat omgivningsbuller, vilket ställer stora krav på kommunerna att planera och utforma bebyggelsen för att skapa goda boendemiljöer. Det är också viktigt att du som projekterar, producerar eller förvaltar en byggnad säkerställer att byggnaden klarar kraven enligt Boverkets byggregler.

Hur buller ska mätas och beräknas regleras i olika standarder och metoder, där det är viktigt att den som utför mätningen eller beräkningen följer den standard eller metod som gäller för det specifika bullret.

Regler om buller

Regler om skydd mot buller i byggnader finns bland annat i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 7. När det gäller skydd mot buller i nya och befintliga byggnader finns även regler och vägledningar från andra myndigheter. Bland annat har Folkhälsomyndigheten tagit fram allmänna råd om riktvärden för buller inomhus, Naturvårdsverket anger riktvärden för ett flertal bullerkällor utomhus och Arbetsmiljöverket anger gräns- och riktvärden för buller på arbetsplatser.

Du hittar länkar till dessa regler och vägledningar om buller i ”Relaterad information”.

Granskad: 14 december 2022

Buller kan få många olika konsekvenser för hälsan. Här kan du läsa mer om några av dessa konsekvenser. Du hittar länkar till ytterligare fördjupning i ”Relaterad information”.

Människor är olika känsliga för buller

Variationen är stor när det gäller hur känslig en person är för buller och orsaken till detta varierar. Det kan handla om att man helt enkelt upplever sig vara extra känslig för buller, man kan också bli känsligare för buller om man befinner sig i en stressad situation.

Buller upplevs ofta som extra besvärligt för personer med en hörselskada, detta beror bland annat på att en hörselskada kan göra att vissa ljud förvrängs på ett obehagligt sätt. Ofta uppträder en hörselskada i form av en nedsättning i det område i örat som reagerar på högfrekvent ljud. Detta gör att lågfrekvent ljud framträder onaturligt starkt för dessa personer.

Barn, personer med annat modersmål än det talade samt personer i inlärningssituationer är ofta extra känsliga för buller. Det kan bero på att en mindre utvecklad förmåga att förstå eller uppfatta tal eller språk gör det svårare att fylla i de delar av talet som döljs av buller. Äldre, sjuka och personer som kan uppleva koncentrationssvårigheter av andra orsaker, kan också vara extra känsliga för buller.

Barn är extra känsliga

Barn betraktas som en särskild riskgrupp för hörselskador. En anledning är att barn inte har lika stor kunskap om hur buller påverkar dem. Dessutom väljer barn inte alltid sin miljö själva och de kan också vistas i miljöer utan att veta att de riskerar att exponeras för höga ljudnivåer.

En hög andel barn störs av buller i skolmiljön. Besvären av ljud från andra barn samt buller i skolmatsalen har ökat under senare år.

Barn sover mer än vuxna, vilket ökar risken att de utsätts för buller någon gång under sömnperioden. Forskning om sömnstörningar tyder också på att barn generellt sett är känsligare än vuxna till exempel behöver barn längre tid än vuxna för att återhämta förlorad sömn.

Hälsan påverkas på olika sätt

Risken för hjärt- och kärlsjukdomar kan öka

Under senare år har flera studier pekat på att långvarig exponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Riskökningen kan troligtvis förklaras av att bullret orsakar långvarig stress och sömnstörningar. Kroniskt förhöjda nivåer av stresshormoner kan också leda till åderförfettning, insulinresistens, ökad bukfetma och nedsatt immunförsvar.

Sömnen blir sämre

Ett av de vanligaste klagomålen vad gäller buller är att det stör sömnen. Buller gör det svårare att somna, orsakar uppvaknanden och påverkar sömnens kvalitet. Det gör att återhämtningen nattetid försämras, vilket kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och minskad prestationsförmåga.

Långvariga sömnproblem kan dessutom öka risken för en rad allvarliga sjukdomstillstånd, till exempel övervikt, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och depression.

Talförståelse och taluppfattning försämras

Det kan vara svårt att uppfatta och förstå tal i bullriga miljöer. Ljudnivån behöver inte vara särskilt hög för att tal ska vara svårt att uppfatta, vilket blir extra tydligt för personer med någon typ av hörselskada.

Bakgrundsnivå och efterklangstid är två faktorer som påverkar förmågan att uppfatta tal, och för att känsliga grupper ska uppfatta tal är det särskilt viktigt med låga bakgrundsnivåer. Det gäller exempelvis barn under 15 år, personer med hörselnedsättning och personer med ett annat modersmål än det talade. Det kan räcka med att ett eller flera viktiga ord inte uppfattas för att den totala informationen blir svårare att förstå.

Inlärning, minne och prestation påverkas

Det finns flera tänkbara orsaker till att buller försämrar inlärning, minne och prestationsförmåga. Konkret kan buller göra det svårare att uppfatta tal, och därmed kan du missa viktig information. Buller kan också störa din koncentrationsförmåga genom att distrahera och avbryta dina tankebanor. Ofta upplevs dessutom buller i form av mänskliga röster som mer störande än allmänt buller från exempelvis ventilation.

Buller kan försämra livskvalitet, mental hälsa och välmående

Vissa studier tyder på att det kan finnas ett visst samband mellan trafikbuller och psykisk ohälsa, även om det krävs mer forskning inom området för att fastställa att så är fallet. Det finns dock biologiska och psykologiska förklaringar som kan koppla bullerutsatta miljöer till ökad stress, minskad möjlighet till återhämtning och socialt liv samt ökad risk för depression och oro.

Exponering för olika typer av ljud och buller

Höga ljudnivåer kan orsaka hörselskador

Normalt sett är ljudnivåerna från inre eller yttre bullerkällor inte så höga inomhus i bostäder och kontor att det finns någon risk för direkta hörselskador. I vissa arbetsmiljöer, exempelvis förskolor, kan ljudnivåerna dock vara så höga att de kan orsaka hörselskador. Barn betraktas dessutom som en särskild riskgrupp när det gäller hörselskador. Även vid exempelvis industrier förekommer ljudnivåer som kan orsaka hörselskador.

Läs mer om höga ljudnivåer och buller i arbetsmiljöer på Folkhälsomyndighetens och Arbetsmiljöverkets webbplatser, se länk i ”Relaterad information”.

Lågfrekvent buller kan upplevas som störande

Lågfrekvent buller omfattar frekvensområdet 20–200 Hertz (Hz). Det är klarlagt att buller från exempelvis fläktar, värmepumpar och kompressorer upplevs som mer störande om ljudet innehåller lågfrekvent buller än om det inte gör det. Förutom att lågfrekvent buller är mer allmänt störande kan det också orsaka mer sömnstörningar än icke lågfrekvent buller.

Ljud kan också ge positiva effekter

Ljud är inte enbart negativt utan det kan också bidra till positiva upplevelser och bidra till att höja din koncentration och prestation. Det parasympatiska nervsystemet kan aktiveras i lugna ljudmiljöer, vilket kan bidra till återhämtning och avkoppling.

Störningar från trafikbuller kan minskas genom maskering med exempelvis ljud från porlande vatten, förutsatt att trafikbullret är på en rimlig nivå. En bullrig miljö vid bostaden kan till viss del kompenseras av tillgång till lugna miljöer för återhämtning i bostadens närområde.

Din uppfattning av tal påverkas av ljudnivån och rummets klang

För att en normalhörande person ska uppfatta en talad mening någorlunda väl rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) att talsignalen är 15 decibel (dBA) starkare än bakgrundsnivån. För ett samtal med normal röststyrka på cirka 60 dBA motsvarar detta alltså att bakgrundsnivån bör vara som mest 45 dBA. För full talförståelse rekommenderas en bakgrundsnivå på cirka 35 dBA. Även lång efterklang kan göra det svårare att uppfatta vad som sägs. I Boverkets Byggregler ställs krav på en längsta efterklangstid i vissa utrymmen, exempelvis undervisningslokaler.

Exempel på ljudnivåer i omgivningen

Buller i omgivningen. Klicka på bilden för att få fram en större bild. Illustration: Kiran Maini Gerhardsson
Boverket (2022). Din hälsa kan påverkas av buller. https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/konsekvenser-samhallet/konsekvenser-halsan/Halsa-buller/ Hämtad 2024-11-22