Regler om luft - översikt

Granskad: 16 december 2024

Det finns flera olika parallella regler som ställer krav på luft och som kan behöva beaktas vid utformningen av ventilation. Här kan du läsa mer om lagar och förordningar som styr Boverkets föreskrifter, om Boverkets föreskrifter och om andra regler inom området.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig främst till dig som exempelvis ska utöva tillsyn eller bedöma att kraven om luft i byggnader enligt Boverkets regler uppfylls. Sidan vänder sig även till dig som ska projektera och uppföra eller ändra en byggnads och vill veta vilka krav som ställs.

Kraven till skydd för hygien, hälsa och miljö preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven på skydd mot oacceptabel hälsorisk kopplat till luft och ventilation som ger Boverket bemyndigande att skriva regler finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.

Boverkets regelskrivning

PBL

Enligt PBL ska byggnader ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bland annat skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt energihushållning och värmeisolering. Av lagen framgår även att ett ventilationssystem ska hållas i sådant skick att det alltid uppfyller sitt ändamål. Uttrycket ”hållas i sådant skick att det alltid uppfyller sitt ändamål” innebär ett längre gående krav än uttrycket ”underhåll”. Det innefattar exempelvis även styrning av ventilationssystem och kontroller av ventilationsfunktioner i drift. 

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

Kraven i PBL ska uppfyllas vid uppförande av nya byggnader och i viss utsträckning även vid ändring av byggnader. Däremot gäller kraven som regel inte retroaktivt.

5 §
  Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
   1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
   2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.

De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.

Av PBL framgår att syftet med funktionskontroll av ventilationssystem är att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader. PBL anger också att funktionskontroll av ventilationssystem, i de fall sådan krävs, ska utföras av en sakkunnig funktionskontrollant som byggnadens ägare utser. Med sakkunnig funktionskontrollant menas enligt PBL den som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften.

25 §
  Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

Särskilda bestämmelser om tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder finns i 11 kap. PBL. Om byggnadens ägare inte följer reglerna om funktionskontroll av ventilationssystem eller underlåter att avhjälpa påtalade brister, får kommunens byggnadsnämnd förelägga ägaren att vidta åtgärder. Sådana förelägganden får förenas med vite.

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

37 §
  Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .

PBF

Förordningen utvecklar bestämmelserna i PBL. I 3 kap. PBF preciseras lagens krav i fråga om bland annat skydd för hygien, hälsa och miljö och om energihushållning.

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

14 §
  För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad
   1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor
(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade,
   2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och
   3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433).

/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/

5 kap. PBF innehåller regler om obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Där anges bland annat att det är byggnadens ägare som ska se till att funktionskontrollen görs, och att kontroll ska göras dels innan ett ventilationssystem för första gången tas i bruk (första besiktning), dels regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning). En- och tvåbostadshus är undantagna från krav på återkommande besiktning. Förordningen reglerar också vilka kontroller som ska göras och hur kontrollanten ska avrapportera sin besiktning.

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

2 §
  Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att
   1. funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter,
   2. systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
   3. instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet, och
   4. systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

3 §
  Vid varje återkommande besiktning ska det
   1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
   2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

4 §
  Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna
   1. resultatet av kontrollen,
   2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och
   3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden.

5 §
  Den som har utfört besiktningen ska
   1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
   2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.

Boverkets nya byggregler

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025.

Läs mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på vägledningen för respektive författning.

Hygien, hälsa och luft

Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) om hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall preciserar krav i PBL och PBF för luftkvalitet och utformning av ventilation. Byggreglerna preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet att inte medföra en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa.

Det ställs även krav på exempelvis instruktioner för drift och underhåll och luftkvalitetsdokumentation.   

Läs mer i tillhörande vägledning på PBL Kunskapsbanken.

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall   

Utformning av ventilation

I byggreglerna om hygien, hälsa och miljö finns även krav på att utsläpp till omgivningen inte får påverka omgivningen eller byggnaden negativt. Det gäller exempelvis för avluft från ventilationen. Det gäller även för förbränningsgaser.

Läs mer i tillhörande vägledning på PBL Kunskapsbanken.

Utsläpp till omgivningen

I byggreglerna om hygien, hälsa och miljö finns även krav på att byggnadsmaterial inte får avge farliga ämnen till luften.

Läs mer i tillhörande vägledning på PBL Kunskapsbanken.

Material

Energihushållning och ventilation

Boverkets nya byggregler om energihushållning är under framtagande. Läs mer om framtagandet. 

Översyn av reglerna om energihushållning

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, preciserar krav på energihushållning i PBL och PBF. Läs mer i tillhörande vägledning.

Energihushållning

Det används energi för att driva fläktar och behandla luft. Utformning av ventilation behöver ta hänsyn till krav på energianvändning. Det finns exempelvis krav på energieffektiva fläktar.

Brand och ventilation

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader preciserar krav på brandsäkerhet i PBL och PBF.

Brandskydd och ventilation har många beröringspunkter. Brand kan spridas genom ventilationskanaler, och ofta bryter ventilationskanaler brandceller. Det innebär att kanaler kan behöva brandtätande åtgärder både utvändigt och invändigt. Ventilation kan även användas för att evakuera brandgaser och för att säkra utrymningsvägar. Läs mer i tillhörande vägledning.

Säkerhet i händelse av brand

Buller och ventilation

I Boverkets föreskrifter (BFS2024:10) om skydd mot buller i byggnader preciserar Boverket krav för buller i PBL och PBF. Fläktar i ventilationssystem generar buller. Även luftdistributionssystem kan sprida och skapa buller. Problem med ventilationsbuller behöver hanteras både inom byggnaden och så att buller inte stör omgivningen. Läs mer i tillhörande vägledning.

Krav på skydd mot buller i byggnader

Bärförmåga och ventilation

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. preciserar krav på bärverk utifrån PBL och PBF.

Ventilationssystemet och byggnaden ska klara de laster de utsätts för. Takhuvar för avluft behöver exempelvis utformas för de vindlaster de utsätts för. Läs mer i tillhörande vägledning.

Bärförmåga, stadga och beständighet 

Stomkomplettering

Aktsamhet och ventilation

Boverkets föreskrifter (BFS2024:4) om aktsamhet vid planering och utförande av bygg-, rivnings- och markarbeten preciserar krav på aktsamhet i PBL. 

När byggnadsarbete pågår skapas ofta risker som inte finns i den färdiga byggnaden. I föreskriften finns det exempelvis krav på att skydda mot uppkomst och spridning av damm eller föroreningar i skadliga koncentrationer. För ventilation kan det ofta bli extra riskfyllt vid ändring, eftersom ventilation i drift kan smutsas ned och bidra till spridning av föroreningar både medan åtgärden pågår och senare i drift. Läs mer i tillhörande vägledning.

Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder

Andra föreskrifter och råd från Boverket om ventilation

Boverket ger ut andra föreskrifter och råd om ventilation.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK

OVK, anger bland annat vilka besiktningsintervall som gäller för återkommande besiktning och vilka byggnader och ventilationssystem som är undantagna från krav på OVK.

Föreskrifterna anger också de teoretiska och praktiska krav som ställs på funktionskontrollanter för att de ska bli certifierade. Läs mer i tillhörande vägledning.      

Obligatorisk ventilationskontroll, OVK

Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR

OVKAR, innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i 5 kap. 2–6 §§ PBF. Råden anger bland annat vad kontrollen bör omfatta och vad kontrollantens protokoll bör innehålla. Läs mer i tillhörande vägledning.

Obligatorisk ventilationskontroll, OVK

Boverkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga, VÄS

VÄS, innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i 6 kap. 5 § 4 PBF. Råden anger bland annat när en ändring av ventilation kan anses vara väsentlig och anmälningspliktig. En väsentlig ändring av ventilation kan vara anmälningspliktig även om den inte är bygglovspliktig. Då får arbetet inte påbörjas utan ett startbesked från kommunen. Läs mer i tillhörande vägledning.

Anmälan

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR

BBR finns parallellt med Boverkets nya byggregler under en övergångsperiod. Vilka regler som gäller för en ny byggnad fastställs i bygglovet. Läs mer om reglerna i BBR i tillhörande vägledning.

Ventilation

BBR preciserar även krav i PBL och PBF gällande energihushållning. Drift av ventilationsfläktar, värmning och eventuell kylning av luft kräver energi. Av bland annat miljöskäl finns det därför bestämmelser om att det ska ske så energieffektivt som möjligt. Läs mer i tillhörande vägledning.

Energihushållning

Verifiering av energikraven

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:5) om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden, ATA

ATA förtydligar möjligheterna till avsteg mot nybyggnadsregler för tillfälliga anläggningsboenden, vilket även gäller för ventilation. Läs mer i tillhörande vägledning.

Byggregler om tillfälliga anläggningsboenden

Äldre regler om ventilation

Vilka regler om luft och ventilation som gäller i en specifik byggnad beror på vilka regler som bygglovet är kopplat till och om det gjorts ändringar i ett senare skede. OVK, första besiktning, utförs mot det regelverk som gäller för bygglovet. Vid OVK, återkommande besiktning, gäller samma regler om inga ändringar utförts. Om ändringar utförts gäller de regler som var aktuella när ändringen gjordes för den ändrade delen. Det gör att man kan behöva förhålla sig till flera äldre regler vid en OVK besiktning.

Du kan läsa mer om äldre lagar om planering och byggande här.

Äldre lagar om planering och byggande

För några äldre författningar har Boverket skapat färgmarkerade versioner med vilka regler som berör luft och ventilation som kan underlätta vid arbete med äldre regler.    

Äldre regler för OVK

Lagar och regler hos andra myndigheter

Det finns flera lagar och förordningar som har krav på luft och ventilation som hanteras av andra myndigheter.

Miljöbalken

Den verksamhet som bedrivs i byggnaden ska uppfylla krav enligt miljöbalken.

Läs mer hos Folkhälsomyndigheten som publicerar regler och vägledning om ventilation utifrån miljöbalken.   

Vägledning om ventilation (på Folkhälsomyndighetens webbplats) 

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 (på Folkhälsomyndighetens webbplats) 

Tillsynsvägledning om fastighetsägarens egenkontroll (på Folkhälsomyndighetens webbplats) 

Arbetsmiljölagen

Arbete som bedrivs i byggnader ska uppfylla krav enligt arbetsmiljölagen (1977:1160).

Läs mer hos Arbetsmiljöverket som publicerar regler och vägledning om ventilation utifrån arbetsmiljölagen.   

Luft och ventilation (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Luftkvalitetsförordningen

I luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns de svenska miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Normerna bidrar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav i EU-direktiven 2008/50/EG och 2004/107/EG. Det finns även krav på uteluftskvalitet i 5 kap. miljöbalken. Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats.

Miljökvalitets­normer för utomhusluft (på Naturvårdsverkets webbplats)

Radon

För radon finns annan lagstiftning utöver PBL och PBF. Läs mer om radon och kontroll av radon i Strålsäkerhetsmyndighetens vägledning. 

Radon (på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats)

Ändring och rivning

Det kan finnas byggnadsmaterial i befintliga byggnader som asbest som har förbjudits eftersom det kan påverka luftkvaliteten negativt och ge ohälsa. Det kan också finnas byggnadsmaterial som blivit fuktskadade och som därför även blivit farliga för hälsan. PBL, PBF och miljöbalken kräver att sådana material ska identifieras och hanteras vid ändring och rivning så att inomhusmiljön inte påverkas negativt. De innehåller också krav på hur avfall ska hanteras så att inte risker uppstår någon annanstans.   

Avfallsförordningen förtydligar miljöbalkens regler. Läs mer om reglerna i naturvårdsverkets vägledning.

Materialinventering och sortering av bygg- och rivningsavfall (på Naturvardsverkets webbplats)

Även arbetsmiljöfrågor är mycket viktiga vid rivning och hantering av avfall. Detta eftersom sannolikheten för stor exponering av partiklar och gaser kan öka radikalt. Läs mer i Arbetsmiljöverkets vägledning.

Rivning (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Kemikalieregler

Kemi i byggprodukter kan resultera i luftföroreningar, både som partiklar och som gaser. Därför finns det regler för kemiförekomst i byggprodukter. Byggreglerna ställer krav på kända produktegenskaper men det finns även annan lagstiftning på området att ta hänsyn till. Läs mer i Kemikalieinspektionens vägledning.

Kort om reglerna för varor (på Kemikalieinspektionens webbplats)

Skillnader mellan arbetsmiljöregler, miljöskyddsregler och byggregler

PBL och de byggregler som har sin grund i PBL ställer krav på byggnadens ventilation vid uppförande eller ändring av byggnaden utifrån den avsedda användningen av byggnaden. Nya krav som tillkommer är normalt inte retroaktiva vilket gör att nya krav endast kan ställas vid en ändring av en byggnad.

Arbetsmiljöreglerna och miljöskyddsreglerna ställer krav på den som bedriver en verksamhet (arbetsgivare, uthyrare med flera) med syfte att skydda personer som finns i verksamheten (den användning som pågår). Med stöd av arbetsmiljöreglerna och miljöskyddsreglerna kan det därför krävas förbättringar av en byggnad, oavsett om någon ändring av byggnaden har skett eller inte. Förbättringar kan även i vissa fall krävas i en ny byggnad som fått slutbesked om man inte tagit tillräcklig hänsyn till arbetsmiljöregler och miljöskyddsregler vid utformningen av ventilationen.  

Den slutsats som ska antecknas i OVK-protokollet avser om ventilationssystemet överensstämmer med de byggregler som gäller för byggnaden och om ventilationen fungerar på det sätt som är avsett. En byggnad kan därför bli godkänd enligt byggregler i en OVK – besiktning för att ventilationen fungerar som den är tänkt samtidigt som byggnaden kan få krav på sig via andra regler för att verksamheten som bedrivs i byggnaden kräver andra saker.   

Om kontrollanten uppmärksammar att ventilationssystemet inte uppfyller krav i andra bestämmelser, till exempel arbetsmiljöreglerna, bör hen även notera detta i protokollet. En äldre byggnad som inte har ändrats på länge kan exempelvis bedömas uppfylla de byggregler som gällde när byggnaden uppfördes eller ventilationssystemet senast ändrades. Samtidigt kanske ventilationen inte uppfyller kraven i de nu gällande arbetsmiljöreglerna eller miljöreglerna.

5 kap. 4 §Allmänt rådAv protokollet bör framgå
  • -   funktionskontrollant och behörighet,
  • -   tidpunkt för besiktningen,
  • -   fastighetsbeteckning, byggnadens adress, byggnadens ägare, byggnadskategori, typ av ventilationssystem, vilket eller vilka ventilationssystem som kontrollen omfattar, installationsår och driftstider,
  • -   om projekteringshandlingar samt instruktions- och skötselanvisningar finns,
  • -   omfattningen av besiktningen (i de fall byggnaden har fler än ett ventilationssystem) samt eventuella anmärkningar om brister och i vilket ventilationssystem bristerna finns,
  • -   en slutsats (vid första besiktningen) om huruvida ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter och om det fungerar på det sätt som är avsett,
  • -   en slutsats (vid återkommande besiktning) om huruvida ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med gällande föreskrifter när ventilationssystemet togs i bruk och om det fungerar på det sätt som det är avsett, och
  • -   övriga upplysningar till byggnadsägaren.
Vid återkommande besiktning bör funktionskontrollanten:
  • -   Uppmana byggnadens ägare att tillhandahålla korrekta handlingar/ritningar om ventilationssystemet inte stämmer överens med projekteringshandlingar eller relationsritningar.
  • -   Upplysa byggnadens ägare om de krav som finns i arbetsmiljölagstiftningen och i miljöbalken och notera i protokollet om ventilationssystemets kapacitet inte är anpassad till den faktiska verksamheten i byggnaden.
Resultatet från undersökningarna av energisparåtgärder, åtgärdsförslagen och uppgifter om ventilationssystemets luftflöden, driftstider och installerade eleffekter bör redovisas samlat i protokollet.
Boverket (2024). Regler om luft - översikt. https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/risker/risker-felaktig-ventilation/regler-om-luft/ Hämtad 2024-12-18