Risker med fukttransport från mark till betongplatta och källare

En betongplatta på mark eller i källare kan uppfuktas genom fukttransport från marken om betongplattan eller det underliggande materialet utformas fel. Det kan i sin tur orsaka fuktskador i golvbeläggningen. Här kan du läsa mer om risker med fukttransport från mark till betongplatta.

Fukttransport från mark

Transport av ånga från marken kan orsaka fuktskador i fuktkänsliga golvmaterial om du inte skyddar betongplattan mot uppfuktning. Denna risk är större i äldre konstruktioner med dålig eller ingen underliggande isolering alternativt vid utbredda grundläggningar där det kan byggas upp en värmekudde över tid.

Princip för hur isolering under betongen fungerar som ett fuktskydd mot markfukt. Ånghalten är konstant i betongplattan och marken. Temperaturskillnaden över isoleringen gör att mättnadsånghalten är högre i betongen än i marken, vilket gör att den relativa fuktigheten bli lägre i betongplattan än i marken. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Det tar dock lång tid för fuktnivån att stiga så att skadorna visar sig; det sker oftast inte förrän efter flera år.

Luften i marken är normalt sett blöt och om marken värms upp ökar ånghalten i marken, vilket ger drivkrafter för ångtransport. Det gör att källarväggar och betongplatta kommer att fuktas upp om de inte är varmare än den omgivande marken

Värmekudde under en byggnad. Vid breda byggnader kan värmekudden göra att temperaturskillnaden över isoleringen inte blir tillräckligt stor. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Vid stora källare och utbredda betongplattor bildas en värmekudde under byggnaden, vilket innebär att marken värms upp under huset. Husgrunden är då så stor att marken mitt under byggnaden inte kyls ner av uteklimatet, vilket kan innebära att värmeisoleringen inte räcker till för att upprätthålla en temperaturskillnad mellan mark, källare och betongplatta. I dessa lägen kan det behövas ytterligare fuktskydd.

När golvvärme används kan problemet öka genom att marken värms upp ännu mer (värmekudden blir större). Det kan även bli problem om golvvärmen stängs av på sommaren, då kan markfukt transporteras uppåt eftersom marken blir varmare än betongplattan. Golvvärme i delar av grundläggningen kan även öka fuktbelastningen på kallare delar.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt under byggnadsmaterial och ytskikt
• kemisk nedbrytning av lim och ytskikt.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• temperaturskillnad mellan källarvägg, betongplatta och markens beskaffenhet, till exempel grustyp, kapillärbrytande skikt med mera
• ångtäthet i eventuellt ångtätt skikt mellan mark och betong
• förhållandet mellan ångtäthet i beläggning och det ångtäta skiktet under eller utanför betongen
• golvvärme i betongplattan eller varma rör i marken utanför källarväggar eller under plattan (exempelvis fjärrvärmerör) som påverkar temperaturskillnaderna kan öka risken för skador.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial, framför allt golvbeläggningen
• vilken fuktnivå i byggnadsmaterialen som nås vid jämvikt.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden ska projekteras

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för fukttransport.
• Utvärdera de fuktförhållanden som kan uppstå under de invändiga ytskikten. Inkludera effekten av värmekudde under byggnaden och eventuell golvvärme eller andra rördragningar i grunden och undersök om ingående material klarar fuktförhållandena.
• Riskbedöm den valda lösningen utifrån resultaten ovan.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis montage av ångtätt skikt.
• Värdera behovet av provmontage samt kontroll av utförda montage vid exempelvis genomföringar.

När byggnaden förvaltas

• Utred fuktförhållandena i grunden vid renovering. Ett ångtätt golvmaterial som läggs på betong i kontakt med marken utan skydd mot fukttransport kan orsaka fuktproblem. Om golvvärme installeras på en oisolerad betongplatta kan det leda till fuktproblem och hög energianvändning.