Klimatdeklarera så här

Det finns ingen nivå för täckningsgrad i reglerna om klimatdeklaration för byggnader men ju fler byggprodukter som kan kopplas till klimatpåverkan, desto bättre speglar beräkningen den uppförda byggnaden. Det är viktigast att ha med resurser som förekommer i stora mängder eller har stor klimatpåverkan. Boverket kommer att utöva tillsyn över klimatdeklarationernas korrekthet och kvalité. Vid en tillsyn måste byggherren kunna beskriva hur beräkningen av täckningsgraden har gjorts.

Klimatdeklarationen ska innehålla uppgifter om klimatpåverkan från alla energikrävande processer på byggarbetsplatsen baserade på uppmätta värden. 

Om det är en felleverans och materialet kan användas i andra byggprojekt bör klimatpåverkan redovisas på det byggprojekt där materialet använts.

Nej, schabloner för mängd av byggdelar får inte användas utan det ska baseras på faktiska uppgifter för byggnaden som ska uppföras. 

En klimatdeklaration registreras hos Boverket sent i byggprojektet inför slutbesked
då byggherren har alla uppgifter som behövs och som stämmer överens med den
uppförda byggnaden i möjligaste mån. Det är troligt att uppdateringar i klimatberäkningen behöver göras under projektets gång.

Energiförbrukningen för byggboden får då fördelas på de två byggnaderna. Tänk på
att klimatdata för energi och bränslen från Boverkets klimatdatabas ska användas för beräkningen.

Ja, det är helt riktigt. Förutsättningarna för att minska en byggnads klimatpåverkan finns främst under planering och projektering av en byggnad när olika utformningar, lösningar och metoder övervägs. Att arbeta med klimatberäkningar och förbereda arbetet med klimatdeklarationen i ett tidigt skede är därför lämpligt. Det underlättar också att senare få fram de uppgifter som behövs. Klimatdeklarationen ska gälla för den färdiga byggnaden i möjligaste mån.

Då aktörer i byggsektorn använder olika klassningssystem för byggdelar och vissa är belagda med licenskostnader så har Boverket valt att inte utgå från dessa.

Ja, det stämmer att det inte är en del av en bärande konstruktionsdel eller innervägg. I Boverkets bedömning om vilka byggprodukter som ska ingå så har vi i detta fall utgått ifrån icke-bärande innerväggar. Allt i innerväggen till och med byggskivan ingår. Motsvarande resonemang har använts för innertak och undergolv. Att ha samma avgränsning i rumsindelningen är mer logiskt och lättare att förstå.

Ja, de är en del av undertak och ingår därmed. Invändiga ytskikt ska däremot inte tas med.

Gröna tak ska ingå i en klimatdeklaration. Det finns klimatdata i Boverkets klimatdatabas som kan användas för klimatberäkning av de byggprodukter som jordmassor och växter ska placeras i. Boverket kommer att utveckla klimatdatabasen med klimatdata för gröna tak. 

En klimatdeklaration ska lämnas per byggnad, om det finns ett garage ska även det ingå i klimatdeklarationen. Om garaget är sammanbyggt med flera byggnader får byggherren själv fördela klimatpåverkan per byggnad för garaget.

Klimatpåverkan från transport av tomma returer mellan leverantör och byggarbetsplats ingår i en klimatdeklaration. Exempel på beräkningar av transport finns i handboken om klimatdeklarationer.

Det är möjligt att beräkna klimatpåverkan baserat på generiska klimatdata eller på projektspecifika transportuppgifter. Att använda projektspecifika transportuppgifter ger en mer precis redovisning av klimatpåverkan men är mer komplex. Boverket vill ge möjligheten för de byggherrar som vill kunna redovisa mer precisa uppgifter om klimatpåverkan. I takt med att kunskap och arbetssätt utvecklas i byggbranschen är det sannolikt att användningen av projektspecifika transportuppgifter kommer öka.

Uppgift om tonkilometer finns i Boverkets klimatdatabas i produktdatabladen under rubriken "bakgrund till A4 transport". Vi har för närvarande inte det som ett ”separat” datafält i klimatdatabasen vilket vi överväger att föra in till nästa uppdatering av klimatdatabasen. Vi överväger också att tillhandahålla energianvändning per tonkm för fler transportslag än lastbil.

Klimatdata från en EPD för modul A4 transport får inte användas i en klimatdeklaration. Det finns två sätt att redovisa klimatpåverkan från modul A4 transport i en klimatdeklaration, antingen med projektspecifika transportuppgifter eller generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas. Om projektspecifika transportuppgifter används måste klimatdata för energi och bränsle från Boverkets klimatdatabas användas. 

I fallet som beskrivs kan ett rimligt antagande om hur klimatpåverkan ska fördelas från transporten av byggprodukt göras.

Ja, det stämmer. När klimatpåverkan från modul A1-A3 respektive A4 ska registreras i e-tjänsten för registrering av en klimatdeklaration så ska klimatpåverkan från byggspillet räknas bort från inköpt mängd och i stället redovisas under A5 byggspill.

I A5 byggspill ingår klimatpåverkan från tillverkning och transport av de byggprodukter som blir till spill. I A4 transport ska inte klimatpåverkan från spill från byggprodukter redovisas. Syftet är att synliggöra klimatpåverkan som uppstår till följd av byggspill för att främja att åtgärder vidtas för att minska utsläppen. 

Upphandlingsmyndigheten har förslag på hur klimatkrav kan utformas vid upphandling i sin kriterietjänst. I tjänsten finns ett förslag på hur ett krav kan formuleras avseende regler om klimatdeklaration för byggnader. Information finns på Upphandlingsmyndighetens webbplats, se Hållbarhetskrav för lagstadgad klimatdeklaration.

Hållbarhetskrav för lagstadgad klimatdeklaration (på Upphandlingsmyndighetens webbplats)

Om flera byggnader uppförs inom samma byggprojekt kan en lämplig fördelning av energianvändningen göras mellan byggnaderna.