Vad byggnadsnämnderna behöver veta om klimatdeklarationer

Foto: Scandinav/ Linnea Ronström

Vad som krävs för att få slutbesked vid uppförande av nya byggnader ändrades den 1 januari 2022. Det krävs numera även att byggherren visar att byggnaden har klimatdeklarerats eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en klimatdeklaration. De nya bestämmelserna gäller för byggnader där bygglov har sökts den 1 januari 2022 eller senare.

Ny lag och förordning

Anledningen till ändringen i PBL var att ny lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader infördes den 1 januari 2022. Det finns även föreskrifter till den nya lagen och förordningen.

Huvudsyftet med de nya reglerna är att minska klimatpåverkan vid uppförande av nya byggnader. Syftet är även att öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan och om livscykelanalyser (LCA), som ligger till grund för en klimatdeklaration. Ett annat syfte är att förmedla nyttan till olika aktörer i byggprocessen om hur de kan bidra till att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs.

Vad innebär reglerna för byggherrar?

De nya bestämmelserna innebär bland annat att:

• Byggherren behöver ta reda på om byggnaden som ska uppföras omfattas av kraven.
• Om klimatdeklaration krävs, ska den upprättas och lämnas in till Boverket.
• Byggherren får en bekräftelse från Boverket på att en klimatdeklaration har lämnats in.
• För att få ett slutbesked ska bekräftelsen lämnas in till byggnadsnämnden.

Byggnadsnämnden har en viktig roll

En viktig uppgift för byggnadsnämnden är att upplysa om kravet på klimatdeklaration till olika aktörer som exempelvis byggherrar och kontrollansvariga. Ju tidigare byggherren är medveten om byggnaders klimatpåverkan desto större möjligheter finns det för denne att göra kloka val vad gäller material och byggmetod som påverkar klimatet så lite som möjligt. Det är svårt att i efterhand göra kloka val och att ta fram alla uppgifter som ligger till grund för en klimatdeklaration.

En annan viktig uppgift för byggnadsnämnden är att ta ställning till om en byggnad omfattas av kravet på klimatdeklaration. Detta bör göras så tidigt som möjligt i ett ärende så byggherren kan göra kloka val och vet vad som förväntas innan slutbesked. Eftersom byggnadsnämnden ska bestämma vilka handlingar som ska lämnas inför beslut om slutbesked ska det framgå av startbeskedet om bekräftelsen på inlämnad klimatdeklaration är en sådan handling som ska lämnas in.

Vad ska byggnadsnämnden göra?

Enligt Boverkets uppfattning innebär lagändringen bland annat följande för byggnadsnämnderna.

Upplysa vid frågor

Byggnadsnämnden ska kunna svara på frågor från byggherrar och andra aktörer i byggsektorn om  vilka byggnader som omfattas av kraven på klimatdeklaration och även var mer information finns.

Ta ställning

Byggnadsnämnden ska ta ställning till om en byggnad omfattas av krav på klimatdeklaration. I vissa ärenden är det enkelt och kan göras redan i samband med bygglovet, till exempel för byggnader som är 100 m2 eller mindre. För andra byggnader kan det vara svårare att bedöma om den omfattas av något undantag och det kan behövas en dialog med byggherren för att kunna ta ställning till om krav på klimatdeklaration gäller i det enskilda ärendet. Senast vid startbesked ska det klargöras om klimatdeklaration krävs.

För vissa av undantagen är det avgörande vem som är byggherre. Ibland ändras byggherren under ärendets gång. Boverket anser att den avgörande tidpunkten är vid tekniskt samråd och i synnerhet vid startbesked då det ska bestämmas vilka handlingar som ska lämnas in inför beslut om slutbesked.

Om klimatdeklaration krävs måste det framgå av startbeskedet om klimatdeklaration är en sådan handling som ska lämnas in innan slutbesked. Även om klimatdeklaration inte krävs är det lämpligt att det i ärenden om uppförande av nya byggnader framgår i ärendet att byggnadsnämnden har tagit ställning till frågan. Det kan exempelvis framgå av protokollet från det tekniska samrådet.

Upplysa i lovbeslutet

I lovbeslutet kan det vara lämpligt att ha med en allmän upplysning om kravet på klimatdeklaration för att uppmärksamma byggherren på kravet. Ju tidigare byggherren blir medveten om att en klimatdeklaration krävs desto lättare är det att göra kloka val och sedan att deklarera.

Byggnadsnämndens mallar för beslut om bygglov kan behöva uppdateras med en sådan upplysning.

På sidan Upplysningar i lov i PBL kunskapsbanken finns exempel på hur en upplysning om klimatdeklaration kan formuleras.

Upplysningar i lov

Foto: Charlotte Nilsson

Diskutera på det tekniska samrådet

Vid det tekniska samrådet ska byggnadsnämnden och byggherren diskutera behovet av klimatdeklaration. Det kan ibland vara svårt att avgöra om vissa undantag från kravet är tillämpliga eftersom det bland annat beror på vem som är byggherre och hur byggnaden ska användas. Det är av den anledningen ett bra tillfälle att under det tekniska samrådet ta reda på sådana uppgifter som är avgörande för nämndens bedömning om deklaration krävs.

I protokollet från det tekniska samrådet bör det framgå att frågan har diskuterats och om nämnden anser att deklaration krävs eller inte. Om det inte krävs deklaration är det även lämpligt om det framgår varför, till exempel på grund av att byggnaden är 100 m2 eller mindre.

Byggnadsnämndens mallar för dagordning på tekniskt samråd och för protokoll från tekniskt samråd kan behöva uppdateras.

Du kan läsa mer om vad som ska tas upp på det tekniska samrådet på sidan Tekniskt samråd i PBL kunskapsbanken.

Tekniskt samråd

Fastställa i startbeskedet

Om det krävs en klimatdeklaration ska det framgå av startbeskedet att en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats är en sådan handling som ska lämnas in till nämnden inför slutbeskedet.

Byggnadsnämndens mallar för startbesked kan behöva uppdateras.

Du kan läsa mer om startbesked på sidan Startbesked i PBL kunskapsbanken.

Startbesked

Följa upp på slutsamrådet

Vid slutsamrådet ska byggnadsnämnden gå igenom förutsättningarna för att ge slutbesked. Om byggnaden omfattas av krav på klimatdeklaration ska det tas upp under slutsamrådet.

Byggnadsnämndens mallar för dagordning på slutsamråd kan behöva uppdateras.

Du kan läsa mer om slutsamråd på sidan Slutsamråd i PBL kunskapsbanken.

Slutsamråd

Kontrollera att en klimatdeklaration lämnats in

Om byggnaden ska klimatdeklareras ska nämnden innan den ger slutbesked kontrollera att en bekräftelse om att byggnaden har klimatdeklarerats har lämnats in. Byggherren får bekräftelsen som PDF från Boverket.

Du hittar exempel på hur en bekräftelse kan se ut i Relaterad information på sidan Om klimatdeklarationsregistret.

Om klimatdeklarationsregistret

Ge slutbesked eller ge intermistiskt slutbesked

Om bekräftelsen har lämnats in till byggnadsnämnden och övriga förutsättningar för att ge slutbesked är uppfyllda kan nämnden ge slutbesked.

För att slutbesked ska kunna ges måste byggherren visa att byggnaden har klimatdeklarerats eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en klimatdeklaration. Kraven på byggherren att göra sannolikt att något av undantagen är tillämpliga och att det därmed inte finns en skyldighet att ge in en klimatdeklaration bör inte ställas för högt. I de flesta fall bör byggherrens uppgifter kunna godtas.

Om en bekräftelse inte har lämnats in till byggnadsnämnden men övriga förutsättningar för att ge slutbesked är uppfyllda kan nämnden ge ett intermistiskt slutbesked i avvaktan på att byggherren lämnar in bekräftelsen. Det är lämpligt att det framgår av beslutet hur lång tid byggherren har på sig att lämna in bekräftelsen. Boverket anser att en lämplig maximal tidsgräns för att lämna in bekräftelsen kan vara 6 månader.

Byggnadsnämndens mallar för slutbesked kan behöva uppdateras.

Du kan läsa mer om slutbesked på sidan Slutbesked i PBL kunskapsbanken.

Slutbesked

Vad ska byggnadsnämnden inte göra?

Byggnadsnämnden ska inte:

• inhämta bekräftelsen från Boverkets register - det är byggherrens uppgift att lämna in den till byggnadsnämnden.
• ta ställning till om klimatdeklarationen uppfyller kraven på innehåll - det är Boverkets uppgift.
• invänta Boverkets kvalitetskontroll av deklarationen – kravet för slutbesked är enbart att klimatdeklaration har lämnats in.
• lägga till klimatdeklaration som en punkt i kontrollplanen - kontrollplanen ska normalt enbart innehålla kontrollpunkter i syfte att säkerställa att väsentliga tekniska egenskapskrav enligt PBL uppfylls, förvanskningsförbudet följs och varsamhetskravet uppfylls.

Foto: Scandinav/

När krävs det en klimatdeklaration?

Huvudregeln är att det krävs en klimatdeklaration vid uppförande av en ny byggnad som kräver bygglov.

Det finns dock 8 undantag från huvudregeln. Undantag från kraven gäller vid uppförande av byggnader som:

• har tidsbegränsade bygglov och är avsedda att användas i högst 2 år
• inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 §§ PBL
• används för industri- eller verkstadsändamål
• är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring
• har en bruttoarea som är 100,0 m² eller mindre
• är avsedda för totalförsvaret eller är av betydelse för Sveriges säkerhet
• byggs av vissa statliga byggherrar
• byggs av privatpersoner och det inte sker inom näringsverksamhet

Eftersom kravet bara gäller vid uppförande av nya byggnader innebär det att kravet inte gäller när befintliga byggnader flyttas till en ny plats, byggs till, byggs om eller ändras på annat sätt.

Begränsningen till byggnader innebär att andra anläggningar än byggnader inte omfattas av kraven. Exempel på andra anläggningar än byggnader är vindkraftverk, idrottsplatser, nöjesparker, tunnlar, telemaster, parkeringsplatser och transformatorstationer.

Exempel på byggnader (större än 100,0 m²) som det i de flesta fall krävs klimatdeklaration för:

• Flerbostadshus
• Småhus som byggs av annan än privatperson tex. småhustillverkare, byggfirma eller fastighetsbolag
• LSS-boende
• Parkeringshus, garage
• Förskola
• Skola (grundskola, gymnasium, högskola, universitet, folkhögskola)
• Museum
• Idrottshall (tex. padelhall, gymnastikhall, ishall eller simhall)
• Ridhus
• Tandläkarmottagning
• Djurklinik
• Samfund (tex. kyrka, moské eller liknande)
• Hotell, vandrarhem
• Restaurang, café
• Kontor
• Mataffär, kiosk
• Byggvaruhus
• Handelslokal (för tex. möbler, elektronik, fordon, kläder, byggvaror)
• Plantskola, trädgårdsbutik, blomsteraffär
• Gym
• Drivmedelsstation
• Mässhall
• Värme- och raststuga

Dessa byggnader ska klimatdeklareras

Dessa byggnader behöver inte klimatdeklareras

Hur avgörs om en byggnad kräver klimatdeklaration?

För att kunna avgöra om en byggnad som det söks bygglov för kräver klimatdeklaration behöver ett antal frågor besvaras.

1. Är det en byggnad? – ja/nej
2. Ska den uppföras? – ja/nej
3. Omfattas den av något av undantagen? – ja/nej

• har den tidsbegränsat bygglov och är avsedd att användas i högst 2 år  – ja/nej
• kräver den inte bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 §§ PBL – ja/nej
• ska den användas för industri- eller verkstadsändamål – ja/nej
• är det ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring – ja/nej
• har den en större bruttoarea än 100,0 m² – ja/nej
• är den avsedd för totalförsvaret eller är av betydelse för Sveriges säkerhet – ja/nej
• byggs den av vissa statliga byggherrar – ja/nej
• byggs den av en privatperson och det sker inte inom näringsverksamhet – ja/nej

Vad gäller för byggnader med olika användningsområden?

Vissa byggnader innehåller flera olika användningsområden. I så fall ska antingen hela byggnaden klimatdeklareras eller inte alls. Det kan vara så att någon del av byggnaden omfattas av kravet på klimatdeklaration, t.ex. användning för handel medan en annan del av byggnaden inte omfattas av kravet på klimatdeklaration, t.ex. användning för verkstad. Avgörande blir då vilken användning som är till övervägande del i byggnaden. Om mer än hälften av byggnaden ska användas för handel så ska byggnaden klimatdeklareras. Om däremot byggnaden till mer än hälften ska användas för verkstad så ska byggnaden inte klimatdeklareras.

Var finns det mer information?

Du kan läsa mer om klimatdeklaration i lov- och byggprocessen i Boverkets PBL Kunskapsbank.

Upplysningar i lov

Tekniskt samråd

Startbesked

Slutsamråd

Slutbesked