Cederhusen i Stockholm

Genom att välja att bygga med en stomme i trä och fokusera på byggprocessen lyckades Folkhem pressa ner sin klimatpåverkan till cirka 60 procent av medelvärdet för att bygga med en stomme i betong under uppförandet av första kvarteret av Cederhusen i Hagastaden i Stockholm. Tack vare ökad kunskap och högre krav väntas resultatet bli ännu bättre vid byggandet av det andra kvarteret.  

”Vi halverade nästan klimatavtrycket”

- För oss handlar det både om ett klimatmässigt och affärsmässigt värde, säger Anna Ervast Öberg, affärs- och projektutvecklingschef på Folkhem. 

Bostadsutvecklaren Folkhem har valt att enbart bygga hus med stomme i trä för att minska sin klimatpåverkan. Trä är en förnybar resurs som kan minska klimatpåverkan under byggskedet jämfört med stål och betong. Det är till exempel relativt lätt och snabbhanterat och kräver mindre tunga transporter. I projekt Cederhusen med 245 bostadsrätter, som inleddes 2016, var Folkhems målsättning att ersätta så mycket stål och betong som möjligt med trä för att minimera klimatavtrycket.

Livscykelanalys gav kunskap

När projektet började ta form var dock varken metodiken eller verktygen för klimatberäkning så väl utvecklade som idag, och byggbranschen var inte heller enig om tillvägagångssätten för att minska klimatpåverkan. Folkhem lade manken till för att få fram en livscykelanalys, LCA, för hela projektet.

- Målsättningen om minskat klimatavtryck fanns med redan från start, säger Anna Ervast Öberg. Vi såg möjligheten i att projektet består av två kvarter med liknande förutsättningar, där arbetet i det första kunde leda till tydligare kravställning och bättre utfall i det andra.

Ett klimatsmart arbete banade väg för ännu ett. Uppgifterna i LCA:n och de nya lärdomarna om klimatpåverkan kom nämligen till nytta redan inför byggandet av kvarter två. Folkhem kunde bland annat använda dem för att skärpa sin konkreta kravställning vid upphandlandet av entreprenörer.

- Vi vill veta att våra entreprenörer kan leverera på vår kravställning avseende klimatpåverkan, säger Anna Ervast Öberg. Det gäller såväl entreprenörerna som alla deras leverantörer.

Nyttiga konkreta jämförelser

Tidigt i projektet kopplade Folkhem ihop sina beräkningsmodeller för klimatpåverkan med den digitala livscykelanalysen för att förstå möjligheten att få fram kvalitativa klimatberäkningar som beslutsunderlag. Exempelvis jämförde de fyra leverantörer av trästomme, varav två hade EPD:er, miljövarudeklarationer, med specifika klimatdata. De två som inte hade EPD:er fick dåligt utfall då deras generiska klimatdata visade dubbel klimatpåverkan. Den ena av de två som hade EPD, redovisade i sin tur betydligt högre klimatpåverkan än den andre.

- Det berodde helt enkelt på transportavståndet. En var i Sverige och en var i Tyskland. Bara genom att göra sådana jämförelser har vi lärt oss väldigt mycket, säger Anna Ervast Öberg.

Entreprenören erbjuder klimatberäkningar

Den höga ambitionsnivån har lett till att Folkhem har upphandlat en entreprenör som erbjuder klimatberäkningar som beslutsunderlag under det fortsatta arbetet med det andra kvarteret samt till andra pågående projekt som ligger tidigare i sina processer. Entreprenören tar till exempel fram klimatberäkningar som beslutsunderlag på de delar av uppförandet som omfattas av lagen om klimatdeklarationer.  

- Vi måste minska våra utsläpp och då måste vi veta hur mycket vi släpper ut och i detalj i vilka delar. Dessutom måste omställningen i branschen gå fort, och därför behöver vi jobba i alla led. Vi måste arbeta med partner som precis som vi ser det affärsmässiga värdet och gärna sitter i framsätet och bidrar.

Anna Ervast Öberg understryker att det viktigaste verktyget för att minska klimatpåverkan och verifiera effekten är att klimatberäkna. Det underlättar i sin tur kommande klimatdeklarationer.

- Som bolag har vi bestämt att varje projekt hädanefter alltid ska vara bättre än det föregående.