Arkitekturstrategi som tillägg till översiktsplanen

Om en arkitekturstrategi görs som en ändring av översiktsplanen genom tillägg ska den omfatta hela kommunens yta. När arkitekturstrategin är ett tillägg till översiktsplanen får den en tydlig vägledande roll i efterföljande plan- och byggprocess.

Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska ett tillägg omfatta hela kommunen. Det innebär att en arkitekturstrategi som görs som ett tillägg ska ta ett samlat grepp kring arkitekturfrågorna för både stad, tätort och landsbygd. Tillägget ska också visa på samband med översiktsplanen som helhet samt eventuella konsekvenser. Enligt PBL finns det även krav på innehåll och den formella processen för framtagandet, som måste följas.

Några kommuner i Sverige har börjat arbeta med arkitekturfrågorna som ett allmänt intresse genom tillägg till översiktsplanen. Av de exempel som Boverket lyfter i denna vägledning har både Linköping och Malmö tagit fram sina strategier som en ändring av översiktsplanen genom tillägg, Linköping endast för staden och Malmö för kommunen som helhet. Enligt PBL ska en ändring genom tillägg omfatta hela kommunen. Örebro kommun har tagit fram sin arkitekturstrategi som ett fristående dokument som omfattar hela kommunen. Trots det är Örebros strategi ett mycket bra exempel på vad en arkitekturstrategi som görs som en ändring av översiktsplanen genom tillägg kan omfatta.

Du kan ta del av exempel från Malmö, Örebro och Linköping på sidan ”Exempel” som du hittar i menyn.

Fördelar

Det finns fördelar med att ta fram en arkitekturstrategi genom ett tillägg till översiktsplanen:

• Arkitekturstrategin blir vägledande för beslut om mark- och vattenanvändningen och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Detta innebär till exempel att kommunen ska motivera eventuella avsteg i samband med detaljplaneläggning.
• Frågorna får en bredare politisk tyngd mot såväl interna som externa aktörer vars projekt prövas enligt plan- och bygglagen eller andra lagar.
• Kunskapsbyggandet kring arkitekturfrågorna får en naturlig koppling till den breda dialog som sker i framarbetandet av ett tillägg till översiktsplanen.
• Strategin som tillägg till översiktsplanen följer den formella processen där kommunfullmäktige senast 24 månader efter ordinarie val ska anta en planeringsstrategi. Kommunen bedömer då om översiktsplanen är aktuell och tar ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen.
• Kommunen har större möjligheter att vid överklaganden av detaljplaner och lov kunna hävda olika kvaliteter och värden. Domstolarna ger generellt sätt allmänna intressen med stöd i översiktsplanen större tyngd vid överklaganden.

Nackdelar

Det finns även nackdelar med att ta fram en arkitekturstrategi genom ett tillägg till översiktsplanen:

• Det blir en mer omfattande och många gånger tyngre process att ta fram en arkitekturstrategi på grund av kraven på samråd och granskning.
• När kommunen ändrar sin översiktsplan genom tillägg måste hela kommunen också omfattas vilket gör det svårare att gå stegvis tillväga och göra en strategi för till exempel staden först och sedan koppla på omlandet, tätorter och landsbygd.
• Dokumentet blir oftast mer omfattande eftersom det ska inkludera både mer generella ställningstaganden och geografiskt kopplade ställningstaganden.

Ni i kommunen måste ställa detta i relation till vilken funktion ni vill att arkitekturstrategin ska ha, vilka behov den ska möta och till vem den ska rikta sig. Det kan vara lämpligare att göra arkitekturstrategin som ett fristående dokument (ett dokument som formellt inte har tagits fram och processats enligt Plan- och bygglagen) om arbetet mer handlar om övergripande generella ställningstaganden som inte är geografiskt kopplade. Uppsala kommun har tagit fram en arkitekturstrategi i form av ett fristående dokument med övergripande generella ställningstaganden.

Du kan ta del av exempel från Uppsala på sidan ”Exempel” som du hittar i menyn.