Kunskapsspridning genom lärande exempel
Dessa lärande exempel syftar till att ge inspiration och vägledning till dig som planerar, beställer, gestaltar, beslutar, bygger eller förvaltar vårdmiljöer. Exemplen visar hur de gestaltningskvaliteter som Boverkets vägledning beskriver har använts i några konkreta miljöer för att skapa omsorgsfullt gestaltade och byggda vårdmiljöer.
Lärande exempel med fokus på omsorgsfullt gestaltade vårdmiljöer
De lärande exemplen syftar till att sprida kunskap och öka förståelsen för gestaltningens betydelse som stöd för jämlik hälsa, vårdens utövande och samhällsutvecklingen inom vård och omsorg. Målsättningen är att ge en helhetsbild av vårdmiljöernas gestaltningskvaliteter och hur dessa beaktats genom hela processen - från planering och byggande till förvaltning. Exemplen ger en förståelse för hur vårdmiljöerna är utformade och lokaliserade i sitt sammanhang och hur de fungerar i praktiken. Exemplen bidrar också till inspiration och inblick i andras erfarenheter gällande att planera, beställa, bygga, använda och förvalta vårdverksamheter.
Exempelsamlingen innehåller både nybyggnation av vårdmiljöer och miljöer som tillkommit genom om- och tillbyggnad av befintliga vårdmiljöer. Det är ett levande material som över tid kan utvecklas och adderas med fler lärande exempel.
Hur de lärande exemplen har valts ut
Boverkets arbete med vägledningen inleddes med en bred kunskapsinhämtning och omvärldsanalys. Genom det inledande arbetet identifierades intressanta vårdmiljöer att studera som Boverket besökte under våren och sommaren 2019. Studiebesöken guidades ofta av ansvarig arkitekt och fastighetsägare. I flera fall deltog även personal från vårdverksamheten som kunde berätta om hur den fysiska miljön stödjer eller inte stödjer verksamhetens behov.
Efter studiebesöken valdes ett antal vårdmiljöer ut som intressanta att lyfta som lärande exempel för nära vård. Det genomfördes också djupintervjuer med arkitekter, verksamhetsansvarig samt kommunens stadsplanerare, för att ytterligare fördjupa de intryck som platsbesöken gett.
Urvalskriterier för lärande exempel
De lärande exemplen representerar såväl nybyggnadsprojekt, som om- och tillbyggnader. Det ska finnas en spridning av exempel geografiskt i landet, med olika huvudmän och varierande storlek på vårdverksamheterna. De ska vara exempel på hur olika processer har tillämpats och hur gestaltningskvaliteter har skapats som ökar verksamhetens förmåga att utföra sitt uppdrag och som gynnar patienternas och personalens hälsa.
Ett viktigt kriterium för urvalet av exempel är att de ska bidra med något som du som arbetar med vårdens byggda miljöer kan lära av, applicera eller inspireras av i ditt sammanhang. Det kan exempelvis handla om hur olika inkluderande processer har genomförts med patienter och medborgare, eller hur andra samarbeten har gått till. De kan också handla om att få en förståelse för hur kvaliteter har skapats på ett enkelt eller innovativt sätt utifrån specifika sammanhang och hur utmaningar och möjligheter har hanterats.
Vård och hälsa nära människan
Sveriges vårdstruktur är komplex och i förändring. Vårdverksamheterna spänner över ett stort fält, med allt från den lilla specialiserade vaccinationscentralen, via mer allmänna vårdcentraler med flera funktioner till de avancerade specialistsjukhusen på regional nivå. Den fysiska vårdmiljön har stor betydelse för vårdens förmåga att arbeta med sitt uppdrag. En genomtänkt och berikande vårdmiljö bidrar till en mer positiv upplevelse och ett gynnsamt läkande för patienten, men också till en stimulerande arbetsmiljö för personalen. En omsorgsfullt utformad vårdmiljö kan utjämna skillnader och öka jämlikheten i samhället och utgöra en inte oväsentlig faktor för att behålla och attrahera personal i vårdverksamheter.
I Boverkets uppdrag prioriteras i första skedet den byggda vårdmiljön nära människors vardagsliv och det första steget in i vården som ofta utgörs av primärvården. Utvecklingen av primärvården får en allt större betydelse, därför prioriterar Boverket i första skedet byggda miljöer för nära vård inom primärvården eftersom det är det område som idag upplevs ha störst behov av stöd och vägledning. Boverket ser dock att det finns behov av vägledning även kring övriga delar av vårdsystemets byggda miljöer.
Läs mer i utredningen "God och nära vård", Länk finns i "Relaterad information".
Exemplens innehåll och fokus
Boverket har genom den inledande omvärldsanalysen identifierat viktiga fokusområden och kvalitetsaspekter som fått utgöra ett stöd för analysen av de lärande exemplen. Målet för gestaltad livsmiljö med sina och dess sex preciseringar har också utgjort en viktig grund för bedömningen av de lärande exemplens kvalitetsaspekter. Syftet med analysen och beskrivningen är att sprida kunskap kring processen och gestaltningens betydelse för vård och hälsa utifrån erfarenheter från de lärande exemplen.
Så här hittar du i exemplen
Varje lärande exempel inleds med en faktaruta om projektet. Där kan du ta del av information såsom vårdinriktning, fastighetens storlek, bruttoarean, byggår, antal patienter, arkitekt, inredningsarkitekt och landskapsarkitekt, med mera.
Den inledande faktarutan följs av Boverkets beskrivning och analys som basers på ett antal kvalitetsaspekter och fokusområden. Varje exempel lyfter fram olika tillvägagångssätt och processer som varit drivande för gestaltningen av vårdmiljön i det specifika projektet. Det kan exempelvis handla om hur patienter, personal och medborgare har inkluderats i gestaltningsprocessen, hur visioner och gestaltningskoncept har tillämpats eller hur gestaltningen har bidragit till samhällsutvecklingen på platsen. Det kan också handla om hur utmaningar och möjligheter har hanterats i projektet. Beskrivningen avslutas med ett medskick av lärande erfarenheter från respektive projekt.
Kompletterande information som exempelvis ritningshandlingar av byggnader och utemiljöer eller länkar som är relevanta för projektet hittar du under ”Relaterad information” längst ner på sidan.
Centrala begrepp som används i beskrivningen av exemplen kan du läsa mer om på sidan Begrepp, länk finns i menyn.
Kvalitetsaspekter och fokusområden
Nedan beskrivs de kvalitetsaspekter och fokusområden som analysen och beskrivningen baseras på och målet för gestaltad livsmiljö:
Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Detta ska uppnås genom att:
- hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
- kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
- det offentliga agerar förebildligt
- estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
- miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
- samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.
Läs mer på sidan Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110), länk finns i "Relaterad information".
Processen innehåller allt från planering och gestaltning, till byggande och förvaltning. Här lyfts vikten av att utveckla en tydlig vision i första skedet både med hänsyn till funktion och till upplevelse och gestaltning, och att ha en arbetsmetod och kompetens som stödjer visionsarbetet. Här lyfts också vikten av att visionen levandehålls under hela processen och blir en kontinuitet genom byggskedet fram till färdig byggnad. Här lyfts även hur visionen fungerar i användarskedet, om styrkor och brister som kan tas med som lärdomar, och om värdet av en kontinuitet i hela livscykeln för en byggd miljö.
Detta fokusområde handlar om hur du genom gestaltning och estetik kan skapa fysiska miljöer som stödjer hälsan och tillfrisknandet och som utstrålar omsorg om patient och personal. Beskrivningen sker utifrån fyra kvalitetsaspekter.
Den första gruppen av kvalitetsaspekter handlar om det byggdas material och detaljer, hur karaktären och personligheten hos en byggnad följer eller inte följer med hela vägen från det stora uttrycket i siluett och volymer till hur material upplevs när man är nära dem och hur detaljerna i byggnaden känns att använda och ta i, i det vardagliga livet i en byggd miljö. Här finns ny forskning som visar på betydelsen av materialvalet i en byggd miljö, vissa material har en mera stödjande effekt genom att de associerar till miljöer vi mår bra i. Det finns också ny forskning som visar på betydelsen av detaljerna i det byggda, om de är väl utformade för sin funktion och dessutom har skönhetsvärden stödjer de upplevelsen av att användaren är respekterad och omhändertagen.
Den andra gruppen av kvalitetsaspekter handlar om kvalitén i rummen som bildas i den byggda miljön, och hur de hänger samman på bra eller mindre bra sätt, och vilken kvalitet som rummen har i sig själva, både innanför och utanför fasader och klimatskydd. Här finns aktuell forskning som visar på vikten av hur rörelsemönster i en byggd miljö är utformade, för att stödja välmående och minska stress. Här finns också forskning som visar att rum med vissa kvalitéer kan ge unika stöd för användaren, där begreppet social densitet spelar stor roll, och där skönhetsupplevelser i rum är nödvändiga för användarens välmående.
Den tredje gruppen av kvalitetsaspekter handlar om hur det byggda är kopplat till sin nära omgivning, hur samband tas till vara och hur dagsljus och ljud tas om hand på bra sätt. Den handlar även om möjligheterna som finns att röra sig mellan inre till yttre rum och vad som möter direkt utanför byggnaden kopplat till gröna kvalitéer. Det finns aktuell forskning som visar på vikten av dagsljus in i en byggnad, för att stödja hälsa och välmående. Det finns också forskning som visar på vikten av utblickar, där dagsljusinsläppen fungerar bäst när de är kombinerade med utsikt som stödjer hälsa och välmående. Det finns också forskning som visar på betydelsen av att kunna ta sig från inre rum ut till nära miljöer, där direkt tillgång till gröna miljöer visar på ett starkt stöd för välmående och hälsa.
Den fjärde gruppen av kvalitetsaspekter visar på vikten av konsten som en del av den upplevda byggda miljön. Kan konst och design bli en del av vardagens miljöer med stödjande funktion både som rikare upplevelser och som vägvisare eller stimulans ger det en dimension i den byggda miljön som på lång sikt hjälper och stödjer både användaren och höjer värden av miljön på ett hållbarare sätt.
Det handlar om vårdmiljöns viktiga roll i samhället för patienter och personal, för invånarna i stadsdelen och för samhället i stort. Här lyfter vi betydelsen av vårdfunktionens placering i sitt sammanhang, både för att stödja den fysiska och den upplevda tillgängligheten till vård, och för att ge bättre kvalitéer till byggnadernas inre miljöer. Vi ser också att flera av de lärande exemplen har fått betydelse ur stadsbyggnadssynpunkt. Vårdcentralen som mötesplats, närsjukhuset som motor för stadsutveckling med hälsofokus, eller utveckling av arkitektoniska kvalitéer i ett större sammanhang ger insikt om att vårdens byggda miljöer spelar en stor roll för hållbar samhällsutveckling. Att innehållet i det byggda är av stor vikt för hälsa, välmående och trygghet ger en extra tyngd för betydelsen av vårdens byggda miljöer.
Lärande erfarenheter kring betydelsen av medveten gestaltning
Här lyfter vi de lärdomar vi dragit kring hela processen från planering, byggande till förvaltning av vårdmiljöer. Vilka tillvägagångssätt verkar framgångsrika, och vilka utmaningar har aktörerna stött på i de olika lärande exemplen? Vi reflekterar också kring hur vårdmiljöerna fungerar i praktiken, på vilket sätt gestaltningen kan bidra till en hållbar utveckling och inte minst vilken betydelse som gestaltningen från helhet till detaljer fått för upplevelsen av vårdmiljön.
Angered Närsjukhus
Närsjukhuset i Angered är resultatet av en medveten satsning på vård i en yttre stadsdel. Målet är att utjämna de stora hälsoskillnader som finns i staden.
Bergsjön vårdcentral
Bergsjön vårdcentral är spektakulär, både med sin färgglada glasfasad som skiftar färg efter väderlek, sin upplyfta byggnadsvolym och de stora ljusgårdar med exotiska växter som omsluter väntrummet.
Gustavsbergs vårdcentral
I Gustavsberg behövde vårdcentralen byggas ut då lokalerna blivit för små, samtidigt var det svårt att rekrytera personal då samhället ligger en bit utanför Stockholms stadskärna. Valet föll på en äldre kontorsbyggnad nere vid hamnen med magnifik utsikt ut över Farstaviken.
Hälsostaden Ängelholm
Hälsostaden Ängelholm är ett befintligt äldre sjukhus som bevarats, förnyats, och utvecklats till ett unikt närsjukhus, ett hälsocentrum med fokus både på vård och hälsa.