Jämlikhet, livsvillkor och segregation

Granskad: 2 januari 2023

Minskad segregation leder till mer lika livsvillkor och livschanser och kan även öka tilliten och engagemanget i samhället. Ett jämlikt samhälle där alla individer får möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential ger vinster både för individer och för samhället som helhet.

Jämlikhet på bostadsmarknaden

Jämlikhet betyder att alla individer har samma värde och ska behandlas likvärdigt med lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. I politiska sammanhang avses ibland även individers lika inflytande. Jämlikhet utgör grunden i ett rättvist samhälle. På bostadsmarknaden kan jämlikhet översättas till att alla individer har lika möjlighet att få en lämplig bostad samt att alla individer får samma möjligheter i livet oavsett i vilket bostadsområde man växer upp i eller bor i senare i livet. Den hemlöshet och segregation vi har i Sverige i dag utmanar den tanken. Ett samhälle med både ojämlika inkomster och bostadsbrist har lett till en situation med bostadsojämlikhet, där olika grupper har olika trygghet och kvalitet i boendet (SOU 2020:46).

Den grundläggande idén om jämlikhet kommer från artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna där det står att ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. (Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf (fn.se)) Även EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (2012/C 326/02) rymmer internationella överenskommelser för likabehandling, icke-diskriminering och mänskliga rättigheter.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (på Europeiska unionens webbplats)

Jämlikhet nämns även i regeringsformen (1974:152) 2 § där det står att: ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. /…/ Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person”.

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (på Sveriges riksdags webbplats)

Principen om allas lika värde och rättigheter ligger också till grund för Diskrimineringslagen (2008:567) som ger ett skydd mot diskriminering utifrån sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt ålder.

Diskrimineringslag (2008:567) (på Sveriges riksdags webbplats)

I Sverige finns även Minoritetslagen (2009:742) som ger ett förstärkt skydd för Sveriges fem nationella minoriteter samer, romer, judar, tornedalingar och sverigefinnar.

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål 10 i Agenda 2030 handlar om att minska ojämlikheten inom och mellan länder. I beskrivningen av mål 10 står det att ”Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av till exempel kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och härkomst, som grund för en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt som politiskt inflytande i samhället.” Det står även att ”Ojämlikhet handlar också om skillnader i tillgång, förutsättningar, resurser och förmåga att bidra till och tillvarata potentiella möjligheter till utveckling. Det gäller på alla nivåer, från skillnader i möjligheter som individer har till skilda förutsättningar till utveckling mellan länder.

Agenda 2030, Mål 10 minskad ojämlikhet (på regeringens webbplats)

I delmål 10.2 Främja social, ekonomisk och politisk inkludering formuleras målet att: Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

Agenda 2030, Mål 10 minskad ojämlikhet (på regeringens webbplats)

Livsvillkor och livschanser

Vi tillbringar en stor del av vårt liv i och i närheten av vår bostad, och både vilken typ av bostadsområde bostaden ligger i och bostadens standard, kan få stor betydelse för hur livet utvecklar sig. I närområdet skapas och upprätthålls lokala kulturer, normer och värderingar som påverkar möjligheterna både i skolan och på arbetsmarknaden. Var man bor påverkar även sannolikheten att delta aktivt i samhällslivet, i föreningslivet och att gå vidare till högre utbildning. Om man bor trångt eller i tillfälliga boendelösningar blir det svårare att fokusera på skola, arbete eller omsorg om barn. Hälsa och möjligheter att påverka sitt liv har visat sig ha betydelse för vilken lycka eller tillfredsställelse med livet som människor upplever. (SOU 2020:46)

Vinster för individ och samhälle

Om det finns en jämlikhet i samhället gällande utbildning, hälsa, inkomster och bostad får alla medborgare i samhället förutsättningar att utvecklas och bidra till samhället efter bästa förmåga. Barns livschanser blir i ett sådant samhälle mindre beroende av den miljö de har råkat födas i, och den sociala rörligheten ökar. Om alla barn, ungdomar och vuxna har förutsättningar och möjligheter att nå sin fulla potential vinner samhället som helhet på det. Skatteintäkterna på kommunal, regional och nationell nivå kan öka och samhällskostnaderna kan minska, vilket kan påverka den ekonomiska utvecklingen i landet.

I ett jämlikt samhälle där människor med olika bakgrund möts i vardagen ökar även tilliten och den sociala sammanhållningen eftersom en gemensam identifikation är en av förutsättningarna för tillit. Tilliten gynnas inte bara av den faktiska jämlikheten utan också av den subjektivt upplevda, det vill säga att en stor del av befolkningen upplever att alla har goda möjligheter att påverka sin egen livssituation. (SOU 2020:46)

Bild på en grupp människor som fikar i solen på en innergård Segregationens negativa konsekvenser är mest påtagliga i områden med socioekonomiska utmaningar, men hela samhället påverkas då ett sådant samhälle inte håller samman. Foto: Scandinav
Boverket (2023). Om jämlikhet, livsvillkor och segregation. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/boendesegregation/jamlikhet-livsvillkor/ Hämtad 2024-12-26