Behov av bostadsbyggande 2024–2033

Boverket har genomfört nya beräkningar av det nationella och regionala behovet av bostäder för perioden 2024–2033. Enligt Boverkets beräkning behövs drygt 523 000 nya bostäder tillkomma de närmaste tio åren fram till och med år 2033. Som en jämförelse är detta 77 000 bostäder färre än den beräkning Boverket publicerade 2021 för perioden 2021–2030.

Behov av 52 300 nya bostäder per år

Behovet av nya bostäder fram till och med 2033 beräknas till cirka 523 000 med en relativt jämn fördelning av behovet över hela tioårsperioden. Det betyder att det i genomsnitt behöver tillkomma 52 300 nya bostäder per år. Det är en markant minskning om man jämför med tre år tillbaka i tiden och minskningen beror till stor del på ett högt antal färdigställda bostäder de senaste åren. En annan förklaring till minskningen är att Statistikmyndigheten, SCB, har reviderat sin befolkningsframskrivning så att Sveriges befolkningsutveckling blir lägre än tidigare förutspått.

Det är lite oroväckande att bostadsbyggandet den senaste tiden har stagnerat, samtidigt som befolkningen fortsätter öka. Boverkets senaste byggprognos indikerar dock att antalet färdigställda bostäder möter det tillkommande behovet de närmaste åren, vilket gör att bostadsunderskottet i närtid förblir oförändrat. Enligt Boverkets senaste byggpronos kommer knappt 40 000 bostäder färdigställas 2024 och för 2025 är prognosen att endast cirka 33 000 bostäder färdigställs. 

Boverkets byggprognos

SCB:s senaste befolkningsframskrivning

SCB publicerar framskrivningar av befolkningen varje år. Vart tredje år görs mer omfattande modellberäkningar och även framskrivningar med alternativa antaganden, vilket gjordes i år 2024. Vart tredje år publicerar SCB även lokala befolkningsframskrivningar på kommunnivå, som publicerades i juni 2024 för perioden 2024–2040.

Av befolkningsframskrivningen framgår att Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden 2024–2070 och under de kommande 10 åren förväntas folkmängden öka med 247 000 personer. SCB har i år förutspått en lägre befolkningstillväxt jämfört med framskrivningen för ett år sedan. Anledningen till denna nedskrivning är ett lägre antagande om barnafödande och minskad migration. 

Figur 1. Årliga befolkningsförändringar jämfört med föregående framskrivning. Källa: SCB (2023; 2024). Bild: Boverket

Figur 1 visar att SCB nu tror att befolkningen kommer utvecklas i långsammare takt än vad man antog för ett år sedan. Den nya framskrivningen förutspår en befolkningsökning på i genomsnitt 25 000 invånare årligen, men tillväxttakten tilltar efter 2027. Fram till den här beräkningens slutpunkt 2033 prognosticeras 271 000 färre invånare än vid framskrivningen för ett år sedan. Här ska dock noteras att två tredjedelar av minskningen består av barn, vilka inte påverkar byggbehovet kvantitativt i närtid.

Boverkets beräkning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet

Att SCB:s befolkningsframskrivning till 2033 nu är lägre än vad den var när Boverket gjorde sin senaste beräkning innebär att bostadsbyggnadsbehovet också kommer att vara lägre än i tidigare beräkning. Eftersom bostadsbyggandet 2023 översteg vad den faktiska befolkningsökningen under året motiverade, så innebär det att det ackumulerade underskottet av bostadsbyggande fortsätter minska. Figur 2 visar att bostadsunderskottet sakta började byggas upp 2006. Ökningstakten tilltog ett par år senare och underskottet var som högst 2017, men har sedan dess minskat till följd av en hög nivå på bostadsbyggandet och en något lägre befolkningsutveckling. År 2023 beräknas underskottet motsvara drygt 151 000 bostäder. 

Det beräknade bostadsbyggnadsbehovet för de kommande tio åren framgår av tabell 1 där även behovets tre delkomponenter  framgår. Enligt Boverkets beräkning behöver det tillkomma 320 300 bostäder under perioden 2024–2033 för att enbart möta hushållstillväxten och avgående bostäder från bostadsbeståndet. Bostadsunderskottet är som tidigare nämnts drygt 151 000 bostäder. För att bostadsmarknaden ska kunna ses som välfungerande bör det alltid finnas en del lediga lägenheter. Detta kallar vi bostadsreserv och storleken på den utgör en procent av antalet hushåll 2033. 

Tabell 1. Boverkets reviderade byggbehovsberäkning – totalt respektive årligt behov fördelat på tre delkomponenter. Källa: Boverkets beräkningar

Regionalt byggbehov

Det nationella beräknade byggbehovet på 523 000 är ojämnt fördelat över landet och över landets 60 FA-regioner (arbetsmarknadsregioner). En stor del av det beräknade byggbehovet är koncentrerat till storstadsregionerna både i absoluta och i relativa tal. Figur 3 visar en karta över det beräknade byggbehovet per 1 000 invånare. Kartan visar att det beräknade byggbehovet är högst i trakterna runt Stockholm och Uppsala och i ett stråk längs västkusten från strax norr om Göteborg och ner till Malmö, Ystad och södra Österlen. Omvänt är det beräknade byggbehovet lågt, eller inget, i regioner med hög andel landsbygdskommuner som till exempel östra Småland och i Norrlands inland. I årets beräkning är det 28 av 60 FA-regioner som inte har något beräknat byggbehov för perioden 2024–2033. 

Figur 3. Beräknat årligt byggbehov per tusen invånare 2024–2033. Källa: Boverkets beräkningar. Bild: Boverket

Det beräknade byggbehovet är koncentrerat till relativt få regioner. De tio regioner med högst beräknat byggbehov står för sammanlagt drygt 90 procent av det totalt beräknade byggbehovet. Det beräknade byggbehovet är allra störst i Stockholms FA-region där drygt 45 procent av rikets beräknade byggbehov finns. Tabell 2 visar de tio regioner med högst beräknat byggbehov och i tabellen finns en jämförelse med det beräknade byggbehovet för tre år sedan.

Tabell 2. De tio regioner med störst byggbehov 2024–2033 jämfört med perioden 2021–2030. Källa: Boverkets beräkningar

De tio regionerna med störst beräknat byggbehov är samma som vid beräkningen från 2021, men alla har lägre beräknat byggbehov nu än för tre år sedan. Det går också att notera att den enda förändringen som har skett är att Örebro nu har högre beräknat totalt byggbehov än Halmstad, annars håller alla FA-regioner sin plats på listan.

Mer information om det beräknade byggbehovet i alla 60 FA-regioner finns i Boverkets öppna data.

Öppna data – Regionala byggbehovsberäkningar 

Bedömning av det aktuella läget

Framskrivningar och prognoser följs alltid av viss osäkerhet och det gäller inte minst befolkningsframskrivningar. Osäkerheten måste anses som särskilt relevant i dessa dagar. Den ekonomiska utvecklingen har hämmat hushållens konsumtionsmöjligheter och därmed även dämpat bostadsefterfrågan. Här är det viktigt att komma ihåg att denna byggbehovsberäkning baseras på ett rent demografiskt behov och det som byggs gör det på marknadsvillkor. Det gör att underskottet endast minskar om bostadsefterfrågan leder till en bostadsproduktion som överstiger det rent demografiskt tillkommande behovet.

Ekonomiska effekter

Höga energi- och bränslepriser, en under några år hög inflation och kraftigt ökande bostadsräntor har fått stora negativa effekter på ekonomin för många hushåll. Hushållens låga köpkraft kombinerat med höga byggkostnader har lett till lågt antal påbörjade bostadsprojekt och detta är något vi kan räkna med ytterligare en tid framöver. Rysslands anfallskrig mot Ukraina kan också få betydande och långsiktiga effekter på den svenska bostadsmarknaden – både för utbudssidan och för de framtida bostadsbehoven genom en ökad migration.

Befolkningen kommer sannolikt öka snabbare än bostadsbyggandet

Även om färdigställandet av bostäder har hållits uppe på relativt höga nivåer de senaste åren så signalerar de kraftigt minskande byggstarterna att vi de närmaste åren troligtvis kommer hamna i en situation där bostadsbyggandet i bästa fall når samma nivåer som den tillkommande befolkningen. Vi har dock börjat se tecken på en vändning av påbörjandet av nya bostäder där bostadsbyggandet förhoppningsvis når botten 2024 för att sedan vända uppåt igen. Det låga påbörjandet av bostäder som vi sett under de senaste åren kommer dock bli kännbara i form av färre färdigställda bostäder under 2025 och 2026.

Bostäder till rätt grupper och på rätt plats

När det gäller bostadsbyggandets geografiska fördelning tycks marknaden hittills lösa produktionen väl då den absoluta majoriteten av bostäderna de senaste åren har producerats där det regionala behovet finns. Det kanäven finnas ett byggbehov utanför beräkningen som kommer från att de underlag som används avviker från verkligt utfall. Det finns starka skäl att lyfta denna aspekt. Den befolkningsframskrivning som används tar till exempel inte hänsyn till de stora investeringar som görs i norra Norrland, och på andra platser i landet, vilka kan medföra en annan befolkningsutveckling än den som ligger till grund för beräkningen.

En stor utmaning är att få fram bostäder som är ekonomiskt överkomliga så att de behövda bostäderna också kan efterfrågas av de hushåll som i dag ofta har stora problem med att alls komma in och etablera sig på bostadsmarknaden, så som den unga generationen. Om inte marknaden kan erbjuda bostäder till priser som dessa hushåll klarar av att betala, kan det behövas andra incitament för att få till dessa bostäder.

Utöver utmaningen att möta de stora kvantitativa behoven framöver, är det fortfarande viktigt att vara medveten om att antalet äldre ökar väldigt mycket under den närmaste tiden och vi har också tidigare lyft denna aspekt som kan komma att öka byggbehovet mer än vad som framkommer i Boverkets kvantitativa beräkningar.

Betydelsen av en fungerande bostadsmarknad

Om dagens och framtidens bostadsbehov inte kan lösas riskerar det att få stora negativa effekter såväl för de individer som drabbas som för samhället i stort. En generation unga riskerar att inte kunna starta sina vuxenliv och ta sig in på bostadsmarknaden. Företag i storstadsregionerna kan få svårt att rekrytera arbetskraft från andra delar av landet om det fortsatt är svårt att ta sig in på bostadsmarknaden och det riskerar att påverka den ekonomiska tillväxten såväl regionalt som nationellt.

Trångboddhet och olika typer av sociala problem blir också en logisk följd om vi har en bostadssituation där det finns grupper som har svårt att efterfråga en bostad. Till denna utmaning ska också läggas en ökande grupp äldre i alla regioner, även de som inte beräknas ha ett byggbehov. Många av dessa hushåll har behov av mer anpassade bostäder, antingen via nyproduktion eller så kan befintligt bestånd byggas om och anpassas för att möta dessa behov.