Trosa kommun

Granskad: 24 augusti 2023

Arbetet med gestaltningsfrågor har en viktig roll i Trosa kommun. Tre faktorer kan lyftas som särskilt betydelsefulla för kommunens arbete: att samla strategiska ställningstaganden kring gestaltningsfrågor i översiktsplanen, ett långsiktigt samarbete med privata aktörer och att kommunen agerar föregångare i gestaltningen av offentliga miljöer.

Strategiska ställningstagande kring gestaltningsfrågor i översiktsplanen

Linda Axelsson, planchef på Trosa kommun. Foto: Jacob Sjöman

Trosa kommun har valt att ha översiktsplanen som sitt övergripande strategiska dokument för gestaltningsfrågor. Linda Axelsson, planchef på Trosa kommun, berättar att översiktsplanen är ett viktigt stöd för beslutsfattande i efterföljande skeden, som vid detaljplanering. Linda berättar att även kulturmiljöfrågor har en framträdande roll i översiktsplanen, detta inte minst med tanke på att hela Trosa stad är riksintresse för kulturmiljö. För att säkra att gestaltningen på tillkommande bebyggelse utvecklar och stärker riksintresset har kommunen valt att i översiktsplanen inkludera råd och riktlinjer kring hur Trosas bebyggelse ska bevaras och utvecklas.

Vad gäller Trosa stad redovisar vi en del kring ’typiska Trosa hus’, typiska uttryck som är viktiga att tänka på (…). Det betyder ju inte att alla hus ska se ut som artonhundratals hus, men att man vid nybyggnation tänker på proportioner, taklutningar, materialval, färger och så där. Så kan man även med ett väldigt modernt uttryckt få ett en koppling till historien. - Linda Axelsson

Kvarteret Fiskpigan utgör ett exempel på hur ny bebyggelse i Trosa tätort tar upp flera av de karaktäristiska Trosa-drag som finns med i kommunens översiktsplan. Foto: Linda Axelsson
Kvarteret Fiskpigan passar väl ihop med äldre bebyggelse som det gula huset till vänster. Foto: Linda Axelsson

Linda berättar att riktlinjer kopplade till gestaltningsfrågor också lyfts fram i de delar av översiktsplanen som behandlar specifika utvecklingsområde, till exempel framtida bostadsområden eller verksamhetsområden. Genom att lyfta frågan redan på översiktsplanenivå menar Linda att det blir tydligt för exploatörer att det kommer att ställas krav på gestaltningen – ”att det är en viktig fråga helt enkelt på samma sätt som alla andra frågor”.

Kommunen har gjort ett aktivt val kring att låta vissa av översiktsplanens delar som behandlar gestaltning vara på en relativt detaljerad nivå. I vissa skrivningar återfinns direkta kopplingar till hur frågan kan hanteras i detaljplaneringsskedet. Ett exempel återfinns i ett stycke från översiktsplanen där riktlinjer för ny bebyggelse i Trosa stad presenteras:

När en detaljplan ska möjliggöra högre byggnader är det viktigt att studera höjdens påverkan på intilliggande bebyggelse men också om det föreligger risk för skadlig påverkan på riksintresset för Trosa stad (…). I de fall en detaljplan föreslår en högre bebyggelse är det av betydelse att detta utreds och illustreras i planhandlingen. Förslaget behöver alltid utredas utifrån de förutsättningar som råder på platsen och i vissa lägen, även i Trosa tätort, är det möjligt att gå upp i höjd medan det i andra är direkt olämpligt. - (Trosa kommuns översiktsplan, 2021)

Arbetet med att ta fram översiktsplanen är något kommun valt att behålla inom den egna organisationen. Detta till skillnad från detaljplaner som alltid tas fram av en plankonsult. På så vis behålls de ”strategiska frågorna inom huset” vilket Linda menar är särskilt viktigt med tanke på den tyngd som översiktsplanen har.

Vi kan kommunen bäst. Vi tar såklart in influenser från andra, men vi kan inte skicka ut till andra som inte har samma kunskap kring den historiska utvecklingen och situationen. Det är också viktigt med förankring – att alla förstår att det kommer ligga till grund för mångas arbete i kommunen. - Linda Axelsson

En liten organisation ger möjlighet till nära samarbete med korta kontaktvägar

Trosa kommuns samhällsbyggnadskontor är en relativt liten organisation. På samhällsbyggnadskontoret arbetar 14 medarbetare och här ingår alla roller som är kopplade till samhällsbyggnadsprocessen såsom bygglovsenheten, planenheten, miljökontoret, mark- och exploatering med flera.

Linda menar att det finns ett gott samarbete mellan de olika rollerna, och lyfter särskilt fram samarbetet mellan bygglov och plan. Detta samarbete är viktigt exempelvis i översiktsplaneringen, där bygglov bidrar med underlag och granskning. Särskilt viktigt är dock samarbetet i detaljplanearbetet. Bygglovsenheten medverkar alltid i detaljplanearbetet, vilket Linda menar bidrar till att säkerställa att planbestämmelserna kan uppfyllas i efterföljande bygglovsskede. Linda har, i rollen som samordnare för planarbetet, alltid avstämningar med bygglov kring gestaltningsfrågor. Detta menar Linda blir ett sätt att se till att planbestämmelserna är formulerade på ett sådant sätt att det som kommunen önskar faktiskt kan uppnås.

Där kan man ju som planerare själv tycka att man har hyfsad koll. Men det är ju först när det blir kritisk prövning av planbestämmelserna som man verkligen ser om de fungerar och då har ju bygglov bättre erfarenhet. - Linda Axelsson

Långsiktigt samarbete med marknaden och ett starkt förtroende från politiken

I Trosa tätort, där det mest expansiva byggandet har skett under de senaste åren, äger kommunen nästan ingen mark alls. Att kommunen inte äger marken kan ibland vara en begräsning när det kommer till vilka möjligheter som finns med att arbeta med gestaltningsfrågor. Linda berättar dock att hon inte upplever någon större skillnad när kommunen inte själva äger marken. Detta menar Linda beror på en bra dialog med de större fastighetsägarna, markägarna och exploatörerna.

De är ganska väl medvetna om vad vi kommer att ställa för krav och vad vi har för syn på gestaltningsfrågorna. Vi har ganska många lokala aktörer också och de är lite ’inskolade’. De vet vikten av att läsa vår översiktsplan, och vet att om man ska ha in något utvecklingsområde då ska det först prövas i en översiktsplaneprocess. De har ganska stor förståelse för att vi ställer krav. - Linda Axelsson

Linda framhåller också att relationen mellan kommunens politiker och tjänstepersoner, som präglas av förtroende och tydliga direktiv, är något som underlättar dialogen gentemot marknadens aktörer. Kommunens politiker har en tydlig bild av vad de vill uppnå i kommunen vilket gör att ”beställningen mellan politik och tjänstepersoner är väldigt ren och klar”. Samtidigt har tjänstepersonerna ett stort eget ansvar och förtroende. Detta menar Linda gör att tjänstepersonerna har ett starkt mandat när de pratar med fastighetsägare och markägare.

Vi kan säga att ja, men i det här området kommer vi ställa krav på det här och det här, och så vet vi att om de då tycker att det här var alldeles för strikt (…) och då går till politiken för att försöka få gehör där, då vet vi att politiken backar upp oss, och säger att om vi tjänstepersoner gjort en bedömning då är det den som gäller. - Linda Axelsson

Linda berättar att det ända sedan början på 2000-talet, när Trosa tog fram sin första egna översiktsplan, har funnits ett nära samarbete mellan tjänstepersoner och kommunstyrelsens planutskott. Mellan 1992 till 2006 har kommunen haft majoritetsskiften efter varje val. Det har gjort att det varit viktigt att bygga ett bra samarbetsklimat mellan tjänstepersoner och politiker oavsett majoritet, tillägger Linda.

Linda berättar vidare att de politiska partierna alltid har prioriterat planutskottet, vilket gjort att ledamöterna bestått av gruppledare, nämndsordförande och liknande. Det har också funnits en kontinuitet i utskottet och det har alltid funnits några ledamöter kvar från tidigare mandatperiod som kunnat föra arbetssätt och stämning vidare. Även på tjänstepersonssidan har det varit stark kontinuitet vilket också bidrar till att ett förtroende har kunnat byggas upp.

Förtroende byggs också genom att kommunens politik så tydligt håller fast vid översiktsplanen, säger Linda.

Att ta fram en översiktsplan är en omfattande process även om vi tränat upp oss och kan göra det förhållandevis snabbt. I dialogen med medborgare, företagare och markägare/exploatörer är det viktigt att man kan lita på kommunen och genom att bjuda in och lyssna samtidigt som man ger översiktsplanen en tyngd skapas ett positivt samarbetsklimat och förtroende såväl internt som gentemot externa parter. - Linda Axelsson

Det goda samarbetet underlättas av att styrningen av gestaltningsfrågor anpassas efter platsen

En framgångsfaktor för att få gehör hos byggaktörer kring gestaltningsfrågor är att styra gestaltningen mer skarpt på de platser där det behövs och vara mer tillåtande där det är mindre viktigt. Linda menar att vissa områden är mer känsliga än andra när det kommer till gestaltningsfrågor. På sådana platser är det viktigt att styra mer aktivt, till exempel genom mer utförliga regleringar i detaljplanen. På andra platser, å andra sidan, menar Linda att kommunen kan tillåta sig, och bejaka, att det blir brokigt och mer fritt. Genom att styra gestaltningsfrågor olika mycket på olika platser menar Linda att det blir lättare att motivera att vissa krav ställs när det verkligen behövs.

Det kan göra att man har lättare att motivera att – hade det varit ett ’sånt’ område så hade vi kunnat tycka att det var okej att man får göra som man vill. Men det här området är på ett annat sätt, på grund av de här och de här anledningarna, och då är det viktigt med gestaltningen. Kan man bara motivera det på ett bra sätt, då tror jag att man kan få en ganska stor förståelse även från en exploatör som gärna vill maximera. - Linda Axelsson

Gestaltning av offentliga byggnader och miljöer har gett ringar på vattnet

Trosa kommun har höga ambitioner när det kommer till gestaltning av offentliga byggnader och miljöer. Detta menar Linda är något som påverkar även de privata aktörer som verkar i kommunen. Genom att kommunen agerar föregångare och anstränger sig för att hålla en hög gestaltningsmässig kvalitet skapas ett intresse hos exploatörer och fastighetsägare för att arbeta med gestaltningsfrågor.

Det är ju så att när kommunen själv bygger och satsar och gör det riktigt fint, om det så är nya sporthallar eller om det är parkmiljöer, så då sätter det liksom lite nivån också. Detta är något som exploatörerna märker – kommunen prioriterar det här, det är inte bara vi [exploatörerna] som är tvungna att satsa. - Linda Axelsson

Som specifikt exempel tar Linda upp hamnkontoret som kommunen nyligen har uppgraderat. Linda menar att kommunen har haft ett väldigt ambitiöst gestaltningsmässigt anslag i projektet.

Det uppgraderade hamnkontoret i Trosa gästhamn. Foto: Linda Axelsson

Det finns stora värden med att kommunen satsar på de allmänna miljöerna, menar Linda. Vackra miljöer leder till nöjda och belåtna kommuninvånare som trivs i sina respektive områden. Att arbeta med insatser kopplade till gestaltning av allmänna miljöer behöver varken vara svårt eller särskilt dyrt. Som exempel berättar Linda om kommunens arbete med att anlägga blomsterängar i viktiga stråk för gående och cyklister. Till en början var det ganska torrt och mest ogräs som växte, men efter en regnskur tog det fart och blev jättevackert, berättar Linda. Blomsterängen anlades bland annat i ett stråk upp till en vårdcentral i Trosa och nu ser man ofta äldre som satt sig ned på sin rullator för att titta, eller ungdomar som stannar till och njuter av platsen. Det var en ganska liten åtgärd, men samtidigt något som betytt väldigt mycket. Denna insats, tillsammans med andra insatser för att stärka den allmänna platsen, är något som Linda över lag ser har höjt den gestaltningsmässiga kvaliteten i kommunens tre tätorter.

En av de blomsterängar som kommunen anlagt. Foto: Maria Johansson

I undersökningar som gjorts bland kommunens invånare visar det sig att kommunen generellt sett ”har nöjda och belåtna invånare”, men samtidigt med höga krav och förväntningar på sin kommun. Detta är något som Linda tror till stor del beror på att man trivs i sina bostadsområden och i de offentliga miljöerna.

Avslutningsvis kan sägas att nycklarna till att skapa trivsamma och vackra livsmiljöer är flera. I Trosa kommuns fall är tre faktorer särskilt betydelsefulla för kommunens gestaltningsarbete: kommunens översiktsplan, det långsiktiga samarbetet med privata aktörer och kommunens eget arbete med gestaltningen av offentliga miljöer.

Boverket (2023). Trosa kommun. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/gestaltning-i-dp/kommunexempel/trosa-kommun/ Hämtad 2024-09-27