Internationella åtaganden

I klimatavtalet från Paris fastslås det att den globala uppvärmningen ska hållas långt under två grader Celsius och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader jämfört med den förindustriella nivån.

Kyotoprotokollet

Sverige ratificerade 1993 FN:s ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen). Klimatkonventionens mål är att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Kyotoprotokollet till klimatkonventionen (Kyotoprotokollet) innehåller bindande åtaganden för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Under perioden 2008–2012 (den första åtagandeperioden) skulle industriländernas utsläpp av växthusgaser minska med cirka fem procent jämfört med 1990 års nivå. EU och dess medlemsstater kom överens om att gemensamt fullgöra sina åtaganden. I den EU-interna bördefördelningen hade Sverige ett åtagande som innebar att utsläppen kunde öka med högst fyra procent jämfört med 1990. Sverige ratificerade tillsammans med EU och dess medlemsstater Kyotoprotokollet, som trädde i kraft 2005.

Sveriges insatser för internationella klimatinsatser är nu i en övergångsfas, eftersom insatser under Kyotoprotokollet för närvarande fasas ut samtidigt som insatser under Parisavtalet startar. Insatserna under Kyotoprotokollet avslutas 2025.

Parisavtalet

Parisavtalet, som är ett globalt och rättsligt bindande klimatavtal, trädde i kraft den 4 november 2016. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under två grader Celsius och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå. Parisavtalet innehåller inga fasta procentsatser, utan det tillkommer varje deltagande part att anmäla vilka åtaganden man gör. Dessa ska uppdateras vart femte år i enlighet med principen om en progressiv skärpning av åtagandena.

EU har gjort ett gemensamt åtagande om att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 procent senast 2030 jämfört med 1990. När det gäller utsläpp från den sektor som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras EU:s åtagande inom ramen för det systemet. För de sektorer som inte omfattas av systemet med utsläppsrätter kommer nationella mål att formuleras för utsläpp av växthusgaser. I förslaget till ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater får Sverige ett mål på minus 40 procent till 2030 jämfört med 2005.

Under rubriken "Relaterad information" finns en länk till Naturvårdsverkets webbsida om EU:s system för handel med utsläppsrätter.

FN:s Agenda 2030

År 2015 antog FN Agenda 2030 för hållbar utveckling. Syftet med Agenda 2030 är att skapa förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och anständigt arbete för alla. Agendan innehåller 17 mål för hållbar utveckling. Mål 13 lyder: Bekämpa klimatförändringar – vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.