Struktur och utformning vid kust och hav

Bebyggelse, anläggningar och infrastruktur ska lokaliseras så att användandet av den fysiska miljön medverkar till att uppfylla en hållbar utveckling utifrån sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. 

En långsiktigt hållbar struktur

En hållbar struktur i översiktsplanen kan bland annat handla om hur bostäder, arbetsplatser, service och allmänna platser lokaliseras i förhållande till varandra, hur tät och sammanhållen bebyggelsen är samt vilken ortsstruktur regionen har. För att behålla bebyggelsens särprägel samtidigt som den är funktionell för dagens och framtidens samhälle är det av betydelse att planeringen utgår från en analys av landskapsbild och bebyggelsestruktur. Ett sådant planeringsunderlag gör det möjligt att utforma den nya bebyggelsen med utgångspunkt i det som är karaktäristiskt för orten och landskapet och på så sätt utveckla den befintliga bebyggelsens värden.

Eftersom struktur till stor del består av relationer och samband är givetvis infrastrukturen central i sammanhanget. En ändamålsenlig struktur ger till exempel förutsättningar för att bebyggelse och anläggningar lokaliseras så att transportbehov minimeras. Det kan till exempel handla om att lokalisera ny bostadsbebyggelse i närhet till kollektivtrafik och samhällsservice för att minska behovet av transporter. Eller hur förutsättningar ser ut för att hitta ett jobb i närområdet eller bedriva näringsverksamhet i anslutning till sin bostad.

Förutom att minska transportbehovet handlar en hållbar struktur även om att kunna ordna trygga försörjningssystem av el, kommunikation och dricksvatten samt hantering av avloppsvatten och avfall. Det kan till exempel innebära att systemen anpassas till och utvecklas på ett sätt som tar hänsyn till miljökraven och naturens kretslopp.