Hållbar utveckling i PBL

I PBL:s portalparagraf finns kopplingar till Brundtlandrapportens strävan om att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. De ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling stöttas av PBL:s grundläggande bestämmelser.

Syftet med PBL är en hållbar utveckling

Förarbetena till PBL säger att ett huvudsyfte med lagen är att den till sin helhet ska sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling och de allmänna intressena pekar på de frågor som kommunerna ska ta sig an i sin planering. Varje kommun kan som ett både planerande och genomförande organ medverka till att Sverige som helhet får en hållbar samhällsutveckling.

I proposition 2006/07:122 fanns för första gången i detta sammanhang ett resonemang om PBL och hållbar utveckling. Kopplingen till hållbar utveckling och den ekonomiska dimensionen förtydligades genom att en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens lades till i PBL:s 2 kapitel som allmänt intresse. I propositionen sades också att det främst är i de inledande kapitlen samt i paragraferna om de allmänna intressena som målsättningen om en hållbar utveckling framgår.

De allmänna intressena

2 kap. PBL innehåller de allmänna intressen och krav som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse och som är utgångpunkten för vad som är lämplig mark- och vattenanvändning i ett hållbarhetsperspektiv. Portalparagrafen konkretiseras genom bestämmelserna om de allmänna intressena och de allmänna intressena kan i sin tur ges tydligare innehåll bland annat genom de nationella målen.

Bestämmelserna i 2 kap. PBL inkluderar olika miljöaspekter. Detta innefattar dels en generell strävan om en god miljökvalitet och en god livsmiljö, dels olika krav på hänsyn till mark och vattenområdenas värden och egenskaper. Dessutom finns det hänvisningar till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Kapitlet innehåller också bestämmelser om en god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror och krav på att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till människors hälsa och utformas med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser mm.

Allmänna intressen

I översiktsplanering är det främst PBL 2 kap. 3 § som ger stöd för arbetet:

Nationella och regionala mål

Översiktsplaneringen har en central roll i arbetet med hållbar utveckling inom fysisk planering eftersom planen ska samordnas med de nationella och regionala mål som är relevanta för kommunens hållbara utveckling. Målsättningen är att översiktsplanen ska bli ett sektorsövergripande och strategiskt instrument för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska planeringen. Den ska även fungera som en plattform för kommunens medverkan i bland annat den regionala utvecklingsplaneringen. Vilka mål som är relevanta att beakta måste bedömas med utgångspunkt i visionen och de utmaningar och mål som kommunen formulerat lokalt.

I propositionen till En enklare plan- och bygglag (2009/10:170) står även följande:

Exakt vilka mål, planer och program som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen. Se Prop. 2009/10:170 (sid 177) i "Relaterad information".

Strategisk miljöbedömning

Strategisk miljöbedömning är ett verktyg som bör integreras tidigt i planprocessen. I PBL 3 kap 6b § hänvisas till miljöbalken där det finns bestämmelser om strategisk miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning av planer och program. Syftet med en strategisk miljöbedömning är att gynna den hållbara utvecklingen genom att integrera miljöaspekter i planarbetet. Bedömningen sammanställas i en miljökonsekvensbeskrivning som medföljer planen.

Miljöbedömning översiktsplan - ett processverktyg