Om Boverkets konstruktionsregler, EKS
Boverkets konstruktionsregler, EKS, innehåller föreskrifter och allmänna råd till kraven på byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF.
Europeiska konstruktionsstandarder
EKS anger hur de europeiska konstruktionsstandarderna, så kallade eurokoder, ska tillämpas. EKS utgör tillsammans med eurokoderna det svenska regelverket för verifiering av byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet.
EKS är indelad i 10 avdelningar från A till J. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser. Därefter behandlar varje avdelning i EKS en eurokod. Exempelvis behandlas i avdelning B eurokod 0, i avdelning C eurokod 1 och så vidare.
EKS omfattar inte alla eurokoder. Eurokoder som inte omfattas är eurokod 8 dimensionering av bärverk avseende jordbävning och del 2 i eurokod 7 som avser marktekniska undersökningar. Boverket ser inte något behov av att införliva dessa eurokoder i EKS. Jordbävning är inte relevant för svenska förhållanden och marktekniska undersökningar omfattar inte dimensionering. De delar av eurokoderna som särskild behandlar broar finns inte heller med i EKS. Föreskrifter till broar omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter för järnvägar och vägar.
Nu gällande EKS
Du hittar nu gällande EKS i Boverkets författningssamling.
Grundförfattningen för EKS är BFS 2011:10 och den senaste ändringsförfattningen för EKS är BFS 2022:4.
PBL, PBF och EKS innehåller samhällets minimikrav på det som byggs. Ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
- att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
- oacceptabla större deformationer,
- skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
- skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
7 §
För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
2. oacceptabla större deformationer,
3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
Ansvar för att reglerna följs
Det är byggherren som ansvarar för att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL, PBF och EKS. Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Vem som är byggherre ska anges i ansökan om bygglov eller i anmälan.
5 §
Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.
8 §
En ansökan om lov eller en anmälan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), innehålla uppgifter om
1. fastighetens beteckning,
2. byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress,
3. den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas, och
4. den föreslagna kontrollansvariges person- eller organisationsnummer, namn och adress, om det behövs en kontrollansvarig.
8 a §
En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen
(2010:900) och som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen, innehålla
1. uppgifter om
a) byggnadsverkets utformning och omfattning,
b) rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
c) miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
d) vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
e) de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
f) åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
2. en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Om ansökan avser en åtgärd som enligt 2 kap. 4 b eller 4 c § inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller första stycket endast om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda.
Förordning (2021:786).
8 b §
Uppgifterna enligt 8 a § ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som anges i 10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966).
Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap.
28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt
6 kap. miljöbalken, ska ansökan utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen. Förordning (2021:786).
Byggnadsnämndens roll
Innan ett byggnadsverk är byggt behandlas kraven av byggnadsnämnden vid tekniskt samråd och startbesked. Det är även byggnadsnämnden som har tillsyn över att reglerna följs.
2 §
Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.
Om samhällets minimikrav inte uppfylls kan byggnadsnämnden göra ingripanden. Regler om sanktioner finns i PBL och PBF.
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
1 §
En byggsanktionsavgift enligt 11 kap. plan- och bygglagen
(2010:900) ska tas ut för de överträdelser och med det belopp som följer av detta kapitel. Avgiften fastställs med tillämpning av det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattas. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp. Förordning (2013:308).
Konsekvensutredningar
När EKS ändras tas en konsekvensutredning fram. Utredningen är en bra källa till mer information om reglerna. I konsekvensutredningen finns beskrivningar av de ändringar som görs i reglerna, motiv till varför ändringarna görs och beskrivning av reglernas olika konsekvenser. I Boverkets författningssamling finns EKS med tillhörande konsekvensutredningar samlade.
Äldre konstruktionsregler
För dig som behöver verifiera bärförmågan i en äldre byggnad eller av andra skäl behöver känna till äldre bestämmelser har Boverket skannat in många äldre regler.
Film
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.