Byggnadsklasser

Granskad: 16 december 2024

I byggreglerna om brandskydd används byggnadsklasser som en styrande parameter för vilka krav som ska ställs på byggnaden, till exempel avseende bärförmåga vid brand. Byggnadsklasserna grupperar byggnader med likartade skyddsbehov. Det finns byggnadsklass 0, 1, 2 och 3, varav byggnadsklass 0 har högst skyddsbehov och 3 lägst. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets byggregler

Boverkets konstruktionsregler

Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Kraven på säkerhet i händelse av brand preciseras i byggreglerna

Det grundläggande kravet på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet på säkerhet i händelse av brand utvecklas och förtydligas i plan- och byggförordningen, PBF. I byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciseras sedan hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet säkerhet i händelse av brand.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

8 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

I andra kapitlet i byggreglerna om brandskydd finns regler om dimensionerande förutsättningar, tekniska system och övriga anordningar. Reglerna syftar till att förenkla och underlätta läsbarheten av reglerna i övriga kapitel genom att gruppera och samla regler för dimensionerande förutsättningar, tekniska system och övriga anordningar.

Reglerna i andra kapitlet är ett komplement till reglerna i övriga kapitel i byggreglerna om brandskydd. De ska därför bara tillämpas tillsammans med regler från övriga kapitel. Reglerna i andra kapitlet kan därmed sägas vara en förlängning av de preciserade kraven i tredje till åttonde kapitlet.

Under övergångsperioden, fram till den 30 juni 2026, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, 
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller 
  • inte kräver varken bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026. 

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring i 
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och om övergångsbestämmelser på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Begrepp

Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.

Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna

Byggnadsklasser

I byggreglerna om brandskydd används byggnadsklasser för att gruppera och förenkla de preciserade kraven. Byggnadsklasserna grupperar byggnader med likartade skyddsbehov. Det finns byggnadsklass 0, 1, 2 och 3. Byggnadsklass 0 har högst skyddsbehov och 3 lägst.

Byggnadsklasser används i de preciserade kraven för att avgöra vilka krav som gäller, främst avseende krav på bärförmåga vid brand och brandavskiljande förmåga, men de påverkar även andra krav som ytskikt. Närmare beskrivning av de preciserade kraven och relationen till funktionskraven finns på sidan Säkerhet i händelse av brand.

Säkerhet i händelse av brand

Antalet plan avgörande för valet av byggnadsklass

Det är huvudsakligen antalet plan ovan mark i byggnaden som är avgörande för vilken byggnadsklass en byggnad ska hänföras till. I detta sammanhang representerar antalet plan ett mått på byggnadens riskbild, vilket i sin tur medför ett visst skyddsbehov.

Det finns inte någon definition i byggreglerna om brandskydd av vad som utgör ett plan. I många fall är det enkelt att avgöra hur många plan en byggnad har, men ibland kan gränsfall finnas. Vid gränsfall behöver en bedömning göras i det enskilda fallet med hänsyn till hur mycket planet bidrar till byggnadens riskbild. Skolgårdar på tak, parkeringar på tak och annat som i allt väsentligt är av betydelse för byggnadens skyddsbehov när det gäller brandskydd bör normalt betraktas som ett plan. Avsikten är däremot inte att mindre nivåskillnader eller liknande inom en byggnad ska betraktas som flera olika plan.

Det finns några undantag för när vissa plan inte behöver inkluderas vid indelning i byggnadsklass. Undantagen finns för att till exempel små entresolplan, vindar med förråd till bostäder, indragna takvåningar med fläktrum och andra utrymmen med motsvarande riskbild ska kunna ingå i byggnaden utan att de bli styrande för byggnadsklassen. Ett sådant plan påverkar normalt inte skyddsbehovet så mycket att det ska kunna innebära att hela byggnaden hamnar i en högre byggnadsklass.

När ska det översta planet inkluderas i antalet plan?

Det översta planet behöver inte inkluderas när antalet plan bestäms om det inte är avsett för personer att vistas varaktigt på. Det kan till exempel handla om indragna takvåningar med fläktrum, förrådsvindar och liknande utrymmen med motsvarande riskbild.

När ska entresolplan inkluderas i antalet plan?

Ett entresolplan utgör ett plan inom ett större utrymme med högre takhöjd. Entresolplan kan se ut på många olika sätt. Entresolplan kan till exempel finnas i industrilokaler där delar av ett större rum fått en extra våning som antingen kan vara öppen eller avskild från det större rummet. Även sovloft och liknande i bostäder kan utgöra entresolplan. En våning inom en bostad eller lokal där i princip enbart hålet för trappan utgör öppningen mot underliggande plan betraktas vanligtvis inte som entresolplan.

Reglerna om indelning i byggnadsklasser anger i vilken utsträckning entresolplan får undantas vid bestämningen av antalet plan i byggnaden. Större entresolplan behöver inkluderas eftersom de bidrar till riskbilden så mycket att de inte kan bortses från. Utgångspunkten för alla byggnadsklasser är att entresolplan som är större än 50 % av underliggande plan alltid ska inkluderas vid beräkning av antalet plan. En begränsning finns även av den maximala arean på entresolplan. Hur stor arean tillåts vara beror på byggnadsklassen. Se vidare längre ned under beskrivningen av respektive byggnadsklass. I det fall flera entresolplan förekommer avses den totala arean av samtliga entresolplan.

I vilken utsträckning ett eller flera entresolplan faktiskt bidrar till riskbilden i byggnaden kan i praktiken avgöras av ytterligare faktorer, till exempel placering i byggnaden, gemensamma bärverksdelar med mera. Ett stort entresolplan som är en del av byggnadens bärande huvudsystem innebär rimligtvis ett större bidrag till riskbilden och därmed skyddsbehovet än vad flera små fristående entresolplan gör. Sådana faktorer är inte möjligt att ta hänsyn till vid indelning i byggnadsklass. Men de kan vara möjliga att ta hänsyn till genom analytisk dimensionering och avsteg från de preciserade krav som styrs av byggnadsklassen.

Vad innebär plan ovan mark?

De två översta källarplanen behöver inte inkluderas vid bedömningen av antalet plan i byggnaden när byggnadsklassen ska bestämmas. Detta innebär att om en byggnad har högst två källarplan är det bara antalet plan ovan mark som är avgörande för byggnadsklassen. Har byggnaden fler än två plan under mark ska byggnaden alltid hänföras till byggnadsklass 0.

En byggnadsklass per byggnad

Varje byggnad ska tilldelas endast en byggnadsklass. Eftersom byggreglerna om brandskydd ställer olika krav vad gäller brandspridning inom byggnad och mellan byggnader kan det ibland vara väsentligt att avgöra om man har att göra med flera olika sammanbyggda byggnader eller en och samma byggnad. Byggherren bör normalt känna till om det är en eller flera byggnader som denne planerar att uppföra.

Krav på indelning i byggnadsklass

För att kunna tillämpa de preciserade kraven i byggreglerna om brandskydd är det nödvändigt att dela in byggnaden i en byggnadsklass. Det är dock möjligt att verifiera funktionskraven genom analytisk dimensionering utan att dela in byggnaden i byggnadsklass, eftersom byggnadsklasserna inte förekommer i funktionskraven. Mer information om analytisk dimensionering finns på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Anledningen till att det inte alltid är nödvändigt att hänföra en byggnad till en byggnadsklass är att funktionskraven i byggreglerna om brandskydd inte är knutna till byggnadsklasser. Enbart de preciserade kraven är det. Det är därför möjligt att verifiera en funktionsbaserad utformning direkt mot funktionskraven i kapitel 3 till 8 i byggreglerna om brandskydd utan sådan indelning om absolut analys tillämpas.

Vid en analytisk dimensionering där jämförande analys tillämpas behöver en referensbyggnad dock hänföras till en byggnadsklass för att möjliggöra jämförelser med säkerhetsnivån som följer av de preciserade kraven. Det är mycket ovanligt att en byggnads brandskydd helt och hållet verifieras med analytisk dimensionering genom absolut analys. I praktiken hänförs därför i princip alla byggnader alltid till en byggnadsklass.

Byggnadsklass 0

Byggnadsklass 0 omfattar byggnader där skyddsbehovet för byggnaden är mycket stort utifrån det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader. Det handlar om byggnader där konsekvensen av kollaps är mycket stor och där byggnaden har sådan komplexitet att utrymningsförloppet för byggnaden som helhet och räddningsinsatsen kan vara förknippade med särskilda svårigheter.

5 §

Med byggnadsklass 0 avses en byggnad med mycket stort skyddsbehov.

Byggnader som omfattas av första stycket är följande:

  • 1. Byggnader i fler än tjugo plan ovan mark.
  • 2. Byggnader i fler än två plan under mark.

Trots andra stycket behöver det översta planet ovan mark inte inräknas i antalet plan om personer inte vistas där varaktigt.

Trots andra stycket behöver entresolplan inte inräknas i antalet plan om det utgör högst 50 procent av underliggande plan och högst 100 m2.

Byggnadsklassen omfattar byggnader med fler än 20 plan ovan mark och byggnader med tre eller fler plan under mark. För byggnader i byggnadsklass 0 är de preciserade kraven inte direkt tillämpliga utan brandskyddet behöver verifieras genom analytisk dimensionering.

Entresolplan ska inkluderas vid beräkningen av antalet plan om det utgör mer än 50 procent av underliggande plan eller är större än 100 m2.

Närmare beskrivning om verifieringen av funktionskraven i byggnader i byggnadsklass 0 finns på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Byggnadsklass 1

Byggnadsklass 1 omfattar byggnader där skyddsbehovet för byggnaden är stort utifrån det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader.

6 §

Med byggnadsklass 1 avses byggnader med stort skyddsbehov.

Byggnader som omfattas av första stycket är byggnader i tre till tjugo plan ovan mark, förutom byggnader i tre plan ovan mark som är en- eller tvåbostadshus eller komplementbyggnader.

Trots andra stycket behöver det översta planet ovan mark inte inräknas i antalet plan om personer inte vistas där varaktigt.

Trots andra stycket behöver entresolplan inte inräknas i antalet plan om det utgör högst 50 procent av underliggande plan och högst 100 m2.

Följande byggnader hör till byggnadsklass 1:

  • byggnader som har fyra eller fler plan ovan mark, men inte fler än 20 plan ovan mark
  • byggnader som har tre plan ovan mark och som inte är en- eller tvåbostadshus eller komplementbyggnader som hör till ett en- eller tvåbostadshus.

Entresolplan ska inkluderas vid beräkningen av antalet plan om det utgör mer än 50 procent av underliggande plan eller är större än 100 m2.

De preciserade kraven för byggnadsklass 1 är utformade för att den bärande och avskiljande förmågan vid brand i huvudsak ska motstå fullständiga brandförlopp inklusive avsvalningsfasen och för att stödja en invändig räddningsinsats genom till exempel krav på brandgasventilation i trapphus.

Byggnadsklass 2

Byggnadsklass 2 är byggnader där skyddsbehovet är måttligt utifrån det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader.

7 §

Med byggnadsklass 2 avses byggnader med måttligt skyddsbehov.

Byggnader som omfattas av första stycket är följande:

  • 1. Byggnader i två plan ovan mark med en byggnadsarea större än 200 m2.
  • 2. Byggnader i tre plan ovan mark som är en- eller tvåbostadshus eller komplementbyggnader.

Trots andra stycket behöver det översta planet ovan mark inte inräknas i antalet plan om personer inte vistas där varaktigt.

Trots andra stycket behöver entresolplan inte inräknas i antalet plan om det utgör högst 50 procent av underliggande plan och högst 100 m2.

Följande byggnader hör till byggnadsklass 2:

  • byggnader med en byggnadsarea större än 200 m2 och som har två plan ovan mark
  • en- och tvåbostadshus som har tre plan ovan mark
  • komplementbyggnader som har tre plan ovan mark och som hör till ett en- eller tvåbostadshus.

Entresolplan ska inkluderas vid beräkningen av antalet plan om det utgör mer än 50 procent av underliggande plan eller större än 100 m2.

De preciserade kraven för byggnadsklass 2 innebär att brandspridning genom brandavskiljande konstruktioner och kollaps av byggnaden är acceptabel efter en viss tid och att byggnaden enbart till viss del är utformad för att stödja en invändig räddningsinsats.

Byggnadsklass 3

Byggnadsklass 3 omfattar byggnader där skyddsbehovet för byggnaden är litet utifrån det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader.

8 §

Med byggnadsklass 3 avses byggnader med litet skyddsbehov.

Byggnader som omfattas av första stycket är följande:

  • 1. Byggnader i högst ett plan ovan mark.
  • 2. Byggnader i två plan ovan mark med högst 200 m2 byggnadsarea.
  • 3. Byggnader i två plan ovan mark som är en- och tvåbostadshus eller komplementbyggnader.

Trots andra stycket behöver det översta planet ovan mark inte inräknas i antalet plan om personer inte vistas där varaktigt.

Trots andra stycket behöver entresolplan inte inräknas i antalet plan om det utgör högst 50 procent av underliggande plan och högst 500 m2 i lager och industrier eller högst 200 m2 för övriga ändamål.

Följande byggnader hör till byggnadsklass 3:

  • byggnader med ett plan ovan mark
  • byggnader som har två plan ovan mark och som har en byggnadsarea mindre än 200 m2
  • en- och tvåbostadshus oavsett storlek som har ett eller två plan ovan mark
  • komplementbyggnader som har ett eller två plan ovan mark och som hör till ett en- eller tvåbostadshus
  • byggnader som är helt belägna under mark och som har ett eller två plan.

Entresolplan ska inkluderas vid beräkningen av antalet plan om det utgör mer än 50 procent av underliggande plan. Entresolplan ska även inkluderas om det är större än 500 m2 i lager och industrier eller större än 200 m2 i andra verksamheter.

Med entresolplan i lager och industrier avses entresolplan som till exempel nyttjas för förvaring, maskininstallationer, enstaka operatörsplatser och liknande. Större entresol accepteras i dessa fall för att verksamheten på entresolplanet kännetecknas av ett begränsat antal personer med direkt koppling till verksamheten på det underliggande planet. Entresolplan som används för ändamål utan direkt koppling till lager- eller industriverksamheten (till exempel kontorsplatser) eller som är avsedda för mer än ett fåtal personer omfattas i stället av den generella begränsningen om 200 m2.

De preciserade kraven för byggnadsklass 3 är generellt inte utformade för att stödja en invändig räddningsinsats, till exempel avseende bärförmåga eller brandgasventilation.

Boverket (2024). Byggnadsklasser. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/brandskydd/dimensionerande-forutsattningar/byggnadsklasser/ Hämtad 2024-12-18