Grönplanens sammanhang, roll och status

Grönplanen är ett centralt verktyg som styrdokument för grönplaneringen och som planeringsunderlag till översiktsplanen och kommunens detaljplaneläggning. Den kan tas fram som ett fristående dokument eller som en ändring av översiktsplanen.

Grönplanen som ett paraplydokument

Grönplanen kan ta upp en rad olika aspekter och frågeställningar som rör grönstrukturens olika delar. I figuren nedan listas olika typer av planer och program som kommunerna arbetar med och som på olika sätt knyter an till grönplaneringen. Grönplanen kan ha en sorts paraplyfunktion för kommunens olika strategier, planer och program som rör grönska, vatten, offentliga rum, friluftsliv, rekreation, lekplatser, kulturmiljöer med mera.

Grönstrukturens mark- och vattenområden inom byggd miljö, i det tätortsnära landskapet och landskapet i stort tas idag upp i många olika typer av kommunens styrdokument som här har sorterats i olika teman. Grönplanen kan här ha en sorts paraplyfunktion. Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket

Grönplanens roll och funktion

Grönplanens roll och funktion avgörs av hur kommunen väljer att ta fram grönplanen, vilken omfattning och detaljeringsgrad den ska ha. En grönplan kan tas fram på flera olika sätt och det är kommunens behov av och målsättningar med en grönplan som ligger till grund för val av arbetssätt. En grönplan kan tas fram som:

• ett fristående kommunalt styrdokument, där hela eller delar av grönplanen utgör ett planeringsunderlag till översiktsplanen, eller som
• en ändring av översiktsplan genom tillägg enligt PBL.

Det vanligast förekommande är grönplanen som ett fristående dokument enligt kommunens egen styrdokumentsstruktur, där delar av grönplanen fungerar som planeringsunderlag för översiktsplanen och detaljplaneläggning.

Kommunen behöver tänka igenom vad grönplanen ska användas till. Som en ändring av översiktsplanen får grönplanen en mer formell påverkan på mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling än som ett fristående dokument. Samtidigt blir grönplanen som tillägg mer styrd av PBL:s krav på process och innehåll. Med grönplanen som ett fristående dokument är kommunen friare i process och innehåll och kan då fungera bra både som ett planeringsunderlag och som en handlingsplan. Delar av grönplanen behöver dock enkelt kunna användas i översiktsplanen som ett underlag för mark- och vattenanvändningen.

Grönplanen har en viktig roll som underlag till den fysiska planeringen. En grönplan kan tas fram på olika sätt, antingen som ett som ett fristående dokument utanför PBL (det blå alternativet till vänster) eller som en ändring av översiktsplanen genom ett tillägg (det gula alternativet till höger). Med grönplanen som en ändring av översiktsplanen får planen en större inverkan på beslut om mark- och vattenanvändning än om den är ett fristående dokument, men styrs också tydligare av PBL:s krav på process och innehåll. Med grönplanen som ett fristående dokument är kommunen friare i process och innehåll, dock är det viktigt att delar av grönplanen kan användas som ett planeringsunderlag i översiktsplanen. Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket

Grönplanen som fristående dokument

En grönplan som ett fristående dokument kan vara en strategi, en policy, ett planeringsunderlag för översiktsplanen, ett program eller en handlingsplan beroende på hur kommunen definierar sina styrdokument. Om kommunen väljer att ta fram grönplanen som ett fristående dokument påverkar det på följande sätt:

Innehåll

Med grönplanen som ett fristående dokument är kommunen fri i hur dokumentet utformas och vad det ska innehålla. Det är dock angeläget att strukturbilder, relevanta slutsatser och ställningstaganden som görs i grönplanen är utformade så att de kan användas i den kommunala översiktsplanen och att strategier, vägledning och riktlinjer som tas fram får en relevant tyngd i den kommande avvägningen mot andra allmänna intressen, detaljplaneläggning och bygglov.

Process

Med ett fristående dokument bestämmer kommunen själv hur grönplanen ska tas fram och processas. Kommunen väljer också själv vem som ska fatta beslut om grönplanen om det är en nämnd, kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. För att grönplanen ska få en politisk tyngd och bred förankring är det lämpligt att grönplanen godkänns av kommunfullmäktige.

Aktörer

Kommunen bestämmer själv vilka aktörer inom och utom kommunen som ska involveras i arbetet. Erfarenheter från flera kommuner visar dock att planens kvalitet och stabilitet ökar med bredare samråd där, förutom interna förvaltningar och bolag, även kommunens medlemmar, markägare, föreningar och näringsliv inkluderas i diskussionen. Då kan grönstrukturen som helhet levandegöras, och en diskussion om vilka gemensamma och olika roller som bostadsgårdar, parker och natur spelar, lyftas in.

Omfattning och avgränsning

Kommunen kan välja geografisk omfattning vilket gör det lättare att gå stegvis tillväga och göra en grönplan för olika delar av kommunen, till exempel tätorterna, det tätortsnära landskapet och landsbygden. Dock är det viktigt att kommunen ser till hela landskapet för att synliggöra viktiga samband och värdekärnor.

Avvägning gentemot andra intressen

Om grönplanen görs som ett fristående dokument behöver kommunen inte göra avvägningar gentemot andra intressen i grönplanen. Kommunen kan i stället beskriva vilka prioriteringar, riktlinjer och åtgärder som behövs för att utveckla grönstrukturen på bästa sätt. Om avvägningar mot andra intressen görs i grönplanen är det viktigt att det tydligt framgår vilka riktlinjer och åtgärder som behövs för grönstrukturens utveckling och vilka av dessa som eventuellt får stå tillbaka för andra intressen. Däremot behöver kommunen göra avvägningar mellan olika värdeaspekter inom grönplaneringen. Till exempel om dagvatten ska prioriteras framför rekreativa värden. Ofta går det dock att samordna olika värdeaspekter inom samma grönområde i en mångfunktionell grönstruktur.

Vägledande funktion i fysisk planering och byggande

Ett fristående dokument är formellt inte lika vägledande för beslut om mark- och vattenanvändningen samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på samma sätt som en grönplan som har tagits fram som en ändring av översiktsplanen genom tillägg. Detta innebär till exempel att kommunen inte behöver motivera eventuella avsteg i samband med detaljplaneläggning. Det gör också att kommunen kan ha sämre möjligheter att vid överklaganden av detaljplaner och bygglov kunna hävda olika gröna kvaliteter och värden.

Grönplanen som en ändring av översiktsplanen genom tillägg

Om en grönplan görs som en ändring av översiktsplanen genom tillägg påverkar det på följande sätt:

Innehåll

PBL:s 3 kap. styr vad som måste behandlas i grönplanen om den tas fram som en ändring av översiktsplanen. Detta omfattar bland annat allmänna intressen i 2 kap. PBL, förhållanden av väsentlig betydelse och grönplanens konsekvenser.

Process

Processen att ta fram en översiktsplan är reglerad i PBL och omfattar samråd, granskning och antagande. Grönplanen som ändring av översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. Det kan bli en mer omfattande och många gånger tyngre process att ta fram en grönplan på grund av kraven på samråd och granskning. Å andra sidan kan frågorna få en bredare politisk tyngd mot såväl interna som externa aktörer vars projekt prövas enligt plan- och bygglagen eller andra lagar. Kunskapsbyggandet kring grönstrukturfrågorna får en naturlig koppling till den breda dialog som sker i framarbetandet av ett tillägg till översiktsplanen.

Aktörer

Grönplanen som en ändring av översiktsplanen ska samrådas med bland annat länsstyrelse, region, grannkommuner och kommunens medlemmar enligt 3 kap. 8§ PBL. Under samråd och granskning ska till exempel Länsstyrelsen yttra sig över planen. Länsstyrelsens granskningsyttrande ska redovisas tillsammans med grönplanen.

Omfattning och avgränsning

Grönplanen som en ändring av översiktsplanen behöver omfatta hela kommunens yta. Om kommunen väljer att ta fram grönplanen som ett tillägg till översiktsplanen innebär det att översiktsplanen ändras och att samband och konsekvenser för helheten ska redovisas i den. Enligt PBL finns det krav på innehåll och den formella processen för framtagandet, som måste följas. Slutligen behöver kommunen bedöma om en miljöbedömning krävs.

Avvägning mot andra intressen

Med grönplanen som en ändring av översiktsplanen behöver avvägningar göras både mellan olika värden för grönplaneringen och mellan behovet av att utveckla grönstrukturen som helhet och andra intressen som infrastruktur eller bebyggelseutveckling. Det kan resultera i att vissa grönstrukturvärden osynliggörs i grönplanen då avvägningen har gjorts till förmån för andra intressen.

Vägledande funktion i fysisk planering och byggande

Grönplanen som en ändring till översiktsplanen får en tydligare och formellt vägledande roll i efterföljande plan- och byggprocess. Detta innebär till exempel att kommunen ska motivera eventuella avsteg i samband med detaljplaneläggning. Kommunen har också större möjligheter att vid överklaganden av detaljplaner och lov kunna hävda olika gröna kvaliteter och värden. Domstolarna ger generellt sett allmänna intressen med stöd i översiktsplanen större tyngd vid överklaganden. I PBL Kunskapsbanken finns mer information om hur man upprättar och ändrar en översiktsplan.

Upprätta och ändra översiktsplanen

Grönplanen i Boverkets ÖP-modell

Boverket har tagit fram ett förslag på hur geografisk planinformation kan struktureras på ett enhetligt sätt för att skapa möjlighet att utbyta information digitalt och få en mer effektiv process. Avsikten är att modellen ska vara flexibel för att kunna användas av alla kommuner och för olika nivåer i översiktsplaneringen.

ÖP-modellen är under utveckling. Vägledning om hur grönplanens planinformation kan uttryckas för att passa i öp-modellen kommer därför att uppdateras allteftersom.

ÖP-modell 2.1

Arbeta kontinuerligt – grönplanens roll i kommunens planeringsstrategi

Enligt PBL:s krav ska kommunfullmäktige senast 24 månader efter ordinarie val anta en planeringsstrategi.

I planeringsstrategin ska kommunen ta ställning till nya relevanta planeringsförutsättningar, kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen och i vilken utsträckning översiktsplanen är aktuell. Om det inte finns en grönplan kan behovet av en sådan lyftas i planeringsstrategin. Om det finns en grönplan kan den följas upp inom ramen för processen med planeringsstrategin. Uppföljning av grönplanen kan också uppmärksamma behov av en ny översiktsplan.

Planeringsstrategi