Grönplanera för människors hälsa och välbefinnande

Parker, grönområden och natur erbjuder miljöer för social samvaro, mental återhämtning och fysisk aktivitet. Foto: Anna Roström/Scandinav

Psykisk ohälsa, ökad fetma och minskad fysisk aktivitet är ett växande problem och en stor samhällsutmaning. Här har parker, grönområden och annan grönska stor potential genom att skapa hälsosamma miljöer som bidrar till att främja hälsa och förebygga sjukdomar och ohälsa

Gröna miljöer påverkar hälsan

Att grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande har varit känt länge. Men det är först på senare tid som forskningen tydligt kan visa på sambandet mellan tillgång till grönområden och hur människor mår. Vistelse i gröna miljöer bidrar till att:

• blodtrycket sjunker, pulsen går ned och halterna av stresshormonet kortisol i blodet minskar.
• stärka korttidsminnet och motverkar demens.
• stimulera till fysisk aktivitet som motverkar övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer.
• stimulera barns lek och hälsa. (WHO, 2016)

Närhet till grönska har stor betydelse för hälsoeffekten

Närheten och tillgängligheten till ett grönområde har en stor betydelse för användningen och därmed de positiva hälsoeffekterna. Ett flertal studier visar att om grönområdet ligger längre än 300 meter från bostaden minskar användningen för den genomsnittlige brukaren snabbt. Minskningen gäller både mätt via antal besök och via antal minuter man vistas ute i grönområden per vecka. För barn, personer med funktionsnedsättning och äldre kan avståndet behöva vara ännu kortare än 300 meter.
Förutom närheten har också tillgängligheten till områdena betydelse, det vill säga om det finns säkra och trygga vägar dit. Även kvaliteten på utemiljön, det vill säga upplevelsevärden och användningsmöjligheter har också stor betydelse. (Grahn. P. et al. 2021)

Grönstrukturens olika kvaliteter och upplevelsevärden

De åtta upplevelsevärdena i parker, grönområden och natur enligt den miljöpsykologiska forskningen på SLU, Alnarp. Illustration: Jonathan Stoltz och Patrik Grahn

Inom den miljöpsykologiska forskningen vid SLU Alnarp har åtta olika upplevelsevärden i grönområden identifierats. Det handlar om upplevelsen av naturlighet, rofylldhet, skyddande, diversifierad, social, kulturmiljö, öppenhet/rymd och sammanhållen. I figuren ovan är de placerade enligt två huvudaxlar med två motstående upplevelsevärden – naturlig-kultiverad, diversifierad-sammanhållen. De olika upplevelsevärdena kompletterar varandra och hänger ofta samman med de värden som är närliggande i modellen ovan. Till exempel är naturliga miljöer ofta både rofyllda och skyddande, medan kultiverade miljöer är mer öppna och sociala. Naturliga miljöer är mer återhämtande och restorativa än kultiverade och sociala. Alla upplevelsevärden behöver inte finnas inom samma grönområden, men det är eftersträvansvärt att flera av dessa värden ska vara nåbara inom 300 meter.

Läs mer i Movium Fakta under Relaterad information.

Grönområdens storlek har betydelse för funktion och upplevelse

Förutom avstånd har storleken på ett grönområde visat sig ha betydelse för vilka funktioner och upplevelsevärden som kan rymmas. För att stimulera fysisk aktivitet visar ett flertal studier att det behövs ett minimum av utrymme. Det gäller även aktiviteter och funktioner som handlar om att komma ifrån staden som sådan och känna att man befinner sig inne i ett grönområde. Flera forskningsstudier pekar på att det behövs grönområden som är minst 1-7 ha stora för att kunna bidra med flera upplevelsevärden och stimulera till fysisk aktivitet.

Det verkar dock inte finnas någon egentlig lägre storleksgräns för påverkan på hälsa, men studier visar att större områden med mer naturlig vegetation erbjuder en mer fullständig återhämtning av stressnivåer och mental trötthet, samt bättre möjligheter till fysisk aktivitet. Personer som upplever tillfälliga högre stressnivåer behöver en annan typ av återhämtning än de som under längre tid har levt med höga stressnivåer. Mindre grönområden tycks kunna fungera för att reducera dessa tillfälliga högre toppar. (Grahn et. al. 2021)

Tillgång till grönstruktur kan utjämna skillnader i hälsa

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är hjärt- och kärlsjukdomar globalt sett den största riskfaktorn för förtidig död. Omfattande studier visar att grönska i bostadsmiljön minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta gäller särskilt för socioekonomiskt svaga grupper. Gröna bostadsgårdar, parker och grönområden är därför viktiga för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa.

Ett grönområde behöver värderas i relation till dess användare. Om ett grönområde ligger i anslutning till ett utsatt område, kan det behöva tillmätas ett högre värde än om det ligger bredvid ett bostadsområde där invånarna har möjlighet till naturupplevelser på annat sätt. (WHO, 2016)

Grönområden som arenor för social hållbarhet och demokrati

Parker och grönområden spelar också en viktig roll som offentliga rum och demokratiska mötesplatser i den byggda miljön där olika grupper i samhället kan mötas oavsett socioekonomisk status, kön, funktionsvariation, ålder, religion eller etnisk bakgrund. De är viktiga delar av det offentliga rummet som är gratis att besöka och vistas i.

Förekomsten av grönska har betydelse för att skapa social interaktion, möten mellan människor och verka för en känsla av gemenskap i en stadsdel eller ett grannskap – så kallat socialt kapital. Det finns ett tydligt samband mellan mängden grönska, framför allt kvaliteten på grönskan, i gaturummet och den upplevda sociala sammanhållningen på grannskapsnivå. (WHO, 2016)

Bullerreducering och goda ljudmiljöer

Buller medför stor påverkan på människors hälsa. Bullret ökar i takt med urbaniseringen, ökad trafik, industriell aktivitet och minskad tillgång på tysta platser i städer och tätorter. Väl utformade parker, grönområden och andra gröna lösningar som alléer och gröna väggar kan dämpa buller eller den negativa upplevelsen av buller. Detta genom en kombination av markens utformning och dess vegetation liksom att skapa förutsättningar för naturliga ljudupplevelser. Jämfört med släta ytor minskar träd, buskar, växtbeklädda markytor, tak eller väggar ljudets studsande, vilket reducerar ljudets spridning. Studier har visat att gröna lösningar kan vara lika effektiva som traditionella bullerdämpande inslag, såsom vallar eller plank.

Mer grönska reducerar ljud

Grönska minskar exponering för luftföroreningar

Luftföroreningar orsakade av utsläpp från trafik och verksamheter är ett stort hot mot människors hälsa i den byggda miljön. Vegetation kan fånga upp både gaser och partiklar och därmed förbättra luftkvaliteten och minska exponeringen av luftföroreningar, vilket påverkar hälsan positivt. Det gäller dock att vara uppmärksam på var vegetationen är placerad, hur den utformas och vilken förmåga olika växter har att rena luft. Det är viktigt att ta hänsyn till vindriktning så att vegetationen inte hindrar luftutbytet och stänger in föroreningar och därmed försämrar luftkvaliteten. (WHO, 2016)

Naturupplevelse och friluftsliv

Att ha nära till grönområden ger människor möjligheter till daglig utevistelse, rekreation och friluftsliv och underlättar för att stimulera till hälsofrämjande utevistelse i skola och förskola. Att studera och uppleva naturen och dess artrikedom främjar kreativitet, ger kunskaper om naturen, kulturarvet och ekosystemen samt inspiration till nytänkande och innovativa idéer. En stor del av friluftslivet tar plats i vardagsnära miljöer som parker, grönområden och i den tätortsnära naturen. Därför är det angeläget att det finns områden som är tillgängliga och har hög kvalitet för friluftsliv, rekreation och utevistelse i och i närheten till bebyggelsen.

Grönstrukturens kulturarv

Kulturmiljön generellt är en källa till kunskap, bildning och upplevelser som bidrar till att skapa en känsla av tillhörighet, delaktighet och en förståelse för vår plats i tiden. Parker, grönområden och det omgivande landskapet har stor betydelse för kulturhistoria, som stadsbyggnadselement och identitet. Olika tiders stilideal, teknisk utveckling och sociala ambitioner speglas i parkers och naturområdens utbredning och utformning.

De stora dragen i landskapet är en av förutsättningarna för stadens eller samhällets läge, utbredning och form. Städerna växte fram som en del av landskapet, var underordnade i förhållande till kust, vattendrag, höjdryggar eller slätt. Landskapets karaktärsdrag förmedlar bygdens historia från olika tidsåldrar och stärker den kulturella identiteten och förståelsen för bygdens särprägel. I dagens stadsbyggande händer det att dessa grunddrag suddats ut. I den gröna strukturen kan vi fortfarande utläsa många av de ursprungliga landskapsdragen.

Många grönområden i staden bär på mycket kulturhistoria, som till exempel kyrkogårdar med stora, karaktärsskapande och lummiga träd. Dessa miljöer erbjuder rekreativa miljöer med stark identitet som också är viktiga för biologisk mångfald. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Parker och natur har betydelse för gestaltningen av den byggda miljön

Parker och naturområden har också stor betydelse som stadsbyggnadselement. Element som alléer och parker hjälper människor att orientera sig och fungerar som landmärken. De delar in den byggda miljön i fattbara delar och binder samman staden till en helhet. De utgör, tillsammans med byggnader och vägar, väsentliga inslag som ger karaktär och identitet åt den byggda miljön. Umeås björkalléer är väsentliga för stadens karaktär och har gett Umeå namnet Björkarnas stad. Björkarna berättar också om tiden då staden härjades av stadsbrand och när björkarna planterades i brandskyddande syfte.

Tillgång till råvaror, mat och dricksvatten för hälsosam livsmiljö

Försörjande ekosystemtjänster, alltså produkter och tjänster som vi får direkt från ekosystemen, har traditionellt inte hanterats i grönplaneringen. Ändå kan det vara angeläget att lyfta aspekter som råvaror, energi, vatten och mat i grönplanen. I urbana miljöer kan det ha mer marginell betydelse i form av stadsodling, men i ett större landskapsperspektiv och i takt med klimatförändringarna behöver vi ta ökad hänsyn till ekosystemens förmåga att:

• lagra, rena och reglera tillgången till vatten för dricksvatten, bevattning av grödor och andra ändamål.
• ge oss mat genom möjligheter till odling, djurhållning, fiske och jakt.
• ge oss råvaror och material som virke, läder, biokemikalier och gödsel.
• ge oss grödor och biologiska restprodukter som kan ge oss värme och energi genom biogas och andra bränslen.

De försörjande tjänsterna är en förutsättning för vår hälsa och välfärd.