Definitioner av begreppen idrott och idrottsplats

När buller från idrottsplatser ska bedömas är det viktigt att så långt möjligt definiera vad som menas med de olika begreppen. På denna sida diskuteras begreppen idrott respektive idrottsplats.

Begreppet idrott

Såväl idrott som idrottsplats eller idrottsanläggning saknar allmängiltiga definitioner. För idrottens del finns också en mer eller mindre flytande avgränsning till begreppen gymnastik och sport. Idrottsrörelsen definierar idrott som en ”fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat”.

Begreppet idrottsplats

Idrottsplatser (ibland betecknade som idrottsparker eller idrottsanläggningar) saknar, på motsvarande sätt som begreppet idrott, tydliga legaldefinitioner. Detta komplicerar bedömningen vid planläggning och bygglovsprövning. Vad som utgör, kallas för eller i praktiken fungerar som, en idrottsplats, måste bedömas var för sig för att aktualisera bygglovsplikt. Miljöbalken är inte lika bunden till en fastställd terminologi utan mer till den faktiska störningen, oavsett benämning.

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om detaljplan, ingår idrottsplatser i samlingsbeteckningen besöksanläggningar. I detaljplaner redovisas idrottsplatser i förekommande fall som idrotts- och sportanläggningar med tillhörande byggnader. Spontan idrott kan också utövas i områden planlagda för park.

Vanligtvis en öppen och avgränsad markyta för idrottsutövning

En vanlig tolkning är att begreppet idrottsplats avser en öppen och avgränsad markyta där idrott kan utövas. Typiska exempel är fotbollsplaner, utomhusrinkar och ytor för friidrott. Underlaget är vanligtvis gräs, konstgräs, grus – eller is under vintersäsong.

I vissa fall har rättspraxis avgjort

Rättspraxis har i ett antal fall fått avgöra om motionsspår, ridvägar, och banor för boule och skateboard kvalificerar sig som idrottsplats i plan- och byggförordningens mening.

Rättsfall

Bygglovspliktig och ej bygglovspliktig idrottsplats

PBF anger en särskild bygglovsplikt för vad som anges som idrottsplats liksom vissa anläggningar som kan ha anknytning till idrott eller sport, såsom skidbackar med liftar, motorbanor och friluftsbad.

I dessa fall finns det således också en specificerad och parallell bygglovsplikt att utgå från.

Det kan förekomma att en iordningställd plats för idrottsutövning inte föranlett eller föranleder bygglovskrav, medan olika anläggningar på samma plats som är avsedda att främja och underlätta idrottsutövningen skulle kunna göra det. Det kan handla om entréer, läktare, inhägnader, förrådsbyggnader, klubbstuga och omklädningsrum, som är att betrakta som byggnadsverk. En relevant indelning kan därför vara att skilja mellan en bygglovspliktig och en ej bygglovspliktig idrottsplats.

Vid sidan av bygglovsplikt kan också marklov aktualiseras. Marklov förutsätter dock att kravet återfinns i detaljplan och att markens höjdläge påverkas i väsentlig utsträckning. Om anläggandet av idrottsplatsen också förutsätter ansökan om bygglov ingår vanligtvis marklovet i samma prövning och beslut om bygglov.