Varsamhetsbestämmelser

Ändring av byggnader, liksom ändring av andra bygglovspliktiga anläggningar och bebyggelseområden, ska alltid göras varsamt så att deras kulturvärden tas tillvara. Genom varsamhetsbestämmelser kan kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser tydliggöra vad varsamhetskravet innebär för det aktuella området.

Vilka värden ska värnas

För att kunna värna ett områdes värden behöver man veta vilka egenskaper det är som gör ett område värdefullt. Vilka är de karaktärsbärande uttrycken som man vill slå vakt om och vad är mindre viktigt? Ofta kan det också vara enklare att ta ställning till värdena när man betraktar ett område i ett sammanhang än att göra det byggnad för byggnad. Rätt utformade ger varsamhetsbestämmelserna viktig information till fastighetsägaren då de tydliggör vad lagens mera allmänt formulerade varsamhetskrav innebär i det enskilda fallet. På samma sätt underlättar varsamhetsbestämmelserna en kommande bygglovsprövning.

Varsamhetsbestämmelser – utformningsbestämmelser för befintliga byggnader

Varsamhetsbestämmelser beskriver vilka egenskaper/utformning en byggnad ska ha. Vid behov kan de ge tämligen detaljerade anvisningar om en byggnads utformning. Varsamhetsbestämmelserna har sin bakgrund i de utformningsbestämmelser för befintliga byggnader som fanns beskrivna i propositionen till den äldre plan- och bygglagen (1987:10), se nedan. Där angavs det att bestämmelser kan omfatta sådant som takvinkel, fasadmaterial, taktäckningsmaterial och färg. I mera värdefulla miljöer kan det även vara till exempel taksprång, fönstrens utformning och deras läge i vägglivet, material, färg och utsmyckningsdetaljer (jämför propositionen 1985/86:1 sidan 578 och 581).

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Då varsamhetsbestämmelserna enbart utgör en precisering av de generella varsamhetskraven som gäller enligt plan- och bygglagen så kan varsamhetsbestämmelserna inte utlösa någon rätt till ersättning. Detta medför också en begränsning av vad som går att reglera med varsamhetsbestämmelser. Varsamhetsbestämmelser får inte medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras.  Med anledning av detta finns det en begränsning av hur speciella eller kostnadskrävande utformningar som kan föreskrivas. Då varsamhetsbestämmelser endast beskriver en önskad utformning, går det inte heller att med stöd av dem föreskriva att originalmaterialet i till exempel ett dörrblad ska behållas (jämför propositionen 1994/95:230 sidan 87 och 88).

Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m., prop. 1994/95:230 (på Sveriges riksdags webbplats)

Behövs en reglering som går utöver vad varsamhetsbestämmelserna medger, så kan istället bestämmelser om skydd av kulturvärden användas. Dessa kan i så fall leda till en ersättningsrätt.

Särskilt värdefull bebyggelse

Även sådan särskilt värdefull bebyggelse som avses i plan- och bygglagens 8 kap. 13 § omfattas av de generella varsamhetskraven i PBL. Ofta kan en reglering med varsamhetsbestämmelser vara tillräcklig för att säkerställa värdena hos en sådan bebyggelse. Behövs en ytterligare reglering bör en uppdelning ske mellan bestämmelser om skydd av byggnadens kulturvärden och varsamhetsbestämmelser för att tydliggöra vilka krav som kan vara ersättningsgrundande.

Att arbeta med varsamhetsbestämmelser

Med hänsyn till skillnaden i ersättningshänseende ska det av planhandlingen uttryckligen framgå om en planbestämmelse är en bestämmelse om skydd av byggnadens kulturvärden eller en varsamhetsbestämmelse.

En varsamhetsbestämmelse ska innebära en precisering av de generella kraven som alltid gäller. Att i en bestämmelse enbart upprepa lagens formulering är ingen precisering och tillför inte något.

Om man i en varsamhetsbestämmelse enbart preciserar en eller några enstaka egenskaper så finns det en risk att det uppfattas som att varsamhetskravet enbart omfattar just de egenskaperna. Därför kan det vara lämpligt att ha med en formulering som i mera allmänna ordalag preciserar varsamhetskravet i sin helhet.

Även om bestämmelsen ges en generell utformning måste den alltid anpassas utifrån förutsättningarna inom det aktuella området. Fångar den alla relevanta aspekter? Finns det aspekter som är mindre viktiga och därför inte bör tas med? Sådana generella bestämmelser kan kompletteras eller ersättas med bestämmelser som mera precist beskriver vilken utformning olika delar av byggnaden ska ha.

En detaljplan får dock aldrig göras mera detaljerad än vad som krävs för att säkerställa planens syfte. Normalt gäller en plan under en längre period och kan bli styrande över ett antal åtgärder som inte förutsetts när planen upprättades. Det finns därför skäl att noga överväga planbestämmelsernas detaljeringsnivå så att de enbart fångar väsentliga egenskaper och inte hindrar i övrigt godtagbara lösningar. Exempelvis kan man överväga vilket skydd olika fasader behöver utifrån deras betydelse för den samlade miljön.

Särskilt när en plan omfattar ett större område med mera varierad bebyggelse kan det vara svårt att fånga alla väsentliga karaktärsdrag i planbestämmelser.

Ett sätt kan då vara att då ge planbestämmelsen en mer öppen formulering.

För att en sådan planbestämmelse ska bli tydlig och lätt att tillämpa krävs det att innebörden av sådana begrepp som till exempel "väsentliga karaktärsdrag" eller "industrikaraktär" tydliggörs i planbeskrivningen. I planbeskrivningen ska motiven till den valda regleringen redovisas. I samband med det kan det tydliggöras vilka värden och egenskaper bestämmelserna avser att värna. Med ett sådant arbetssätt blir det möjligt att pröva även sådana åtgärder som inte förutsetts vid planläggningen mot de angivna värdena. Planen blir inte heller onödigt detaljstyrande utan kan medge olika sätt att uppnå de eftersträvade värdena.

En precisering av väsentliga egenskaper kan ofta uppfattas som att det är en uttömmande beskrivning av alla väsentliga egenskaper, det vill säga att det som inte är upptaget inte behöver beaktas. Det är därför väsentligt att antingen göra en uttömmande beskrivning eller att tydliggöra att det handlar om nivåsättande exempel på värdefulla egenskaper. En beskrivning av värdena ska också fokusera på de värden och karaktärsdrag som ska tas tillvara. En generell beskrivning av en byggnads utseende är ingen värdebeskrivning.

Kravet på tydlighet gör också att det är olämpligt att hänvisa till andra dokument, speciellt som det efter ett antal år kan vara svårt att återfinna dessa. Det är också rimligt att man i ett sammanhang kan finna de krav som gäller. Planbeskrivningen ska dock innehålla en sammanställning och sammanfattning av det planeringsunderlag som planen grundas på och de slutsatser som varit relevanta för planens utformning.

Exempel varsamhetsbestämmelse med värdebeskrivning

Olika sätt att uttrycka varsamhetsbestämmelser

Varsamhetsbestämmelser bör anges så kortfattat och distinkt som möjligt. Beroende på bebyggelsens art, homogenitet och omfattning kan olika metoder behöva användas. Ett sätt kan vara att utnyttja illustrationer eller med kommentarer peka ut väsentliga karaktärsdrag på fotografier av bebyggelsen i anslutning till planbestämmelsen. Om karaktärsdrag och värden låter sig fångas i mått, material, färg och liknande preciserbara termer kan samma teknik användas som vid planläggning för nya byggnader.