Totalförsvaret i fysisk planering

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i samverkan med andra aktörer tagit fram en vägledning om totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen. Boverket vill lyfta fram vägledningen som stöd för hur samhällsplanerare och beredskapssamordnare tillsammans kan ta hänsyn till totalförsvarets civila intressen i den fysiska planeringen.  

Totalförsvaret i samhällsplaneringen

Totalförsvar är enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Återuppbyggnaden av totalförsvaret pågår sedan år 2015 och har under de senaste åren intensifierats mot bakgrund av den förändrade hotbilden och det försämrade säkerhetspolitiska läget. Totalförsvarsuppbyggnaden kräver kraftsamling från hela samhället – inte minst från samhällsplaneringen och den fysiska planeringen.

Totalförsvaret vilar på den styrka och sammansättning som samhället har och hänsyn måste tas till totalförsvaret och dess mål när samhället utvecklas. I den långsiktiga utvecklingen av totalförsvaret är det viktigt att samhällsplanering och totalförsvarsplanering kompletterar varandra. För att säkerställa en samlad förmåga i totalförsvaret är det viktigt att arbetet med en sammanhängande planering genomförs på nationell, regional och lokal nivå av både offentliga aktörer och näringslivet. Totalförsvaret behöver bli en naturlig del i fler verksamhetsområden och ytterst utgöra ett centralt perspektiv inom samhällsplaneringen. Ytterst innebär detta att utveckla en samhällsplanering, en kultur och ett förhållningssätt i såväl offentlig som privat verksamhet som genomsyras av ett totalförsvarsperspektiv.

I den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen (2010:900) är totalförsvaret ett allmänt intresse som alltid ska tas hänsyn till vid bland annat planläggning. Bland annat ska mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt som möjligt skyddas. Genom att tidigt omhänderta totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen och den fysiska planeringen kan det minska behovet av särskild beredskapsplanering. Många gånger handlar det om att ha med höjd beredskap som en riskfaktor i planeringen och utifrån det beakta exempelvis hur olika samhällsfunktioner placeras i relation till varandra, hur kritisk infrastruktur planeras och hur människor kan förflyttas och sätta sig i säkerhet i händelse av krig eller krigsfara. Det kan även handla om att säkerställa totalförsvarets behov av ändamålsenliga mark- och vattenområden, trygg energiförsörjning samt möjligheter för rörlighet och transporter.

Vägledning om totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen

MSB har i samverkan med andra aktörer tagit fram en vägledning för hur samhällsplanerare och beredskapssamordnare tillsammans kan ta hänsyn till totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen och främst den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen.

Vägledningen riktar sig huvudsakligen till arbetet med region-, översikts- och detaljplanering men också den samhällsplanering som sker innan, parallellt med och efter den fysiska planeringen. Den innehåller bland annat exempel, frågeställningar och checklistor. Dessutom berörs också sekretess och säkerhetsskydd då samhällsplaneringens processer kan behöva omhänderta skyddsvärd information för att beakta totalförsvarets civila intressen. Ta del av mer information och vägledning på MSB:s webbplats om totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen.

Totalförsvarets civila intressen i samhällsplanering (på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats)