Miljö- och hälsoskadliga ämnen

Befintliga bärverksdelar kan vara utförda med material som i dag inte är tillåtna. De kan även ha utsatts för påverkan som medför att de är farliga för hälsa och miljö. Denna sida syftar till att klargöra att miljö- och hälsoskadliga ämnen måste inventeras inför återbruk och att det kan ha påverkan på möjligheten att återbruka.

Krav på miljöinventering

Inför ombyggnation och rivning ska en miljöinventering genomföras för att kartlägga vad som kan bli farligt avfall. Kraven omfattar även bärverksdelar som är tänkta att återbrukas för att säkerställa att de är fria från otillåtna ämnen. Kravet på miljöinventering tar stöd i flera lagar, förordningar och föreskrifter, och går där under varierande benämning. Vid återbruk kan en mer noggrann inventering krävas för de material som är tänkta att återbrukas i syfte att kontrollera lämpligheten för tänkt användning.

Boverkets allmänna råd (2013:15) om rivningsavfall, RIV 1, kallar undersökningen för en materialinventering vilken syftar till att få uppgifter om vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till.

Boverkets allmänna råd (2013:15) om rivningsavfall, RIV 1

Av 20 § och 37 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2006:1) framgår att undersökning och riskbedömning ska utföras: Innan ett arbete som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt damm påbörjas, ska alla åtgärder vidtas som behövs för att identifiera de material som kan tänkas innehålla asbest. När det finns minsta tveksamhet om en byggnad eller teknisk anordning innehåller asbest eller asbesthaltigt material ska arbetsgivaren begära en kartläggning därom från byggnadens eller den tekniska anläggningens ägare.

Asbest (AFS 2006:1) (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Av 5 b § Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 1999:3) framgår bland annat att inför rivning, ombyggnad eller renovering av ett objekt eller del av ett objekt ska riskerna med hälsofarligt material beaktas. Vad särskilt gäller hälsofarligt material ska, innan rivningsarbetet påbörjas, förekomsten av sådant material i objektet kartläggas.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Det finns även risk för kontamination av ett material från exempelvis tidigare verksamheters hantering av hälso- och miljöfarliga ämnen. Genom att kartlägga tidigare verksamheter i byggnaden och eventuell känd hantering av eller olyckor med kemikalier, oljor med mera, kan behov av nödvändiga åtgärder identifieras och i vissa fall leda till att bärverksdelar helt avfärdas från att återbrukas.

Ett byggnadsmaterial i utomhusmiljö som inte visar på några problem kan orsaka problem och ohälsa om det återbrukas i en inomhusmiljö. Särskild varsamhet krävs. Vidare bör risk för emissioner som kan påverka miljö och hälsa utredas.

Bärverksdelar kontaminerade med radioaktivitet hanteras separat. Ett exempel är förekomsten av radium som orsakar radon. Beroende på återbruksförfarandet kan risken för radioaktivitet bedömas på olika sätt med dagens teknik, och en bedömning måste göras från fall till fall.

Läs mer om radon på sidan Koll på radonhalten.

Koll på radonhalten

Att genomföra inventeringen

Det kan vara utmanande att genomföra en miljöinventering före demontering då bärverksdelar många gånger är inbyggda och svåråtkomliga. I de fall verksamhet fortfarande bedrivs i lokalerna vid inventeringen kan viss förstörande provtagning inte genomföras. En framkomlig väg kan vara att genomföra inventeringen stegvis, med en inledande inventering medan verksamhet bedrivs som sedan kompletteras när verksamheten har utrymts och svåråtkomliga partier har frilagts. En sakkunnig inom miljöinventeringar bör hjälpa till med planering och genomförande av inventeringen.

Betong

Exempel på vanliga källor till hälso- och miljöfarliga ämnen hos betongkonstruktioner är

• ytbeläggningar, exempelvis asbesthaltigt lim
• fogmassor och golvmassor innehållande PCB
• kvarsittande gjutform med asbest
• avjämningsmassa/flytspackel innehållande kasein
• kemikalier och oljespill med mera från tidigare verksamhet som kan ha trängt in i betongen och avger exempelvis alifatiska/aromatiska ämnen/emissioner
• nedbrytningsprodukter från golvlim och PVC-mattor som kan ha trängt in i betongen och avger emissioner
• kloridinträngning
• sexvärt krom i äldre betong.

Trä

Exempel på vanliga källor till hälso- och miljöfarliga ämnen hos träkonstruktioner är

• röta och mikrobiell påväxt
• träskyddsmedel, exempelvis kreosot, klorfenoler/kloranisoler, arsenik, med flera
• pesticider mot skadedjur, exempelvis DDT, Lindane, med flera.

Stål

Exempel på vanliga källor hälso- och miljöfarliga ämnen hos stålkonstruktioner är

• korrosionsskydd, exempelvis blymönja
• brandskydd, exempelvis sprutasbest.

Tegel

Exempel på vanliga källor till hälso- och miljöfarliga ämnen i tegelkonstruktioner är

• kemikalier och oljespill med mera från tidigare verksamhet som kan ha trängt in i teglet och avger exempelvis alifatiska/aromatiska ämnen/emissioner.