Drift- och energioptimeringsåtgärder

Inför uppvärmningssäsongen bör man se över så att termostater och radiatorventiler fungerar som de ska. En termostat som finns monterad på radiatorn känner av rumstemperaturen med en känselkropp som belastar en ”pigg” i ventilen och öppnar eller stänger vattenflödet beroende på rumstemperaturen. När det blir för varmt inomhus, till exempel för att solen lyser in, känner termostaten av det och minskar värmetillförseln från värmesystemet.

Termostaterna kan man göra en enkel kontroll av genom att vrida på dem. Om det går trögt så är känselkroppen i termostaten troligtvis hel. Om radiatorn inte stänger av sig när man vrider på termostaten så kan radiatorventilen ha fastnat.

En inomhusgivare är en sensor som mäter till exempel temperaturen på en viss plats i ett rum och skickar informationen till reglercentralen för att reglera temperaturen enligt förinställda inställningar. Genom lägenhetsspecifika temperaturgivare kan man snabbt upptäcka och åtgärda om temperaturen blir för hög, en jämnare inomhustemperatur kan uppnås och energianvändningen minskar.

Temperaturgivare kan installeras i samtliga lägenheter i en byggnad eller i lägenheter som är speciellt utsatta för temperaturvariationer som till exempel hörn- eller vindslägenheter.

Reglercentralen i både fjärrvärme- och eluppvärmda flerbostadshus kan idag fjärrstyras och övervakas på distans via internetuppkoppling. Även ventilationen kan följas och styras på distans. På så vis behöver den som ansvarar för energioptimeringen inte åka ut till byggnaden, vilket blir billigare för er. Systemen regleras och övervakas via ett datoriserat gränssnitt och det finns även ett varningssystem för avvikande temperaturer och flöden eller felaktiga funktioner på komponenter som exempelvis ventiler, cirkulationspumpar och givare.

Värmesystemet kan energioptimeras genom att man inför tidsstyrning. Då kan man till exempel styra inställningen av värmesystemet för lokaler där verksamhet utförs endast vissa tider på dygnet eller vissa dagar i veckan.

Reglering av värmen kan också ske genom att man sänker värmen vid till exempel högt behov av tappvarmvatten under ett antal timmar på morgonen för att minska det totala värmeeffektbehovet.

Prognosstyrning av värmesystem innebär att mängden värme som behöver tillföras en byggnad beräknas utifrån lokala väderprognoser. Temperaturvariationer utomhus kan prognosticeras med hjälp av väderdata och styra värmesystemets drifttemperaturer i förväg. Prognosstyrning fungerar bäst för en byggnad som har hög värmetröghet och lagrad värmeenergi i stomme och byggnadsdelar.

Vid behovsstyrd ventilation varierar luftflödet över tid och anpassas efter till exempel temperatur och luftkvalitet. Behovsstyrd ventilation gör att man kan spara energi både i form av el till fläktar och av el eller fjärrvärme till uppvärmning.

Belysning i allmänna utrymmen i flerbostadshus som används delar av dygnet kan utrustas med behovsstyrning i form av närvarostyrning. Belysningen aktiveras av närvarosensorer och är därefter tänd under en bestämd tid. Behovsstyrd belysning är lämplig att använda i utrymmen som till exempel trapphus, källarutrymmen och tvättstugor.

Värmekurvans inställning i styrcentralen reglerar, tillsammans med utomhusgivare som känner av utomhustemperaturen, framledningstemperaturen till radiatorkretsen och till eventuell golvvärmekrets. Genom att justera värmekurvan kan man påverka framledningstemperaturen på vattnet i radiator- eller golvvärmekretsen och därmed inomhustemperaturen i respektive lägenhet.

Automatiskt pumpstopp innebär att cirkulationspumpen som gör att vattnet cirkulerar i radiator- eller golvvärmekretsen stängs av när den får indikation på att det är tillräckligt varmt i byggnaden. Det gör att pumpen inte går i onödan och att värme inte används när det inte finns något värmebehov. Kontrollera att funktionen är aktiverad.

I vattenburna system kan syrgas komma in i systemet, vilket snabbt kan bidra till en försämrad produktion av värme. Syre i vattnet ökar också risken för korrosion, smuts och bakterier i cirkulationsvätskan. Det innebär i sin tur en större risk att få igensättning i till exempel växlare, filter och radiatorer, gör det svårare att hålla jämna temperaturer och att optimera energianvändningen. Det finns olika metoder att rengöra komponenterna men gemensamt är att avlagringar och beläggningar löses upp och fångas upp med ett magnetitfilter.

För att förebygga problemet med smutsiga komponenter kan man till exempel installera en avgasare som tar bort gaser i värmesystemet och därmed minskar uppkomsten av avlagringar. Det förlänger livslängden för både värmeväxlare, rör, ventiler och armaturer i systemet, samt ger cirkulationsvätskan bättre energibärande egenskaper.

Kalk och korrosion i systemet gör att det bildas beläggningar på värmeväxlaren. Beläggningen försämrar värmeavgivningen i värmeväxlaren med värmeförluster som följd. Värmeväxlare och filter behöver därför rengöras regelbundet.

Ett flerbostadshus behöver ha kontinuerlig luftomsättning för att byggnaden ska hålla länge och de boende få en hälsosam inomhusmiljö. 

Då frånluftventilationen transporterar ut uppvärmd inomhusluft är det viktigt ur energisynpunkt att frånluftsflödet inte blir onödigt stort.  

Den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) ska säkerställa att luftomsättningen inte är för låg men notera att den inte kontrollerar om luftomsättningen är för hög.

 Ventilation

OVK - obligatorisk ventilationskontroll

Det är viktigt att tilluftstemperaturerna inte är för höga. Dels för att inte öka energianvändningen och få för varmt inomhus, och dels  för att få rätt omblandning av luften i rummet så att luftkvaliteten blir bra. En tumregel är 2–3° under rumstemperatur. En för hög tilluftstemperatur kan även göra att radiatortermostater slår av och då ökar även risken för kallras från fönster. Samtidigt är det också viktigt att tilluften inte är för kall, så att det blir för kallt i lägenheterna.  

För att få kontinuerliga driftdata kan man se till att det görs regelbundna kontroller och loggning av till- och frånluftstemperaturer. Kontroll av tilluftstemperaturen säkerställer rätt temperatur och därmed god luftomsättning. 

Ventilationssystemet kan energieffektiviseras genom man optimerar drifttiderna. 
För bostadsutrymmena i ett flerbostadshus ska fläktarna i ventilationssystemet ha kontinuerlig drift för att luftomsättningen ska bli tillräcklig. För verksamhetslokaler kan däremot behovsanpassade drifttider minska både elanvändning för fläktar och fjärrvärme för uppvärmning, under tider då verksamhet ej bedrivs i lokalerna. 

I system med från- och tilluftsventilation (FT- eller FTX-system) ska filter normalt bytas två gånger per år. Detta för att skydda ventilationsaggregatet från smuts och partiklar, bibehålla luftflödet och säkerställa ren tilluft. 

I ett FTX-system (ventilationssystem med värmeåtervinning) bör kanaler och aggregat rengöras cirka vart tredje år. FTX-systemet är beroende av fria luftvägar, både genom filter och rör, för att värmeåtervinningen ska fungera optimalt. Även värmeväxlaren tappar sin effektivitet om den inte rengörs regelbundet. 

För att säkerställa ventilationssystemets funktion över tid, med fortsatt leverans av rätt luftflöde med rätt energianvändning, bör man rengöra ventilationskanalerna regelbundet.