Kommunalt planmonopol

Arbetet med att utarbeta en detaljplan kan utföras av kommunens plankontor eller av en annan aktör, på kommunens uppdrag. Men det är bara kommunen som har befogenhet att bestämma om detaljplaneläggning ska ske och att anta en detaljplan. Detta brukar hänvisas till som det kommunala planmonopolet.

Det är kommunen som antar detaljplanerna

För att bygga bostäder krävs vanligen en detaljplan, ofta en ny detaljplan eller en detaljplaneändring. Initiativ till att ta fram en detaljplan för ett bostadsprojekt i ett visst läge kan tas av kommunen själv eller av någon annan, till exempel en privat markägare eller bostadsutvecklare. Arbetet med att utarbeta detaljplanen kan antingen utföras av kommunens plankontor eller av en annan aktör, på uppdrag av kommunen. Men det är bara kommunen som har befogenhet att bestämma om och när ett område ska detaljplaneläggas och det är alltid kommunen som antar detaljplanen. Detta brukar hänvisas till som det kommunala planmonopolet. Till skillnad från vad som gäller för översiktsplanen är det som bestäms i en detaljplan juridiskt bindande vid senare prövningar.

Även lägenhetsstorlekar kan regleras i detaljplanen

I detaljplanen regleras bland annat användningen av marken samt byggrätten, det vill säga hur mycket som får byggas inom den aktuella planen. Kommunen kan i detaljplanen också reglera storleken på lägenheterna. Det kan anges som bruksarea, antal rum eller något annat mått. Både den största och minsta storleken på bostäderna går att bestämma i detaljplanen. Det är även möjligt att ange en viss fördelning över lägenhetsstorlekar, till exempel andel lägenheter med olika antal rum. Kommunen kan också bestämma andelen lägenheter av visst slag, till exempel vanliga bostadslägenheter, studentlägenheter, servicelägenheter eller kollektivboende.

Regleringar av andelen lägenheter av olika slag bör endast användas om det finns sociala skäl eller bostadsförsörjningsskäl. Om sådana skäl identifieras i riktlinjerna för bostadsförsörjningen kan detta då uppnås genom att det i detaljplaner anges att vissa byggnader ska innehålla ett minsta eller högsta antal lägenheter och storleken på dessa.

Du kan hitta mer om detaljplanering i PBL kunskapsbanken, via länk i ”Relaterad information”.

Tillfällig användning av marken

Om området som omfattas av en detaljplan inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen, så kan kommunen i detaljplanen bestämma en tillfällig användning av marken och eventuella byggnader. Det ska då också anges hur länge den tillfälliga användningen ska kunna pågå – högst tio år men med möjlighet till förlängning med fem år i taget upp till tjugo år. Det innebär att kommunen kan besluta om att använda detaljplanelagd mark för till exempel temporära bostäder, även om det inte är fullt ut i överensstämmelse med planbestämmelserna.

Översiktsplanering

I översiktsplanen anger kommunen inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, och här kan till exempel lämpliga områden för bostadsbebyggelse pekas ut. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Läs mer om översiktsplanering i PBL kunskapsbanken, se länk i ”Relaterad information”.