Framgångsfaktorer vid cirkulärt byggande

Det har visat sig finnas flera framgångsfaktorer för cirkularitet och gestaltning. Våra lärande exempel visar bland annat att förberedelser, en gemensam målbild, samverkan och kommunikation är nödvändiga inslag.

Förberedelser

En noggrann förstudie är en nödvändighet för att ett ombyggnadsprojekt med sikte på cirkularitet och transformation ska lyckas, både gestaltningsmässigt och ekonomiskt. Att tidigt utvärdera byggnadens och/eller platsens värden för att skapa förutsättningar att ta hand om dessa skapar en realistisk målbild och sparar tid och resurser senare i projektet.

Beställarens vilja

Beställarens vilja och kompetens om cirkularitet och gestaltning är viktig. Om beställaren är engagerad och intresserad finns grundläggande förutsättningar för att lyckas med ett projekt. Genom en engagerad beställare, med antingen egen kompetens inom gestaltning och cirkularitet eller att denne anlitar och har tilltro till sådan kompetens ökar förutsättningarna för att ta vara på och utveckla de värden som finns. Genom engagerade och intresserade beställare finns förutsättningar till en samsyn mellan berörda parter i projektet. Gemensamma målbilder kan skapas vilket möjliggör för smidigare processer.

Gemensam målbild

Framgångsrika projekt har ofta en grund i en tydlig gemensam målbild. Genom att tidigt arbeta fram en gemensam målbild som kommuniceras till samtliga i projektet delas målsättningen kring vilka värden projektet ämnar skapa. Målbilden blir identitetsskapande för både teamet, projektet och bygganden.

Kompetens

Att ta vara på och utveckla befintliga värden kräver en annan typ av kompetens än den som behövs vid till exempel nyproduktion från nytt material. Det innebär att cirkularitet ofta ställer andra, nya, krav på kompetensen hos aktörerna. Detta rör många av aktörerna i ett projekt till exempel beställare, arkitekter, byggnadsantikvarier, entreprenörer och hantverkare. Även kommunala tjänstemän och politiker kan behöva tänka på nytt sätt. 

Cirkularitet gör att det finns ett stort behov av sakkunniga som kan bidra med kompetens inom återanvändning. Här är det viktigt med erfarenhet, att kunna dra nytta av erfarenheter från tidigare genomförda projekt är en framgångsfaktor. För att lyckas så bra som möjligt är det angeläget att erfaren kompetens kommer in i ett tidigt skede och att kompetensen behålls genom hela projektet.

Kontinuitet

Att sträva efter att till exempel behålla samma konsultgrupp eller samverka med samma personer på kommunen genom hela processen kan ge stora fördelar. En kontinuerlig grupp bidrar till att förståelsen för projektet som sådant, dess utgångspunkter och målbild bibehålls. Resultatet av projektet kan på detta sätt bli mer förutsägbart, dessutom är det fördelaktigt ur tidssynpunkt.

Samverkan och kommunikation

Den främsta framgångsfaktorn i de lärande exemplen är samarbete. Det rör samarbeten på många plan och med olika intressenter till exempel beställare, arkitekt, konsulter, projektägare, framtida hyresgäster och kommunen. Framgångsrika samarbeten ger en hög grad av gemenskap och samförståelse i projekten. Det ger även förutsättningar för en samlad och flexibel organisation som kan generera snabba beslutsprocesser. Cirkularitet kräver kreativitet och innovation på ett annat sätt än vid traditionella nybyggnadsprojekt vilket även ställer andra krav även på samverkan.

För att skapa ett gott samarbete krävs en god och öppen kommunikation med hög grad av inkludering för att skapa tydliga målbilder som underlättar det operativa arbetet.

Dialog med hyresgäster

I Garveriet i Varvsstaden, Malmö, fanns det en kontinuerlig kommunikation mellan beställare, arkitekt och hyresgäst. Foto: Angelica Åkerman, Boverket

Hyresgästsamverkan kan vara en stark framgångsfaktor för cirkulär gestaltning. I samband med att en upprustning eller flytt till nya lokaler kommer ofta en önskan om modernisering.

Genom en tidig samverkan och dialog med hyresgästen möjliggörs en ökad acceptans för återanvändning hos hyresgästen och en ökad förståelse för befintliga värden. Ett sätt är att i ett tidigt skede ha dialog med hyresgästen kring vilka behov denne har samt visa om och hur de kan uppfyllas på ett hållbart sätt. Genom att till exempel visa referensbilder från andra ombyggnadsprojekt har en ökad acceptans för återanvändning nåtts. I många fall har detta också fått hyresgästen att själv fundera kring återanvändning och tänka i nya banor, inte sällan har ett stort engagemang blivit resultatet.  

Dialog och samverkan med entreprenörer

En tidig och väl utvecklad samverkan med entreprenören är en avgörande framgångsfaktor för cirkularitet. Detta eftersom entreprenören är den som skall hantera befintligt material, köpa material samt bygga in och om det, vilket kan kräva ett stort mått av kreativitet och innovation. Eftersom entreprenören ofta är en central aktör gäller det att tidigt säkerställa att entreprenören delar målbilden. Flera framgångsrika projekt har utförts som samverkansentreprenader.  

Samarbete med kommunen

Tydliga samarbetsformer och kontakter med kommunens stadsbyggnadskontor, eller motsvarande, är väsentligt för att lyckas med ett cirkulärt projekt. Genom en regelbunden dialog kan kommunen ge inspel under projektets gång. En tidig samverkan med kommunen skapar möjligheter för att en gemensam bild av en befintlig byggnad och dess värden kan skapas. En gemensam bild av de gestaltnings- och resursmässiga värdena är en förutsättning för att därifrån kunna utveckla dessa.

Samarbetet med stadsbyggnadskontoren kan ofta vara central för snabba beslutsprocesser.

Tillgänglighet till och logistik av material

Vid återanvändning är tillgång till material, lagringsmöjligheter och en logistik som stödjer detta en stor fördel för att lyckas med cirkularitet i ett byggprojekt. Lokala materialcentraler med inventerat material eller tillgängliggörande appar och hemsidor är ett hjälpmedel för att stötta utvecklingen och användandet av återanvändning.

Exempel på lager där tegel förvaras inför att användas i en ny byggnad. Foto: Fredrik Olsson/Boverket