Bostadsförmedling, förtur och service

Det vanligaste sättet att söka bostad i Sverige är direkt hos bostadsbolagen, oavsett om de är kommun- eller privatägda. I några kommuner, främst i storstadsregionerna, kan det finnas en kommunal bostadsförmedling som förmedlar bostäder till anslutna bostadsbolag.

De flesta kommuner har en egen kö för allmännyttan

Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det betyder att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra vilka villkor som ska gälla för hyreskontrakt och hur förmedling av lediga bostäder ska gå till. Uthyrningsvillkoren kan också skilja sig mycket åt mellan olika bostadsbolag, också när det gäller fastighetsägare som är anslutna till en bostadsförmedling: det finns inga krav på att de ska ha gemensamma uthyrningsvillkor.

Det vanligaste sättet att söka bostad är att ansöka direkt hos det enskilda bostadsbolaget, oavsett om de är kommun- eller privatägda. Det stora flertalet kommuner, 247 stycken, svarar att det kommunala bostadsbolaget har en egen kö. Antalet är något högre 2024 än förra året, då 239 kommuner angav samma svar. Många kommuner har också en lista med hyresvärdar på sin webbplats, vilket 167 kommuner uppger att de har.

Antalet kommuner som hänvisar till privata, digitala plattformar eller annonsplatser för uthyrning av bostäder fortsätter att öka: i 2022 års bostadsmarknadsenkät var det 50 kommuner som gjorde det, förra året var antalet uppe i 79 och i år är det 88 kommuner som svarar detta. Antalet kommuner som har ett samarbete med privata, digitala plattformar har ökat med två kommuner sedan förra året och uppgår nu till 17.

I årets enkät är det ingen kommun som uppger att de inte har någon service eller information för dem som söker bostad i kommunen.

Möjligt att ansöka om förtur i en majoritet av kommunerna

Det går att ansöka om förtur till bostad i 163 kommuner. Antalet har ökat med tre kommuner sedan förra årets enkät och med åtta kommuner jämfört med 2022 års enkät. 119 kommuner svarar att det inte finns någon sådan möjlighet. Åtta kommuner har inte besvarat frågan. De kommuner som svarat nej på frågan återfinns bland samtliga kommungrupper, men de tre storstadskommunerna är överrepresenterade med 33 svar.

Det vanligaste sättet är att ansökan om förtur går via det kommunala bostadsbolaget, vilket 129 kommuner angett. Men frågor om förtur kan hanteras också av kommunerna själva, något 50 kommuner svarat. Ofta är det samma instans som också tar ställning till om förtur ska beviljas, men inte nödvändigtvis. Beroende på förtursgrund är det vanligt att behovet måste styrkas med intyg från läkare, psykolog, kurator, socialsekreterare eller liknande, något 109 kommuner uppgett.

Av de kommuner där det finns möjlighet att ansöka om förtur till bostad har 15 kommuner angett att de inte har använt sig av möjligheten alls, en siffra som ligger på ungefär samma nivå som de närmast föregående åren. Det är framför allt kommuner med färre än 25 000 invånare som svarat så.

Vilka har fått förtur till bostad och hur många har fått det?

Liksom tidigare år är det de så kallade näringslivsförturerna som flest kommuner anger som grund till att ett hushåll fått förtur till bostad. Näringslivsförtur är när förtur till bostad beviljas personer som fått arbete i kommunen och som bor utom pendlingsavstånd. I år svarar 88 kommuner att de gett förtur av det skälet. Kvinnor utsatta för våld av närstående har fått förtur till bostad i 58 kommuner och personer med lättare funktionsnedsättning som behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet (exempelvis med hiss) har fått förtur till bostad i 52 kommuner, följt av personer med medicinska skäl, som beviljats förtur i 51 kommuner.

Inte heller när det gäller vilka grunder som kommunerna beviljat förtur till bostad har det skett några större förändringar jämfört med tidigare år, med ett undantag: antalet kommuner som beviljat förtur av andra sociala skäl än de som faller in under någon av de andra kategorierna minkar till 40 i årets enkät, jämfört med 57 förra året.

Osäkert hur många hushåll som fått förtur

Det är 103 kommuner som har svarat på frågan om hur många bostäder som fördelades till bostadssökande genom förtur under år 2023, att jämföra med 116 i förra årets enkät. Det totala antalet bostäder som fördelats med förtur i dessa kommuner ligger på knappt 2 100, vilket är 600 lägenheter färre än i förra årets bostadsmarknadsenkät. Det verkliga antalet bostäder som fördelats med förtur torde dock ligga betydligt högre, då många kommuner som lämnat förtur till olika grupper av hushåll inte besvarat frågan om hur många bostäder det handlat om. Det är också ganska många kommuner som svarar att siffran är en uppskattning. Av de kommuner som angett hur många hushåll som fått förtur till bostad har flest antal bostäder fördelats i Göteborg, med 390 stycken (392 förra året), följt av 122 i Örebro (165 förra året) och Ludvika med 86 bostäder (58 bostäder förra året).  Vad skillnaderna i antal beror på framkommer inte av svaren.

En ytterligare osäkerhet i hur många bostäder det verkligen handlar om som fördelats med förtur är att det är oklart om kommunerna räknat in förturer till bostäder reserverade för särskilda grupper (det kan till exempel handla om bostadssociala kontrakt eller bostäder till andra utsatta grupper eller nyanlända). Många kommuner har också möjlighet att ge andrahandskontrakt för lägenheter som kommunen har förstahandskontrakt på. Den som får ett sådant andrahandskontrakt kan ibland ha möjlighet att överta kontraktet efter en tid. Läs mer om det på sidan om kommunernas särskilda boendelösningar:

Kommunernas särskilda boendelösningar