Av landets övriga kommuner anger många fler än tidigare att det råder balans

De allra flesta av landets kommuner är varken storstadskommuner eller högskolekommuner. Det handlar om 209 kommuner som skiljer sig åt både i folkmängd och i geografisk storlek och som utgör två grupper: rikets större och mindre ”övriga kommuner”. Bland de övriga kommunerna var det 101 som angav balans i kommunen som helhet 2024. Detta kan jämföras med de två senaste åren då 88 respektive 59 kommuner angav att det rådde balans i kommunen som helhet. Det är 20 kommuner som anger överskott och i samtliga av dessa kommuner har befolkningen minskat under 2023.

Övriga större kommuner – underskott i nio av 35 kommuner

Gruppen ”övriga större kommuner” består av 35 kommuner. Det är kommuner utan högskola eller universitet och som har över 25 000 invånare.

I 2024 års bostadsmarknadsenkät svarar nio av 35 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet och 25 kommuner anger balans i kommunen som helhet. Det är fem kommuner fler än förra året och hela 16 fler än för två år sedan som anger balans. Kommuner som anger underskott har således minskat de senaste åren.

Fler kommuner uppger balans på centralorterna

På frågan om bostadsmarknadsläget på centralorten svarar 15 kommuner att det råder underskott. 17 kommuner svarar att det råder balans och tre kommuner anger överskott. Detta kan jämföras med förra året då elva kommuner angav balans och ingen kommun angav överskott.

Vad gäller läget i kommunernas övriga delar är det 26 kommuner som uppger balans på bostadsmarknaden. Det är två fler än förra året och elva fler än för två år sedan. Fyra kommuner anger överskott i kommunens övriga delar. Förra året var det två kommuner som angav överskott. Sammanfattningsvis är det genomgående förbättringar i samtliga kommundelar i landets övriga större kommuner.

Fler kommunerna bedömer underskott om tre år

Totalt 17 av 35 kommuner bedömer att bostadsmarknadsläget om tre år kommer vara i balans i kommunen som helhet och 15 kommuner bedömer att det kommer råda underskott i kommunen som helhet. Det är fyra kommuner färre i år som tror att det kommer råda balans i kommunen som helhet om tre år. Ingen kommun som anger underskott tror att det kommer råda balans om tre år.

Totalt 14 kommuner bedömer att det kommer att vara balans på bostadsmarknaden på centralorten, medan 19 kommuner bedömer att det kommer råda underskott om tre år. Det är 25 kommuner som bedömer att det kommer råda balans i kommunens övriga delar om tre år. Vidare är det sex kommuner som anger underskott och en kommun som bedömer att det kommer råda överskott om tre år. Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta kommuner tror det kommer bli sämre eller oförändrat om tre år.

Olika storlekar beroende på upplåtelseform efterfrågas

I årets enkät frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunerna. Sett till hyresrätter visar svaren att två till fyra rum och kök främst kommer efterfrågas. I bostadsrätter är det i huvudsak tre till fyra rum och kök som främst kommer efterfrågas. I äganderätter är det främst fyra rum och kök eller större som kommer efterfrågas.

	1 rk	2 rk	3 rk	4 rk	5 rk eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	9	25	25	22	13	1
Kooperativa hyresrätter	2	4	4	2	1	23
Bostadsrätt	2	17	28	22	5	4
Äganderätt	1	1	7	29	29	2
Ägarlägenheter	0	3	4	3	1	24
Annat	1	1	1	1	1	21

Tabell: Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren? Övriga kommuner med mer än 25 000 invånare, januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket.

Övriga större kommuner – behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det två kommuner bland övriga större kommuner som angivit en tvåa, 16 kommuner har angivit en fyra och 17 kommuner anger en trea på den femgradiga skalan. Snittet i kommungruppen ligger på 3,4. Ingen av kommunerna anger en etta eller femma. Övriga större kommuner är den kommungrupp med högst snitt bland de sju kommungrupperna.

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När de övriga större kommunerna besvarar frågan om vilka mått som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det tio kommuner som svarar att de inte använder några mått eller underlag på behovsbaserad bostadsbrist. Bland de kommuner som använder sig av något mått på behovsbaserad bostadsbrist är de vanligaste trångboddhet och ett kombinationsmått av ansträngd boendeekonomi och trångboddhet. På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar 29 av 35 kommuner att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. Tre kommuner svarar under annat att de prioriterar äldre. På frågan om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar 14 av kommunerna att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för. Nio kommuner anger att ensamstående med barn är svårast att lösa situationen för är.

Behov av bostäder med rimliga boendekostnader

I årets enkät får kommunerna svara på vilken typ av bostäder som det främst råder ett behov av i kommunen. 29 av de övriga större kommunerna svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är det främsta behovet stora bostäder (17) och tillgänglighetsanpassade bostäder (15).

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar de flesta kommuner att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven (25). Detta svarsalternativ är följt av personer saknar ekonomiska förutsättningar (18).

Större övriga kommuner – i stort sett oförändrad byggtakt förväntas 2024

Under 2023 påbörjades sammanlagt 3 200 bostäder i kommungruppen ”övriga större kommuner utanför storstadsregionerna”, enligt preliminär statistik från SCB. Av dessa bostäder tillkom 3 000 genom nybyggnad och 200 netto genom ombyggnad. Det var en minskning med cirka 55 procent jämfört med året före och motsvarade cirka 2,5 bostäder per 1 000 invånare.

Kommunernas förväntningar indikerar oförändrad byggtakt 2024

De 35 kommunerna i kommungruppen förväntar sig att det kommer att påbörjas 3 900 bostäder genom nybyggnad under 2024. Justerat för kommunernas genomsnittliga överskattning under 2017–2022 så motsvarar det cirka 3 000 bostäder, det vill säga en i stort sett oförändrad takt jämfört med 2023.

Under 2025 förväntar kommunerna att 6 500 bostäder påbörjas. Justerat motsvarar det knappt 5 000 bostäder, 66 procent fler än förväntningarna för 2024. Vi bedömer dock att kommunerna kan vara för optimistiska kring utvecklingen. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

I genomsnitt förväntar kommunerna att drygt 50 procent av alla påbörjade bostäder 2024 är hyresrätter i flerbostadshus, medan drygt 20 procent förväntas vara bostadsrätter och 25 procent vara i småhus. År 2025 förväntas att 54 procent är hyresrätter i flerbostadshus medan 23 procent förväntas vara bostadsrätter och 22 procent vara i småhus. Andelen hyresrätter i flerbostadshus överskattas dock sannolikt båda åren, och andelen bostadsrätter överskattas ännu något mer, medan andelen småhus sannolikt underskattas.

Ekonomiska faktorer dominerar som hinder

I årets enkät är det ekonomiska faktorer som dominerar som angivet hinder för bostadsbyggandet. Höga produktionskostnader uppges som hinder av 83 procent i kommungruppen. Svårigheter för privatpersoner att få lån uppges som hinder av 71 procent och svårigheter för byggherrar att få lån av 69 procent. Därefter är det ett långt steg ner till svag inkomstutveckling för hushållen, som anges av 31 procent och brist på detaljplan på attraktiv mark, som anges av 26 procent.

Övriga mindre kommuner – underskott i 77 av 174 kommuner

”Övriga mindre kommuner” är den största kommungruppen med 174 kommuner. Detta är kommuner utan högskola eller universitet och där det bor färre än 25 000 invånare.

Både ökad och minskad befolkning bland de mindre kommunerna

Kommunerna i gruppen ”Övriga mindre kommuner” är spridda över hela landet, och det finns stora skillnader i förutsättningarna för deras respektive bostadsmarknader. Några kommuner ligger i nära anslutning till större städer med god infrastruktur och bra kommunikationer. Andra kommuner i gruppen har svaga bostadsmarknader som en effekt av bland annat en minskande befolkning och färre arbetstillfällen.

Befolkningen har i majoriteten (146) av kommunerna minskat med totalt 15 000 individer under 2023. Befolkningen i de 28 kommuner där befolkningen ökat har ökat med cirka 2 500 individer. Totalt bor cirka 19 procent av Sveriges befolkning i gruppen övriga mindre kommuner. Det motsvarar nästan invånarantalet i gruppen ”större högskolekommuner”.

Antalet kommuner som anger balans ökar

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 77 av de övriga mindre kommunerna att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det är en minskning med 15 kommuner jämfört med förra året. Det är 76 kommuner som anger att det råder balans i kommunen som helhet, vilket är en ökning från förra året då 68 kommuner bedömde balans i kommunen som helhet.

19 kommuner med mindre än 25 000 invånare anger överskott

I år är det 21 kommuner i hela landet som svarar att det finns ett överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. 19 av dessa kommuner tillhör denna kommungrupp med färre än 25 000 invånare. Förra året uppgav tolv kommuner att det var överskott varav samtliga tillhörde denna kommungrupp. Det är två kommuner som inte har besvarat frågan i år.

Underskottet har minskat även på centralorterna

Det är 98 kommuner i kommungruppen övriga mindre kommuner som anger underskott på bostadsmarknaden på centralorten. Det är en bra bit över hälften av kommunerna. Andelen som svarar balans eller överskott på centralorten är 30 respektive 13 procent. Detta kan jämföras med förra året då det var 27 procent som svarade balans och 66 procent svarade att det råder underskott på centralorten.

Antalet kommuner med överskott utanför centralorterna ökar

Andelen som anger balans på bostadsmarknaden utanför centralorten är 50 procent. Det är en minskning från förra året. Andelen som anger underskott har också minskat från förra året är från 34 procent till 32 procent. Andelen som anger överskott har ökat från 9 procent förra året till 17 procent i år.

Kommuner förutspår att läget blir sämre

På frågan om hur bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet kommer att se ut om tre år svarar 90 av de 172 kommuner som besvarat frågan att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden som helhet. Det är 63 kommuner som bedömer att det kommer råda balans om tre år, vilket är en markant minskning från förra året då 80 kommuner bedömde att det skulle råda balans i kommunen som helhet om tre år.

Läget både på centralorten och i kommunens övriga delar bedöms vara sämre om tre år. Tidigare års bedömningar på framtiden var mer positiva. Det är 100 kommuner som anger att det kommer råda underskott i centralorten om tre år, och 50 kommuner som bedömer att det om tre år kommer råda balans i centralorten. Det är 53 kommuner som bedömer att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar om tre år. 83 bedömer att det kommer råda balans om tre år i kommunens övriga delar. Fler kommuner än tidigare tror att läget kommer försämras i samtliga delar av kommunen.

Olika storlekar beroende på upplåtelseform efterfrågas

I årets enkät frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunerna. Vad gäller hyresrätter visar svaren att samtliga storlekar kommer efterfrågas i olika grad. I bostadsrätter är det i huvudsak tre till fyra rum och kök som främst kommer efterfrågas. I äganderätter är det främst fyra rum och kök eller större som kommer efterfrågas.

	1 rk	2 rk	3 rk	4 rk	5 rk eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	56	94	113	81	40	13
Kooperativa hyresrätter	5	12	14	6	2	121
Bostadsrätt	13	53	174	69	20	53
Äganderätt	0	4	47	109	109	35
Ägarlägenheter	1	2	15	10	5	126
Annat	8	7	5	1	1	120

Tabell: Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren? Övriga kommuner med mindre än 25 000 invånare, januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket.

Övriga mindre kommuner – behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det 31 kommuner bland övriga mindre kommuner som angivit en etta eller tvåa, 53 kommuner har angivit en fyra och en femma och 85 kommuner som angivit en trea på den femgradiga skalan. Det är fyra kommuner i gruppen som inte svarat på frågan.

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När de övriga mindre kommunerna besvarar frågan om vilka mått som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det 92 kommuner som svarar att de inte använder några mått eller underlag på behovsbaserad bostadsbrist. Bland de kommuner som använder sig av något mått på behovsbaserad bostadsbrist är de vanligaste ansträngd boendeekonomi och ett kombinationsmått av ansträngd boendeekonomi och trångboddhet. På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar 135 av 174 kommuner att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. 19 kommuner svarar att de prioriterar sammanboende med barn. På frågan om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar 95 av kommunerna att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för. 30 kommuner anger att ensamstående med barn är svårast att lösa situationen för.

Behov av bostäder med rimliga boendekostnader

I årets enkät får kommunerna svara på vilken typ av bostäder som det främst råder ett behov av i kommunen. 120 av de Övriga mindre kommunerna svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är det främsta behovet tillgänglighetsanpassade bostäder (77) och stora bostäder (75).

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar de flesta kommuner att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven (136). Detta svarsalternativ är följt av personer saknar ekonomiska förutsättningar (81).

Mindre övriga kommuner – markant minskat byggande förväntas 2024

Under 2023 var inbromsningen för påbörjade bostäder tydligt mindre än genomsnittet för landet i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare utanför storstadsregionerna”. Det påbörjades preliminärt cirka
4 600 bostäder, en minskning med drygt 40 procent jämfört med 2022. Det motsvarade 2,3 bostäder per 1 000 invånare i genomsnitt. Av dessa tillkom 4 300 genom nybyggnad och 300 netto genom ombyggnad.

Antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus minskade med cirka 40 procent medan bostadsrätter i flerbostadshus minskade med cirka 50 procent. Småhus, som står för cirka 40 procent av byggandet, minskade med cirka 40 procent.

Kommunernas förväntningar tyder på att bostadsbyggandet minskar betydligt även år 2024

De 173 kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas nära 5 200 bostäder år 2024. Med utgångspunkt i kommunernas genomsnittliga träffsäkerhet under 2017–2022 motsvarar det cirka 3 000 påbörjade bostäder, vilket skulle innebära en ganska kraftig inbromsning. Under 2025 förväntas antalet påbörjade bostäder öka med 24 procent när talen justerats för historisk överskattning, men ändå vara färre än två år tidigare, 2023. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

I genomsnitt förväntar kommunerna att 47 procent av alla påbörjade bostäder 2024 är hyresrätter i flerbostadshus, medan 18 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 35 procent vara småhus. År 2025 förväntas antalet och andelen hyresrätter minska något medan andelen bostadsrätter förväntas öka betydligt, och även småhus förväntas öka. Andelen hyresrätter i flerbostadshus överskattas dock sannolikt båda åren, och andelen bostadsrätter överskattas ännu något mer, medan andelen småhus sannolikt underskattas.

Ekonomiska faktorer och minskad befolkning lyfts som hinder

I årets enkät är det framför allt ekonomiska faktorer som uppges som hinder för bostadsbyggandet. Höga produktionskostnader uppges som hinder av 82 procent av kommunerna i gruppen. Svårigheter för privatpersoner att få lån uppges som hinder av 69 procent medan svårigheter för byggherrar att få lån uppges av 62 procent. Att kommun och allmännytta saknar resurser uppges av 36 procent, medan både krav på nedskrivning eller avskrivning och vikande befolkningsunderlag uppges av 32 procent, där alla tre faktorerna anges av betydligt fler än genomsnittet för riket.