Intersektionella analyser

Det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En rad andra faktorer än kön har betydelse för vilka livsvillkor vi har. Alla identifierar sig heller inte som kvinna eller man, flicka eller pojke. Hänsyn behöver tas till variationer inom grupperna och intersektionella analyser kan vara verktyg för att göra detta

Ett teoretiskt angreppssätt

En intersektionell analys är ingen särskild metod utan ett teoretiskt angreppssätt. Genom att lägga ett intersektionellt perspektiv på metoder och arbetssätt går det att synliggöra maktstrukturer och sociala strukturer för att få större förståelse för olika gruppers olika villkor i olika sammanhang.

De sociala kategorier som ofta nämns är de sju diskrimineringsgrunderna som finns i svensk lag:

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet 
• religion eller annan trosuppfattning 
• funktionsnedsättning 
• sexuell läggning
• ålder. 

Andra maktordningar som kan ha relevans är till exempel socioekonomi och bostadsort. 

Intersektionell analys – mer än att visa på skillnader

Maktperspektivet står i centrum i en intersektionell analys. Förutom att visa på skillnader mellan olika grupper behövs även förklaring på skillnaderna, vad dessa beror på och hur olika grupper gynnas eller missgynnas av normer och strukturer i samhället. Analysen kan förstärkas genom att ge förklaring hur olika maktordningar påverkar varandra. Det är viktigt att ta hänsyn till att maktstrukturer inte är statiska och att analysen därmed beaktar tid, rum och sammanhang.

Kvantitativa data från nationella register och befolkningsundersökningar kan användas för att göra en analys. I en del befolkningsundersökningar kan data brytas ner på olika indelningar, som till exempel kön och socioekonomiska faktor