Fönsterbyten - Bygglovsplikt och förvanskningsförbudet

Rättsfallen i sin helhet kan du läsa om på Mark- och Miljööverdomstolens webbplats.

Vägledande avgörande, mål nr P 5260–19 / MÖD 2019:25 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Avgörande, mål nr P 2166–19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Boverkets referat

I de bägge målen tog Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, ställning till om byte av fönster avsevärt påverkade byggnadernas yttre utseende och därmed var bygglovspliktigt. MÖD tog även ställning till om åtgärderna uppfyllde varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § plan- och bygglagen, PBL, och följde förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL. I de bägge målen hade kommunen avslagit ansökningar om bygglov i efterhand för fönsterbyten. Förutsättningarna i målen var snarlika och de behandlades av MÖD i ett sammanhang med i det närmaste identiska motiveringar i de bägge domarna.

Bygglovsansökningarna avsåg två 20-talsklassicerande flerbostadshus. Byggnadsnämnden bedömde att byggnaderna var sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 8 kap. 13 § PBL. Nämnden betonade att fönster, portar, listverk och dörromfattningar var viktiga för att bibehålla den ursprungliga karaktären och även hade en betydelse för hur byggnaderna kunde upplevas och förstås som en del av stadsmiljön. Nämnden gjorde bedömningen att de nya fönstren inte var anpassade till byggnadens karaktär vad gäller material, proportioner och utförande. Därmed ansågs åtgärderna inte uppfylla varsamhetskravet och inte följa förvanskningsförbudet. Byggnadsnämnden beslutade därför att avslå inte bevilja ansökan om bygglov i efterhand.

Sökanden överklagade till länsstyrelsen och sedan till mark- och miljödomstolen, MMD, som båda delade nämndens bedömning och avslog överklagandena. Sökanden överklagade vidare till MÖD, som beviljade prövningstillstånd.

I bägge fallen var såväl de tidigare som de nya fönsterna sidhängda och fönsternas indelning bibehölls liksom deras anpassning till fönsterhålens storlek.

I MÖD 2019-11-28 mål nr P 5260–19 bestod skillnaderna i:

• Trä hade ersatts av aluminiumklätt trä.
• Färgen hade ändrats till mörkröd.
• Profilerna i karm, båge och spröjs var kantigare i de nya fönsterna.
• Mittposterna hade gjorts grövre.
• Fast spröjs hade ersatts av löstagbar spröjs.

MÖD 2019-11-28 mål nr P 5260–19. Tidigare utseende till vänster och nytt till höger. Foto: Örebro kommun

I MÖD 2019-11-28 mål nr P 2166–19 bestod skillnaderna i:

• Trä hade ersatts av aluminiumklätt trä.
• Färgen hade ändrats till annan röd kulör.
• Profilerna i karm, båge och spröjs var kantigare i de nya fönsterna.
• Mittposterna hade gjorts grövre och utstickande.
• Fast spröjs hade ersatts av löstagbar spröjs.
• Okopplade bågar hade ersatts med kopplade.

MÖD 2019-11-28 mål nr P 2166–19. Tidigare fönster och nya. Foto: Örebro kommun

I domarna ifrågasatte inte MÖD underinstansernas bedömning att byggnaderna var sådana särskilt värdefulla byggnader som omfattades av förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL.

I de bägge domarna inledde MÖD med att pröva om åtgärden var bygglovspliktig. Domstolen konstaterade att ändringen var förhållandevis tydlig, åtminstone för en fackman och vid en inspektion på nära håll. Däremot ansåg MÖD att förändringarna knappt torde vara märkbara för gemene man som färdas på gatan och huvudsakligen upplever byggnaden som en del i ett större sammanhang. Sammantaget ansåg MÖD att förändringarna inte medförde en sådan avsevärd påverkan på byggnadens yttre utseende att det krävdes bygglov. Avslutningsvis konstaterade domstolen att i detta också låg att ändringen inte innebar att byggnadens karaktärsdrag eller områdets kulturvärden påverkades på ett sätt som stred mot varsamhetskravet 8 kap. 17 § PBL eller förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § PBL.

En skillnad mellan de bägge målen var att i MÖD P 2166–19 hade underinstansen, MMD, tagit ställning till om åtgärden var bygglovspliktig vilket också MÖD tog ställning till i sin dom. När det gäller MÖD P 5260–19, så hade MMD i stället bedömt att det inte var möjligt att genom en ansökan om bygglov få fastställt om en viss åtgärd krävde bygglov. MÖD ansåg dock att det inte fanns något hinder för domstolen att pröva om åtgärden i det aktuella fallet var bygglovspliktig.

Domen 2019-11-28 mål nr P 5260–19 har refererats, MÖD 2019:25. Ifall det var frågan om bygglovsplikten kunde prövas inom ramen för målet, eller något annat som föranledde MÖD att referera domen, framgår inte.

När en domstol refererar en dom görs det för att göra domen mer lättillgänglig. Att en dom refereras kan därför betyda att domstolen ansett att den har en särskild betydelse som vägledning vid bedömning av likartade frågor i framtiden.

Tolkning av plan- och bygglagstiftningen

Boverkets kommentar

Bygglovsplikten

Med formuleringen ”I detta ligger också att ändringen inte innebär att byggnadens karaktärsdrag eller områdets kulturvärden påverkas på ett sätt som strider mot varsamhetskravet eller förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 och 17 §§ PBL.” konstaterar domstolen att påverkan på kulturvärden är en faktor som kan vägas in vid bedömningen av om en ändring avsevärt påverkar en byggnads utseende och därmed om en åtgärd är bygglovspliktig. Samma formulering återkommer också i en senare dom (MÖD 2020-11-2