Ändring före genomförandetidens utgång

Grundregeln är att en detaljplan inte får ändras före genomförandetidens utgång om inte berörda fastighetsägare godkänner det. Undantaget är om ändringen är nödvändig på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt eller för att föra in fastighetsindelningsbestämmelser.

Ändra en detaljplan före genomförandetidens utgång

Under planens genomförandetid har fastighetsägarna en säkerställd byggrätt i enlighet med planen. Som huvudregel får planen därför inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja före genomförandetidens utgång. Det är dock möjligt att ändra en detaljplan före genomförandetidens utgång om ingen berörd fastighetsägare motsätter sig ändringen. Det är också möjligt att ändra en detaljplan före genomförandetidens utgång mot berörda fastighetsägares vilja om ändringen är nödvändig på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunde förutses vid den ursprungliga planläggningen. Ändring kan även göras mot fastighetsägarnas vilja om det gäller att föra in fastighetsindelningsbestämmelser. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 596). (jfr prop. 2009/10:170 sid. 219 & 437)

Före genomförandetidens utgång

I plan- och bygglagen, PBL, används uttrycket "före genomförandetidens utgång". Detta får betydelse i de fall då genomförandetiden börjar löpa först efter en viss tid efter det att planen har vunnit laga kraft. Det innebär att möjligheterna att ändra en plan utan fastighetsägarnas samtycke inte bara gäller under genomförandetiden utan också från det att planen vinner laga kraft till dess genomförandetiden börjar löpa. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 596)

Fastighetsägarnas samtycke

Om ingen av de berörda fastighetsägarna motsätter sig det är det möjligt att ändra en detaljplan före genomförandetidens utgång. I PBL definieras inte vem som avses vara en berörd fastighetsägare utan det är en bedömning som kommunen får göra sett till omständigheterna i det enskilda fallet. PBL reglerar inte heller hur kommunen ska försäkra sig om att ingen av de berörda fastighetsägarna motsätter sig planändringen. Det är alltså upp till kommunen att avgöra hur detta ska gå till och dokumenteras. PBL:s uttryck "inte motsätter sig det" borde innebära att det räcker med att om fastighetsägarna deltagit i planprocessen och inte riktat anmärkningar mot förslaget till ändring under samråd och granskning bör kommunen kunna utgå från att fastighetsägarna samtycker till förslaget. För en mer förutsägbar process kan dock kommunen skaffa skriftligt samtycke från fastighetsägarna.

Om ändringen av planen berör många fastighetsägare kan kommunen inhämta godkännande för ändringen under planprocessen. Detta kan dock innebära att kommunen påbörjar arbetet med en planändring som sedan stoppas på grund av att någon berörd fastighetsägare motsätter sig ändringen under samrådet. Det kan därför vara lämpligt att kommunen redan innan planarbetet påbörjats tar kontakt med de berörda fastighetsägarna för att försäkra sig om att fastighetsägarna inte motsätter sig planändringen, särskilt om ändringen berör ett mindre antal fastighetsägare.

Fastighetsägarna har dock rätt att ändra sig under hela planprocessen. Framförs invändningar under granskningen från berörda fastighetsägare kan ett samtycke som lämnas tidigare under processen inte användas av kommunen för att driva igenom ändringen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 596)

Stor allmän vikt

En detaljplan får ändras före genomförandetidens utgång även om fastighetsägarna motsätter sig det om ändringen behövs på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen. Detta gäller under förutsättning att det inte med rimliga insatser från det allmännas sida kan hanteras på annat sätt än genom ändring. Bestämmelsen gäller oavsett vad ändringen avser, inte enbart ändringar som avser mark för enskilt byggande. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 173)

Det är svårt att hitta exempel på förhållanden som kan räknas vara av så stor allmän vikt att en planändring skulle vara möjlig. Ett exempel som nämns i förarbetena, men som sällan kan bli aktuellt i dagens planering, är om en detaljplan som inte genomförts kan medföra att en miljökvalitetsnorm överträds. Om en sådan fråga aktualiseras under genomförandetiden, borde planen kunna ändras med hänvisning till förhållanden av stor allmän vikt även om de berörda fastighetsägarna motsätter sig det. (jfr prop. 1997/98:90 sid. 163)

Flera regeringsbeslut som finns på området visar när en ändring av en detaljplan inte bedömts vara av stor allmän vikt.

I ett ärende från Danderyd ville kommunen göra en ändring i en plan där det ursprungliga syftet framför allt handlade om att bevara karaktär och miljö. Syftet med planändringen var att kunna möjliggöra en förskola, på grund av en oväntad stor ökning av permanentboende. Kommunen hävdade att ökningen inte kunnat förutses vid tidigare planläggning och att en planändring därför skulle vara möjlig under genomförandetiden. Regeringen ansåg dock att kommunens resonemang inte visade att det tillkommit sådana förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen, att planen skulle kunna ändras under pågående genomförandetid. Antagandebeslutet upphävdes därför. (Regeringsbeslut, 2011-06-22, M2010/2541/Ma/P)

I ett annat ärende på Gotland ville kommunen med en ändring under genomförandetiden möjliggöra byggande av bostäder i en plan som angav handel och kontor. Regeringen bedömde dock att det inte förelåg sådana förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen och antagandebeslutet upphävdes. (Regeringsbeslut, 2000-04-06, M 1999/1125/Hs/P)

I ett ärende från Kristianstad ville kommunen göra justeringar i en detaljplan under genomförandetiden för att kunna möjliggöra en va-utbyggnad som beslutats av kommunfullmäktige. Regeringen fann att detta inte utgjorde sådana nya förhållanden som är av stor allmän vikt och som inte kunnat förutses vid planläggningen. Antagandebeslutet upphävdes därför. (Regeringsbeslut, 2011-08-25, M 2010/3260/Ma/P)

I ett ärende från Håbo ville kommunen göra en ändring i en plan för att medge större handlingsfrihet för olika trafikreglerande åtgärder. Ändringen innebar att naturmark och även en avspärrning av en väg skulle tas bort. Regeringen ansåg i detta fall att kommunen inte hade undersökt trafikens konsekvenser för de berörda i området tillräckligt, varken inför antagandet av den ursprungliga planen eller inför planändringen. Det fanns inte heller någon redovisning av att fördelarna av planändringen skulle överväga de olägenheter som ändringen kunde innebära för klagandena. Regeringen ansåg inte att planändringen var nödvändig på grund av förhållanden av stor allmän vikt, som inte kunnat förutses vid planläggningen. Antagandebeslutet upphävdes. (Regeringsbeslut, 1996-09-12, In 96/1119/PL)

Bestämmelser om fastighetsindelning med mera

En detaljplan får ändras under genomförandetiden trots att fastighetsägarna motsätter sig det när ändringen gäller införande av fastighetsindelningsbestämmelser enligt 4 kap 18 § andra stycket plan- och bygglagen. Bestämmelser om fastighetsindelningsbestämmelser är så centrala för en plans genomförande att de kan införas mot fastighetsägarnas vilja om det behövs för att planen ska kunna genomföras. Införandet av fastighetsindelningsbestämmelser under genomförandetiden bör dock inte strida mot någon annan planbestämmelse. Det grundläggande skyddet mot planändringar under genomförandetiden innebär att det inte är möjligt att ändra eller ta bort fastighetsindelningsbestämmelser utan endast att införa nya sådana mot fastighetsägarnas vilja. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 219)

Rätt till ersättning

Om en detaljplan ändras före genomförandetidens utgång har den som äger en fastighet inom planområdet rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska skada som detta medför. Samma rätt till ersättning gäller också efter genomförandetidens utgång om skadan avser en åtgärd som, när genomförandetiden löpte ut, omfattades av ett bygglovsärende som inte var slutligt avgjort. (jfr. prop. 1985/86:1 sid. 596)

Ersättning när en detaljplan ändras eller upphävs