Äldre planer och deras giltighet
I plan- och bygglagen finns särskilda regler, övergångsbestämmelser, för hur äldre planers giltighet ska bedömas. Här anges bland annat att stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och bestämmelser som enligt tidigare lagstiftning klassificerats som detaljplaner även fortsättningsvis ska anses vara detaljplaner.
Planer ska tolkas efter de regelverk som gällde när planen antogs
Äldre planer tillkom många gånger under helt andra förhållanden och med helt andra syften än dagens planer. För att tolka äldre planer måste man gå tillbaka till den lagstiftning och de anvisningar som gällde när planen antogs.
Övergångsbestämmelser
I plan- och bygglagen anges ett antal punkter i övergångsbestämmelserna som beskriver hur äldre planers giltighet ska bedömas.
Generalplaner ska även i fortsättningen gälla som områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser Punkt 4
Generalplaner som den 1 maj 2011 gäller som områdesbestämmelser enligt 17 kap. 3 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska även i fortsättningen gälla som områdesbestämmelser.
Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och bestämmelser som enligt tidigare lagstiftning har räknats som detaljplaner ska även fortsättningsvis gälla som detaljplaner. Övergångsbestämmelserna till den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för sådana planer.
Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser Punkt 5
Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och bestämmelser som den 1 maj 2011 enligt 17 kap. 4 § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen ska även i fortsättningen anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen. Bestämmelserna i 17 kap. 4 § sista stycket i den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för sådana planer.
4 §
Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947:385)
eller stadsplanelagen (1931:142), sådana äldre planer och bestämmelser som anges i 79 och 83 §§ sistnämnda lag samt avstyckningsplaner, till den del de inte omfattas av förordnande enligt 168 § byggnadslagen, skall gälla som detaljplaner som antagits med stöd av denna lag.
Avstyckningsplaner, till den del de omfattas av förordnande som nyss har angetts, skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet.
I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastställts efter utgången av år 1978, skall genomförandetiden enligt 5 kap. 5 § vara fem år räknat från ikraftträdandet. I fråga om övriga planer och bestämmelser som avses i första stycket skall genomförandetiden anses ha gått ut.
Om inte annat är föreskrivet i sådan plan eller bestämmelse som enligt första stycket skall gälla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 §
byggnadsstadgan (1959:612) tillämpas som bestämmelse i planen. Lag (1991:604) .
Om kommunen är huvudman för en allmän plats inom en stadsplan, byggnadsplan eller en avstyckningsplan som vid genomförandetidens utgång inte bebyggts på ett sätt som i huvudsak följer planen så gäller inte längre kommunens rätt att lösa in marken.
Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser Punkt 6
Bestämmelserna i 6 kap. 15 § gäller inte i fråga om planer som avses i punkten 5.
15 §
Om kommunen är huvudman för en allmän plats som är avsedd att tillgodose en kvartersmarks eller ett annat utrymmes behov av den allmänna platsen och kvartersmarken eller utrymmet vid genomförandetidens utgång inte har bebyggts på ett sätt som i huvudsak följer detaljplanen, får kommunen lösa in marken eller utrymmet.
Första stycket gäller inte om marken eller utrymmet omfattas av ett bygglov som får tas i anspråk. Lag (2014:900) .
Inom områden som omfattas av byggnadsplan och avstyckningsplan gäller inte att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser.
Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser Punkt 7
Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller inte inom områden som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punkten 5. Lag (2011:335).
7 §
Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900) .
Inom områden som omfattas av stadsplan eller byggnadsplan får bygglov ges inom kvartersmark för allmänt ändamål även om ändamålet inte närmare anges i planen.
Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser Punkt 8
Bestämmelserna i 9 kap. 32 § gäller inte inom områden som omfattas av en stadsplan eller byggnadsplan som avses i punkten 5.