Planbesked
Granskad: 15 augusti 2022
Genom ett planbesked kan den som har för avsikt att genomföra en åtgärd få ett snabbt och tydligt besked om kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat.
Rätt att få veta om ett planarbete avses inledas
Den som planerar att vidta en åtgärd som förutsätter att en detaljplan antas, ändras eller upphävs har rätt att få veta om kommunen har för avsikt att börja ett sådant planarbete. Den som vill vidta åtgärden kan då begära ett planbesked av kommunen. Det är också möjligt att ansöka om besked om kommunen har för avsikt att ändra eller upphäva områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 2, 5 §§
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) .
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet
1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att
a) inledas, och
b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser, och
2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om planbesked vill få besked om det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2021:752) .
5 a §
Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt
5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen.
Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet. Lag (2021:752) .
5 b §
Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet. Lag (2021:752) .
Begäran om planbesked
En begäran om planbesked ska vara skriftlig. Av begäran ska ändamålet med åtgärden framgå och en karta som visar vilket område som berörs ska bifogas. Om åtgärden gäller byggnadsverk ska ansökan innehålla en beskrivning av karaktären och den ungefärliga omfattningen. Det kan exempelvis vara husens högsta våningsantal, uppskattat antal lägenheter eller utformningen i stort, till exempel om husen ska vara friliggande eller sammanbyggda. Att lämna mer detaljerade beskrivningar är onödigt eftersom det kan leda till låsningar i planens utformning.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 3 §
3 §
En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.
Om den som gör begäran vill få besked om vilket planeringsunderlag som kan behövas vid planläggningen och ha möjlighet att begära ett sådant yttrande från länsstyrelsen som avses i 5 b § första stycket, ska även det anges i begäran. Lag (2021:752) .
Om den som begär planbeskedet vill få besked om vilket planeringsunderlag som kommunen bedömer kommer behövas vid planläggningen ska det anges i begäran. Den som begär ett planbesked kan också begära att få hämta in ett yttrande från länsstyrelsen om vilket underlag som sannolikt kan behövas för att bedöma hur det senare framtagna planförslaget förhåller sig till ingripandegrunderna. Om den sökande vill begära ett sådant yttrande ska det anges i begäran om planbesked.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 3 §
3 §
En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.
Om den som gör begäran vill få besked om vilket planeringsunderlag som kan behövas vid planläggningen och ha möjlighet att begära ett sådant yttrande från länsstyrelsen som avses i 5 b § första stycket, ska även det anges i begäran. Lag (2021:752) .
Det finns ingen anledning att behandla miljökonsekvenser i en begäran om planbesked. Detta eftersom det handlar om ett mycket tidigt principbesked som enbart innebär ett ställningstagande till om planarbete ska påbörjas eller inte. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 227)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
När ska kommunen lämna planbesked
Kommunen är skyldig att besluta om planbesked senast inom fyra månader från den dag då en komplett begäran kommit in. Kommunen och den som gjort begäran kan dock komma överens om en annan tid, både kortare och längre.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 4 §
4 §
När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller kraven i 3 §
ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som har gjort begäran inte kommer överens om något annat.
Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande från kommunens sida.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 2 §
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) .
Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap. 2 §
2 §
Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
1. avbrytande av ett planarbete,
2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2021:785) .
2 a §
Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .
Kommunen kan ta ut en avgift för ett planbesked.
Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap. 8 §
8 §
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd,
4. slutsamråd,
5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
6. upprättande av nybyggnadskartor,
7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och
9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136) .
8 a §
Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt
9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §.
Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap.
16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första stycket överskrids. Lag (2018:1136) .
Planbeskedets innehåll
Ett planbesked ska vara skriftligt och motiverat. Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att påbörja ett planarbete. I så fall ska kommunen också ange när planarbetet avses inledas och när det bedöms vara klart, det vill säga när det bedöms ha lett fram till ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan. Detta gäller också om planbeskedet avser ändring eller upphävande av områdesbestämmelser. Eftersom det kan vara svårt att slå fast ett exakt datum är det oftast tillräckligt att ange ungefärliga tidpunkter. (jfr prop. 2020/21:131 sid. 78-79)
Om beskedet är att kommunen inte avser att inleda något planarbete ska skälen till detta redovisas i planbeskedet.
En ansökan om planbesked bedöms utifrån de ramar som ges av plan- och bygglagen, PBL, och i första hand i förhållande till bestämmelserna om allmänna och enskilda intressen i andra kapitlet i PBL. Det är inte möjligt eller lämpligt att enbart utifrån en begäran om planbesked göra någon fullständig bedömning av om bestämmelserna i 2 kap. kommer att kunna uppfyllas. I vissa fall kan det dock redan vid behandlingen av en begäran stå klart att åtgärden är olämplig eller inte genomförbar utifrån PBL:s bestämmelser. I sådana fall ska kommunen i sitt beslut ange skälen för avslaget, dvs. i vilka avseenden ansökan inte kan godtas som underlag för planläggning. Det kan till exempel handla om en ansökan som avser en exploatering av ett område med starka motstående allmänna intressen, natur- och kulturvärden eller att området är olämpligt att bebygga med hänsyn till störningar från trafikbuller eller närhet till andra störande anläggningar. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 230)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 5 §
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet
1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att
a) inledas, och
b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser, och
2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om planbesked vill få besked om det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2021:752) .
5 a §
Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt
5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen.
Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet. Lag (2021:752) .
5 b §
Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet. Lag (2021:752) .
Besked om kommunens planeringsunderlag
Om den sökande har begärt det ska kommunen ange i planbeskedet vilket planeringsunderlag som sannolikt kommer behövas vid planläggningen. Med underlag avses faktabetonat material såsom inventeringar, uppgifter om mark- och grundförhållanden, ägostrukturer, befintliga planförhållanden och statistiska uppgifter. Kommunen har en stor frihet att göra bedömningen av vad som kan komma att behövas, eftersom det kan vara svårt att veta detta redan innan planarbetet påbörjas. Bedömningen kan göras bland annat utifrån hur tydliga planeringsförutsättningarna är vid tidpunkten för begäran om planbesked eller vilket underlag som redan finns tillgängligt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 611 och jfr prop. 2020/21:131 sid. 79)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 5 §
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet
1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att
a) inledas, och
b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser, och
2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om planbesked vill få besked om det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2021:752) .
5 a §
Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt
5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen.
Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet. Lag (2021:752) .
5 b §
Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet. Lag (2021:752) .
Besked om länsstyrelsens underlag
Länsstyrelsen har tillsyn över kommunens detaljplanering bland annat avseende frågor om påverkan på riksintresse, skydd för liv och hälsa och miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen har även en roll i detaljplaneprocessen och ska under granskningen yttra sig om någon av dessa frågor kan antas leda till att planen överprövas. För att länsstyrelsen ska kunna yttra sig krävs oftast faktaunderlag av olika slag. Den som begär ett planbesked kan därför också begära att få hämta in ett yttrande från länsstyrelsen om vilket underlag som sannolikt kommer behövas för att bedöma hur det senare framtagna planförslaget förhåller sig till ingripandegrunderna.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 22 §
22 §
Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att
1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
3. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser,
4. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, eller
5. en bebyggelse annars blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .
22 a §
Under granskningstiden ska lantmäterimyndigheten yttra sig över planförslaget om myndigheten bedömer att förslaget inte är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 §
första stycket 3 och tredje stycket. Lag (2014:900) .
För att sökanden ska få begära ett sådant yttrande från länsstyrelsen måste kommunen medge detta i planbeskedet. Kommunen får bara ge sitt medgivande om länsstyrelsens yttrande om planeringsunderlag kan antas främja planarbetet. Kommunen kan då bedöma exempelvis att planeringsinriktningen ännu är för oklar för att yttrandet skulle främja planarbetet, eller att kommunen bedömer att det finns planeringsfrågor som behöver lösas innan länsstyrelsens yttrande kan göra verklig nytta. Eftersom det är den sökande som begär yttrande från länsstyrelsen kan bedömningen också grundas på vilken kompetens och erfarenhet den sökande har tillgång till. (jfr prop. 2020/21:131 sid. 81)
Medgivandet gäller till det datum då kommunen i planbeskedet bedömt att planarbetet kommer att inledas. Kommunen kan också bestämma att medgivandet ska gälla till ett senare datum.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 5 a §
5 a §
Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt
5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen.
Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet. Lag (2021:752) .
Länsstyrelsens yttrande
Länsstyrelsen är bara skyldig att yttra sig över den åtgärd som omfattas av planbeskedet. Exempel på underlag som kan vara aktuella är:
- en inventering av förekommande naturvärden inom och i anslutning till det avsedda planområdet
- en inventering av förekommande kulturmiljövärden inom och i anslutning till det avsedda planområdet
- en geoteknisk undersökning
- en analys av risken för översvämning
- en undersökning av förekomsten av markföroreningar
- en analys av risken för olyckor med hänsyn till att en närliggande väg eller järnväg utgör en rekommenderad transportled för farligt gods
- en analys av vilket omgivningsbuller som kan uppstå i anslutning till tillkommande eller befintliga bostäder. (jfr prop. 2020/21:131 sid. 82-83)
Yttrandet är inte bindande och länsstyrelsen får ändra sitt ställningstagande om vilket underlag som behövs under processens gång. Länsstyrelsen ska skicka yttrandet till kommunen och till den som fått medgivande att inhämta yttrandet.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 5 b §
5 b §
Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet. Lag (2021:752) .
Länsstyrelsens yttrande om vilket underlag som kan antas behövas får inte överklagas.
Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap. 4 §
4 §
Följande beslut av länsstyrelsen får inte överklagas:
1. beslut enligt 3 kap. 18 a § om ett reviderat granskningsyttrande,
2. beslut enligt 5 kap. 5 b § om vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 kap. 22 §,
3. beslut enligt 11 kap. 10 § i frågan om att överpröva kommunens beslut, eller
4. beslut enligt 11 kap. 12 § om att överprövningsbestämmelserna också ska gälla lov eller förhandsbesked inom ett visst geografiskt område eller att ett lov eller förhandsbesked inte ska gälla förrän en överprövning har avslutats. Lag (2021:752) .
Områdesbestämmelser
Det är också möjligt att ansöka om besked om huruvida områdesbestämmelser kan tänkas ändras eller upphävas.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 2, 5, 39 §§
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) .
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet
1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att
a) inledas, och
b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser, och
2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om planbesked vill få besked om det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2021:752) .
5 a §
Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt
5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen.
Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet. Lag (2021:752) .
5 b §
Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet. Lag (2021:752) .
39 §
I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § förutom i den del som avser grundkartor, 9, 10 och
11 §§, 11 c § första stycket, 11 d-15, 17, 18, 19 och 20 §§,
21 § första och andra styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29-31 §§, 32 § 1 och 2, 33-35 och 38 §§. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna. Lag (2021:785) .
Boverket (2022).
Planbesked.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/planbesked/
Hämtad 2024-11-21
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.